Gemensam vårdnad som inte fungerar!

Har bara läst trådstart men tyvärr...av egen erfarenhet kan jag tala om att han har ganska stor chans.
Mitt ex var inte närvarande under barnets 2 första år, ändå har han enligt lag exakt samma rättigheter som jag nu.

 

Barnet är 11, och ja, tyvärr skrev jag på om gemensam vårdnad innan hon var född.Tyvärr kan jag säga att i mitt fall så har vi inte kommit överens om en enda sak sedan han började engagera sig när hon var dryga 2 år. Han befinner sig utomlands nästan halva året, sticker utan att tala om det osv osv. ÄNDÅ har han samma rättigheter.
 Att hon inte känner honom menar lagen att det kan ändras. Det bästa för barnet ÄR ju att ha nära kontakt med båda föräldrarna, så så länge han yrkar på att det är det han vill så har han samma rättigheter.

Det där med att han dricker är ju ett problem, men fortfarande inte en giltig faktor om han hävdar att det sker när barnet inte är hos honom.

Annars låter det tyvärr väldigt likt min situation där pappan också hade alla möjligheter men struntade i det.
Alla kan förändras säger de, och så länge han SÄGER att han tänker skärpa sig så lyssnar de på det oftast.

Så har det varit i mitt fall, där pappan gång på gång sagt att han ska skärpa sig. Vi har gått på samarbetssamtal otaliga gånger under 8 år där han säger så, och det är först nu som de fattat att så inte kommer att ske. 

Kan ju bara säga hur det varit i mitt fall men jag vet det av bitter erfarenhet. 

Hoppas du inte lyssnar och tar åt dig av vad bittra och sura personer skriver här inne. Det finns inte någonting man kan skriva utan att få skit på sig på det här forumet, och särskilt vad det gäller ett sånt här känsligt ämne. Tyvärr.

Jag har själv varit väldigt öppen i min tvist och fått mycket skit kastad på mig för det, men det är bara du som vet om du gör rätt för dig och då spelar det ingen roll vad utomstående tror och tycker.

Sen angående kommentaren att "du får skylla dig själv att du skaffar barn med en sån kille" så är inte saker alltid svart eller vitt.
En människa kan utge sig för att vara någon annan än den är.
Personligen levde jag med var en psykopat som verkligen inte var den jag trodde, men det visade sig ju inte förräns det var för sent.
Så det är inte alltid så enkelt. 

Vi är inne på 8:e året nu och det är fortfarande inte över. Väntar på rättegång nu i höst, som "tur" är så har jag ett beslut från Soc till min fördel, så jag hoppas på att det går vägen den här gången.

Bråk och tvister i så här många är inte normalt, fruktansvärt dåligt rättssystem i Sverige. Därför råder jag folk att försöka reda ut saker innan de drar det till domstol.