Inlägg från: Anonym (Trådskaparen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Trådskaparen)

    Är jag psykopat?

    Almis11 skrev 2012-10-03 23:02:13 följande:
    Nix. Du är bara ett kräk som en dag kommer bli grymt kär i en tjej....som kommer göra samma sak mot dig som du gjort mot andra tjejer genom åren. Karma is a bitch =) 
    Haha, tveksamt. Jag har inte ens varit i närheten av att bli kär i någon på ett väldigt, väldigt bra tag.
    Anonym (antisocial?) skrev 2012-10-03 23:05:51 följande:
    Vet du, TS, du förväntade dig  att andra skulle vara hatiska och kritiska mot dej, men istället fick du förståelse och frågor som är riktade mot att förstå dig - och att hjälpa dig att förstå dig. Genom att vara mjuka mot andra, att visa hänsyn mot andra så får vi också det tillbaka - det gäller för oss alla.  Är du med på vart jag vill komma? Om du, eller rättare sagt NÄR du, träffar en tjej som du bestämmer dig för att satsa på för att hon har något speciellt som du gillar, då behöver du ha med dig detta. Möt henne såsom du själv vill bli bemött, oavsett om du känner något eller inte. Var en sådan person som du vill möta.
    Tomheten du känner kommer kanske alltid att vara där. Det kanske är något som du behöver lära dig att leva med. Det kommer du att klara av och du kommer hitta strategier för att hantera det - du har säkert redan flera sätt. 

    Det du beskriver som glädje över att bli påkommen, det är nog inte glädje såsom många andra skulle beskriva det. Det är en annan känsla du har. Kan det vara så att det är en känsla du får, och eftersom du inte känner glädje eller sorg annars så kan du ha "förväxlat" den med glädje?
    Jag köper inte att man ska vara mjuka och snälla mot varandra i många sammanhang. Det har aldrig hjälpt mig, tvärtom - det har bara gjort det tuffare för mig i det långa loppet. Självklart beror det på situationen, men i de flesta fall har det varit ren skit.

    Du träffade rätt med en grej däremot - jag har mina knep för att hantera min tomhet. Jag sysselsätter mig själv med målning, skriver noveller eller ligger framför min dörröppning och kollar upp i himlen medans jag lyssnar på musik. Tomheten har jag lärt mig att leva med, men det betyder inte att jag vill ha det så. Förstår du vad jag menar med det?

    Jag antar att det är glädje då jag känner mig skrattfärdig och hela min kropp kliar, pirrar och allt känns bra. Din glädje är likadan, va?

  • Anonym (Trådskaparen)
    Smartie skrev 2012-10-03 23:11:26 följande:
    Att det blev just kvinnor (eller tjejer du raggar upp) verkar vara en slump. Kanske är du misogyn också, men din ångestlindring hade som sagt lika gärna kunnat ske på något annat sätt. Dessutom verkar du inte ge dig på vilka kvinnor som helst, utan just "klubbtjejer" som du skriver. Som är ute och festar mycket, slösar pengar och inte alltid är några änglar själva? Kanske känner några av dem samma tomhet som du?
     
    Det är inte möjligt för dom att känna som jag gör, i alla fall inte MIN tomhet. Dom har säkert sina problem som tar itu med och det är jag medveten om. Men bara att vara tillsammans med dom i 1 - 4 veckor är jobbigt nog. Dom är överdrivet glada, tycker allt är roligt och vill hela tiden gulla, och jag förstår inte vilken typ av verklighet dom lever i, för den stämmer inte med min.
  • Anonym (Trådskaparen)
    NKmamma skrev 2012-10-04 00:31:48 följande:

    Du är känslomässigt störd och behöver hjälp. Jag tycker att det tyder på styrka och mod att ta tag i sina problem och söka hjälp hos en psykolog. Värt att tänka på.
    Då har vi inte samma uppfattning om styrka. Mår du så dåligt att du MÅSTE ha hjälp av en annan så är du svag, för att du inte har styrka nog att ta itu med dina egna problem. Det är min syn på svaghet.
  • Anonym (Trådskaparen)
    Anonym (Sammanträffande) skrev 2012-10-04 00:54:03 följande:
    Det jag undrar ang. din kvinnosyn (som du precis bevisat är väldigt stereotyp) är vad som skulle hända om du träffade en tjej som var helt tvärtemot vad du tycker om kvinnor i nuläget. Någon som är högintelligent, självständig och knappt har tid att träffa dig för hon har så många bollar i luften. Skulle du känna att en sådan tjej var värd att manipulera, eller är det endast lättlurade/"korkade" tjejer som blir dina "offer" ?

    En grej jag lagt märke till med människor som refererar till sig själva som "psykopater"/känslolösa osv., är att många av dom blivit helt känslomässigt krossade av en tidigare relation - och sen ger sig ut på "jakt" efter människor att förstöra. Jag har fått intrycket av att människor som inte tillåter sig själva att gråta eller sörja någon/något, ibland hellre hämnas eller förstör för att må bättre. Har många gånger hört fraser som "Om jag kunde gråta, så hade jag gjort det nu", men istället för att gråta har personen i fråga känt att det varit mer värt att ta hem one night stands, spy dom i ansiktet och få dom att gråta. Tungan ute
     

    Min poäng är väl litegrann: Var ärlig mot dig själv. Om det finns någon händelse i ditt liv som du känner har gett dig agg mot människor/grupper av människor, så ta itu med den HÄNDELSEN. Prata med någon om den, skriv om den, få ur dig ångesten på något sätt. Att stämpla sig själv som psykiskt störd är alltid en lättare utväg än att stå för att man blivit sårad/besviken/förstörd under sin livstid.
    Vet inte om du förstår vad jag menar, men ah.    
         

       
    Nej, jag hade inte haft något intresse av att manipulera en sådan tjej. Jag gillar klubbtjejer för att dom är naiva och verkligen tror att jag bryr mig om dom.

    Om du backar lite i tråden och läser ett av mina tidigare inlägg så skrev jag att jag började med det här av en slump - jag blev påkommen när jag var otrogen i mitt mycket gamla och unga förhållande, och då kände jag mig vid liv och jag var tvungen att fortsätta med det.

    Och jag har även skrivit att jag kan inte minnas något som gör att jag har blivit sån här mot kvinnor. Jag har en syster som var trevlig mot mig och mitt enda stöd när jag var barn, för min mor var ju så förbannat jävla upptagen med allt annat.
    NKmamma skrev 2012-10-04 01:07:12 följande:

    Ok. Gör då ett test i ett halvår (om du pallar att avstå att ligga och såra tjejer) att jobba med dig själv på egen hand och återkom och berätta sanningsenligt (om du kan) resultatet.
    Det vore intressant. 
    Men jag vill få den känslan, så jag får tyvärr tacka nej till ditt förslag.

  • Anonym (Trådskaparen)
    Anonym (Llaa) skrev 2012-10-04 01:18:52 följande:
    Psykopat. Njae. Det du skriver låter lite som jag var för ungefär 10 år sedan när jag var rätt trasig och avtrubbad rent känslomässigt, och inte heller fann någon som verkligen tilltalade mig känslomässigt eller intellektuellt. Hittade bara killar som jag inte såg som "kompletta" och nöjde med dem som lek. Jag sårade många, krossade åtskilliga hjärtan och tyckte inte speciellt mkt om mig själv heller. 

    Sen hände nåt. Jag föll för en kille, hårt och djupt. Han var precis allt det där jag önskade. Det höll i 8 års tid och sen lämnade han mig. För under hela förhållandet tvivlade jag på att han verkligen älskade mig på samma sätt som jag älskade honom, tänkte att han bara roade sig med mig på samma sätt som jag roat mig med andra förut. Det där förhållandet förändrade mig till det bättre, men har också gjort mig väldigt sårbar. Rent moraliskt är jag dock en bättre människa. 

    Det jag vill säga är att jag tror att alla kan bete sig "psykopatiskt", att det kan finnas en anledning till det. Utifrån vad du skriver verkar det som att du längtar efter ngt annat, men att du nöjer dig med "ytliga klubbtjejer" eftersom du inte tror på något bättre. Jag hade inte heller tyckt att det var så jäkla givande med ytliga klubbtjejer om jag var kille... För att jag ska bli intresserad av nån krävs både hjärna, hjärta, personlighet och yta - varken mer eller mindre. De där klubbtjejerna låter förbaskat endimensionella.
    Intressant läsning. Hur var din barndom, och hur länge var du sån? Och hur gammal är du nu?
  • Anonym (Trådskaparen)
    hernameispekka skrev 2012-10-04 00:47:24 följande:
    Detta stämmer inte. Det är en försvarsmekanism många tar som har varit tvungna att ta hand om sig själva när de var yngre.

    Jag tycker det låter som att du har psykopatiska drag om inte annat. Och även om du inte har det borde du prata med någon professionell. 
    Kan du inte ens ta hand om dina egna problem så är du vidrig. Det är min syn och jag kommer alltid se det på det sättet.
  • Anonym (Trådskaparen)
    NKmamma skrev 2012-10-04 01:30:10 följande:

    Om ditt samvete börjar kika fram så kan du väl återkomma.
    Hoppas det blir snart. 
    Vad är det du försöker säga?
  • Anonym (Trådskaparen)
    Anonym (Sammanträffande) skrev 2012-10-04 01:47:45 följande:
    Vet inte om det framgår att jag inte försöker irritera dig Tungan ute utan bara vara trevligare än att trycka ner trots att jag tycker det du gör är fel.

    Jag håller ej med dig om att psykologhjälp är till för svaga människor, för övrigt (du skrev det tidigare), utan för människor som vill få svar på om de är friska eller psykiskt sjuka. Det är väl den frågan du vill få svar på, om jag förstått dig rätt - dvs. om du är psykiskt sjuk eller ej ?

    Att lägga sig ner och inte orka resa sig upp är väl inte mer "starkt" än att inse att man behöver hjälp att resa sig upp när man ligger.   

    För övrigt kan jag tycka det är svagt att ge sig på människor som redan är i underläge på något sätt, men det där vet du nog redan. Är man bra på att manipulera, så bör man väl kunna manipulera i princip vem som helst och inte enbart "korkade" människor.  
    Du irriterar mig inte. Hur fick du för dig det?

    Jag tycker det är skillnad på att fråga och behöva hjälp. Jag känner inte att jag BEHÖVER hjälp för jag är en stor grabb och kan ta hand om mig själv. Men däremot så var jag nyfiken.

    Problemet är inte om jag kan eller inte manipulera andra typer av kvinnor, utan för att jag inte känner för det. Jag har inget behov utav det. Jag är nöjd med klubbtjejer.
  • Anonym (Trådskaparen)
    NKmamma skrev 2012-10-04 01:55:35 följande:

    Om du börjar må dåligt över hur du behandlar dessa tjejer och vill på egen hand göra nåt åt det så kan du väl återkomma.
    Hoppas att jag var mer tydlig nu. 
    Då förstår jag. Man tackar, och det ska jag tänka på om jag av någon anledning hade börjat må dåligt.
  • Anonym (Trådskaparen)
    Anonym skrev 2012-10-04 02:03:50 följande:
    Å där har du svaret... Övergiven och oönskad.. Då brukar man behandla tjejer som skit.
    Det är alltså i teorin "mamma" du ligger med gång på gång och sårar...

    Grattis!     
    Jag tvekar på det. Min far var tre gånger värre men jag förstår inte för män. Mina bröder var inte ens till någon hjälp, utan min syster var, så jag hade en bra kvinnlig förebild.
Svar på tråden Är jag psykopat?