Gemensam vårdnad som inte fungerar!

Pappan till mitt barn levde med henne dom 2 första månaderna, så han har allt levt med henne från början och tog valet att åka härifrån utan att komma tillbaka :)

Ja alltså efter dom 2 månaderna så har han träffat henne en gång och hon är nu 6 mån snart så det var så jag menade. Han tog inte något vidare ansvar dom två månaderna i början heller jag gjorde ungefär allt med vissa små undantag.

Det låter ju bara helt sjukt att han kunde göra så utan att det blev någon följd av det? Man ska ju se till barnets bästa även i gemensam som ensam vårdnad och det är inte föräldrarna som har rätt att träffa barnet det är barnet som har rätt att träffa föräldrarna så man kan inte ha argument som "jag har lika stor rätt att ha henne som du" "vi har gemensam vårdnad då får jag ha henne lika mycket som du" osv.
Dom kanske blivit hårdare vad gäller allt nu. Hur längesen var detta? 

Jo men om barnets pappa inte känner barnet och menar att det ska flytta till honom helt plötsligt så går ju inte jag med på det, då blir nästa steg sammarbets samtal, vägrar han det får han ju gå till domstol då och där kommer han inte få rätt att ha barnet boendes hos sig på som sagt minst tre år med tanke på våran situation och hans situation.

Polisen kan inte hämta barn som far illa av att bli KIDNAPPADE av den ena föräldern tycker jag låter helt idiotiskt . Hur ser man då till barnets bästa, men men får ju mer svar på mina frågor efter mötet och dom jag pratat med hittills har alla varit säkra på att han skulle aldrig kunna ta barnet ifrån mig. Att få umgängesrätt är en annan sak och det har jag som sagt aldrig satt mig emot.

Ligger ju lite mer bakom än bara väntat med att skapa relation, han ljuger, blir aggressiv, tänker på sig själv och inte vårat barns bästa, ha missbruk och kriminell bakgrund, alkoholproblem, vägrar sammarbets samtal för att komma överens om något ihop, har inget boende, inget arbete osv osv osv det gör honom till en super farsa då eller ??? :) 

Herregud, han har inte gjort något mot barnet för han träffar ju inte barnet. 
Han drack hemma när vi precis fått barnet när vi fortf var ihop.

Boende och arbete har väl en GANSKA stor faktor när han vill att enn spädbarn ska flytta till honom? Om han inte har boende? Är det en bra miljö för ett barn ska han åka runt med en liten bebis till olika människor med barnet menar du och det är inget problem?

Samarbets samtal är till för två parter som pga någon anledning inte kan komma överens om boende och umgänge vid gemensam vårdnad som vi inte kan.  Jag kan ju inte diskutera något med honom eftersom han vissa veckor inte svarar alls, vissa dagar ringer han och säger han ska komma men kommer inte, han vill inte sammarbeta överhuvudtaget är det en hållbar situation i längden tycker du?

Du tycker jag ska fortsätta komma överens med en människa som klart och tydligt inte ens kan ta hand om sig själv än mindre ett barn och oftast inte svarar eller är kontaktbar? 

Jag tror inte du läser några av mina svar eftersom jag skrivit att han träffat barnet EN gång sen hon var 2 månader då åkte jag till honom med henne för jag tyckte dom skulle träffas. Så du behöver inte ställa frågor vad han gör när han har barnet för han har inte barnet alls! :)

Jag skrev inte att han inte skulle få rätt att ha barnet hos sig överhuvudtaget innan 3 års ålder, skrev att han med stor sannolikhet inte får rätten att barnet BOR hos honom.

Men herregud igen, vem har sagt att han kommer vara olämplig eller inte i framtiden men om TRE månader när han vill att våran dotter som är yngre än ett år ska flytta till honom på heltid som inte vet vem han är kan inte få en sådan relation till honom på 3 månader att kunna ta det steget att slitas från den tryggheten och kontakten hon knytit till mig. Antingen har du inga barn själv, har inte känslor eller är av det manliga könet :)

Nej jag har inget jobb jag ska börja plugga (fan vilken dålig mamma jag är va :) ) 

Jag pratar fortfarande inte om UMGÄNGESRÄTT jag pratar om att han vill att barnet nu om någon månad ska FLYTTA till honom och BO hos honom.

Han tycker man kan börja med ersättning i den åldern! Som sagt han tänker ENBART på sig själv och inte på barnets bästa.