Inlägg från: Anonym (ont som satan!) |Visa alla inlägg
  • Anonym (ont som satan!)

    Gallsten... Före, under och efter operation?

    LindaEfraim skrev 2012-10-03 11:31:03 följande:
    Efter ska du be om inolaxol som är som små stenar (granulat) som man sväljer och drick rikligt med vatten till. Hjälper lite grann mot diarréerna emellanåt.
    Skall skriva ner det! Tack!
    Anonym skrev 2012-10-03 11:33:41 följande:
    när jag fick gallstens anfall så låg jag på sjukhus i en vecka.. fick fasta i 3 dagar och på den fjärde så hade jag operation. Tack vare allt morfin så var jag i lala land och var ganska bekväm. Efter operation (11 ¨år sedan) så mådde jag skit och hade ont. Men på den tiden så öppnade dom oftast upp 10-15 cm långa operations hål och därav att det gjorde ont utav bara den.  Låg ca 2-3 dagar tills jag kunde äta lätt kost  så fick jag åka hem och ta det lungt i 14 dagar. Bästa operation jag någonsinn gjort.
    Nu gör dom titthåls operation och den gör inte lika ont som den gamla versionen. 

    Oj jo tur att det är lite vanligare med titthålsop nu:-S

    Undrar massor över det där med kosten de första dagarna... och med inläggning osv... Många sidor jag läst på nämner det som en op där man åker in på morgonen och hem på kvällen.. Något som hos mig skapar stor ångest då jag är rädd för komplikationer och vill nog helst vara på sjukhus just för ifall ifall... Andra att man kommer in kvällen innan och åker hem dagen efter op (Som jag förstått att Pernilla Wahlgren gjorde i med sin op i torsdags) Sen så är ni flera här som skriver att ni låg längre även med titthål:-S Har inte fattat det som om alla haft komplikationer utan tro att åtminstonde en som låg längre verkat vara komplikationsfri...

    Svårt att veta vad som gäller då:-S Skall nog be om att få spendera natten efter op på sjukhus iallafall... så jag slipper oron här hemma... Gillar inte sjukhus men då det är långt till närmsta sjukhus om jag är hemma så känns det som om det är att föredra att ligga inlaggd IFALL något skulle gå fel vilket det ju verkat göra på flera av er...
        
     
  • Anonym (ont som satan!)
    Jowimo skrev 2012-10-03 12:33:08 följande:
    Jag gjorde min operation på förmiddagen och skulle ha fått åka hem dagen efter om det nu inte hade blivit komplikationer. De är ju tyvärr inte så pigga att ha en på sjukhus om det inte är nåt fel. Man blir nog gärna hemskickad lite för tidigt ibland.

    Du fick stanna en natt iallafall då? Känner som sagt inte för att åka hem på kvällen efter operationen:-S
    Yarrow skrev 2012-10-03 13:31:23 följande:
    Men skoj inte ;) I 6 månaders tid så handlade 99 % av alla mina statusuppdateringar på facbook om ägg :)

    I alla fall, operationen görs alltid med titthål och är numer en rutinoperation sa dem till mig. tror min operation bara tog ca 40 minuter. Om det skulle vara så att de inte kommer åt pga av levern eller så kan de öppna upp. Görs detta så får man stanna kvar längre på sjukhuset.

    En vecka efter operationen fick jag ta bort agrafferna som höll igen såren, de gick in å 4 ställen varav en i naveln så jag har bara 3 små ärr som nu, 8 månder senare knappt syns.
    Kan du äta ägg nu då:-P Sjukt vad sugen man blir på det när man inte får äta det.......... Ironiskt egentligen...

    Hehe har skämtat om att jag kan låtsas som att ärren är från att jag var hjälte i en skottlossning:-P Hehe kan man försöka med iallafall:-P Så låter det lite tuffare när nån ny kille ser en naken än att säga att man opererats :-P Mahahaha måste ju göra det bästa jag kan av situationen:-P
      

     
  • Anonym (ont som satan!)
    Yarrow skrev 2012-10-03 14:25:24 följande:
    Japp, så mycket jag orkar och vill :) Fast jag måste erkänna att jag var lite orolig när jag åt första ägget efter operationen, tror det tog en vecka innan jag vågade men det gick jättebra :) Äpplen och päron gav mig ordentliga anfall också och de kan jag äta utan problem med :)

    Och ärren syns knappt, nu är jag iofs inte pinnsmal så jag visar inte min mage för så många andra än min man. Haha.

    Inte pinnsmal jag heller:-P men singel... :-P så de som väl får se ärren vet ju inte vad det kommer ifrån:-P Dessutom gillar jag bikinis trots min figur
  • Anonym (ont som satan!)

    Uuuh ännu mer diet med andra ord:-O Aj aj aj Haha hmm

    Nåja... Jag är krafitg pga ämnesomsättningssjukdom.. så får väl hoppas att det gör att min lever inte är stor... hoppas går ju...

    Men kanske får se nått sånt som en chans till att gå ner lite  

    Längtar så över att inte sitta och oroa mig för vad som går att äta och inte... Och de där äggen.... alltså... Förlorade ägg.. med bacon... :-P Onyttig lyxfrukost:-P äppelpannkakor... eller vad sägs om lök och svamp omelett... Mmmmmmmm Nej får ta och sluta tänka på sån mat nu... blir ju ångad torskrygg ikväll igen...:-S

  • Anonym (ont som satan!)
    Yarrow skrev 2012-10-03 15:38:13 följande:
    Att gå ner i vikt innan operationen underlättar ju för narkosen med så det har ju bar fördelar även om själva pulverdieten är äcklig. Men det är sååååååå värt det :)
    Är det något man köper på apoteket eller hur funkar det?? Man kan ju kanske börja redan innan... om det är bra för narkosen alltså... är lite orolig just med tanke på min vikt... Så kan ju vara smart att börja redan.... och då jag istortsett inte redan kan äta något.. så kan man ju lika gärna sattsa på pulver... tror det innehåller mer näring än min torskrygg:-P

    Kan du tipsa om någon eller var det något på recept?
    Anonym skrev 2012-10-03 15:45:23 följande:
    För mig så fick jag vara inne på sjukhuset för dom hade inte tid och operera mig och jag var ganska dålig efter operation tack vare det stora såret hade jag svårt och röra mig.. Nu är normala att du åker hem i stort sett samma dag eller dagen efter om inget händer dvs.

    Jag kommer nog vägra åka hem samma dag om det går... GIllar inte tanken på att ligga hemma och vara ett nervöst vrak för att jag är rädd för komplikationer...
        
  • Anonym (ont som satan!)
    Yarrow skrev 2012-10-03 17:32:18 följande:
    nä, det är inte receptfritt så man kan välja vilken pulverdiet man vill. Prata med din läkare först bara innan du börjar så att de räknar ut hur mycket du gått ner f.r.o.m att du börjar på pulverdieten. Annars kommer de räkna från den dagen då du träffar din kirurg.

    FÖrövrigt tror jag du kommer vilja åka hem tidigare än du tror. Sängarna på sjukhuset är inte sköna, men får inte sova tan de ska härja upp en hela tiden och har du lika tur som mig så får du dela rum med 4 snarkare.. haha

    Jag har en osedvanligt obekväm säng hemma redan:-P Är snarkare själv:-P och kan sova även när de kör med en hydraliskborr i rummet bredvid (hehehe otroligt med sant:-P)

    Hmm de har redan registrerat en vikt för mig när de satte upp mig på kön... Så de har ju redan info om vad jag vägde i fredags...
    Får försöka ringa till sjukhuset och höra vad som kommer hända...    och vad de säger om att gå ner i vikt...
  • Anonym (ont som satan!)
    Minas skrev 2012-10-04 09:14:05 följande:
    Hej, har läst lite i tråden och vad tråkigt att så många av er råkat ut för komplikationer. Ville bara berätta min historia då för att ge dig lite hopp TS. Jag hade haft många anfall under ca ett års tid innan jag fick tid för Op, (ca 2-3 mån väntetid här) efter några besök på sjukhus (och inläggning) och morfinet bet inte ett dugg tyvärr utan var livrädd för att stoppa i mig det mesta - såg dock ett samband med mycket kaffe och dessa anfall.

    Nåväl, efter operation (titthål) sa de att jag antagligen skulle kunna åka hem samma dag men det blev dan efter, mådde lite illa efter narkosen och hade ont i buken dp de ju blåst upp den, men inget att klaga på och sen hade jag ont (svårt att ställa mig rak men även att sitta) i max 10 dagar. Jag var student på den tiden (2009) så blev inte sjukskriven alls utan var i skolan efter några dagar och det funkade ändå Ok. Ena ärret blev en liten infektion på men annars har jag sedan operationen mått oförskämt bra, har haft känningar av gallan ca 3-4 gånger (gallgångarna är ju kvar och maskinen som de skulle röntga dem med var trasig just den dagen de opererade). Men då har det funkat med diklofenak.

    Jag är faktiskt som en ny människa idag om man tänker på hur begränsad jag kände mig innan-blev alltid tvungen att ha medicin med mig och placerade ut den lite här och var i ren panik för att inte ha då jag behövde. Men som sagt så hjälpte ju inte spasmofen ens då det var illa så det var in på sjukhus och få en spruta. Innan operationen hade jag inte hört något alls om detta med diarréer men fått höra nu i efterhand av vänner som blivit drabbade-men som sagt har jag aldrig haft problem med det och idag kan jag äta vad jag vill utan att vara orolig.

    Hoppas innerligt att det går bra för dig och att du slipper komplikationer, lycka till!!
    Skönt att höra från lite fler som inte haft några komplikationer... Tror det kanske dock är så att har man haft problem så tenderar man att läsa en tråd som denna lite mer... Och även kommentera...

    Jag pluggar på distans sedan ett gäng månader men har hamnat ur fas pga min hypotyreos och gallstenarna har inte hjälpt med min studie disiplin så jag både hoppas och inte hoppas att jag blir sjukskriven... Måste sitta vid datorn många långa timmar och om man har svårt att sitta så är inte det direkt det idealiska... Men samtidigt OM jag blir sjukskriven så kanske jag kunde läsa ikapp.... Håller på att prata med skolan för att höra vad de säger om det hela... Men man skall orka ringa de dagarna man mår bra...

    Hade fått spasmofem utskrivet när jag var nere förra söndagen samt 2 stycken stolpiller som jag fick hemskickat med mig... Sen när jag var inne på måndagen tyckte den läkaren att det var bättre att höja dosen med Diklofenak istället (från 50mg till 100mg) så jag kanske kunde klara mig med det... Igår skulle jag hämta ut mina recept och döm om min förvåning när INGET av dem fanns i systemet!! Så håller på att försöka ringa nu och fråga vad som hänt:-S    
  • Anonym (ont som satan!)
    Anonym (ajajaj) skrev 2012-10-04 09:38:17 följande:
    TS:
    Vet du hur dåliga levervärdena var? Jag fick info om att de främst tittade på två olika värden som båda skulle ligga under 0,75. För mig låg de värdena på 5,16 och 6,7.    

    Jag fick mitt första anfall i somras och har hunnit ha 5 anfall på två månader. De två första gångerna fattade jag inte vad som var fel utan försökte helt enkelt bara överleva (inte kul när man har en liten bebis på bara någon månad).

    Jag fick ut Spasmofen och det bet på de två följande anfallen, men det femte anfallet höll i sig över ett dygn. Jag var helt groggy av att ha så ont så länge. Jag åkte in akut när det gått nästan ett dygn, men de tog bara blodprover och väntade ut anfallet (kom in vid midnatt och fick träffa läkare klockan fyra.   

    Nu ska jag på ultraljudsundersökning och förhoppningsvis kan de se vad som är problemet.   
    Nej vet tyvärr inte vad de var... :-S Var halvt borta när de kom och sa att de skulle behålla mig över natten pga att mina levervärden var försämrade... Hade ju gjort andra prov på söndagen och måndagen och då var de ok.. men på torsdagen försämrade...

    Jag har nu haft ett anfall i mars, ett i påskas, ett i maj, ett i vid midsommar, ett i början av augusti... Sen två torsdagen 21/9 (behandlade själv med Diklofenak), ett 23/9 (Diklofenak verkningslöst sjuktaxi natt på akuten spasmofem utskrivet och injecerat), ett 24/9 (med spasmofem injecerat), ett 27/9 (diklofenak verkningslöst spasmofem ambulans till sjukhus och natten inlagd) samt i söndags 30/9 (självmedicerat med Diklofenak som inte hjälpte så tog även spasmofem stolpiller)
    Så 11 anfall på 7 månader om man slår ut det:-P Hahaha dock problematiskt när det varit 6 på två veckor :-S

    Första gången jag åkte ambulans in (anfallet i augusti) så kom jag in kl 2 på natten... fick dryckes och mat förbud... spydde som en gris i flera timmar innan och fortsatte även att spy där på akuten... Var helt uttorkad och skakig... tillslut fick jag tag på en sjuksyster som gav mig eget rum så jag slapp ligga i korridoren samt dropp men då var klockan 13 på dagen... kl 14 fick jag träffa en läkare... och kl 16:30 blev jag tillsagd att jag var utskriven och skulle lämna rummet och sängen till nästa man... Jag satt i pyamas och fick vänta en halvtimma innan någon hann komma och hämta mig... Äääälskar svenska vården ibland... såååå effektiv.....*ironi*   
  • Anonym (ont som satan!)

    Det där med laktos kan ju vara bra att veta och hålla ett öga på... Ironiskt dock... Man får börja äta ägg igen så tar de ifrån en osten istället:-P

  • Anonym (ont som satan!)

    Idag har jag fått kallelse till att träffa kirurgen den 22/10 och blodprov som skall göras den 18/10... Antar att det är ett möte innan op då jag skall vara på sjukhuset kl 15:10 och står inget om att inte äta eller något...

    Nu börjar jag bli nervös....:-S Hjälp mig gärna med vad jag bör fråga så jag inte glömmer något.... 

  • Anonym (ont som satan!)
    cii skrev 2012-10-05 18:49:31 följande:
    *följer* haft 2 stora och 2 små anfall denna veckan. Har fortfarande inte fått något bekräftat då jag samtidigt har problem med smärta i ena äggstocken..
    Väntar på nästa anfall :(
    Svullen som fan om magen, mår illa, saknar hungerkänsla och känner mig dåsig.
    Ena stora anfallet kom på fastande mage dessutom :(

    Usch fy farao... Har du haft det innan då??

    Själv när jag inte har anfall känner jag inte av något egentlig. Inget svullet, mår inte illa, hungrig som vanligt... Dock är jag trött.. Men har Hypertyreos så kan lika gärna vara det. Jag kan ibland vara lite rapig och få halsbränna men mer än det har det inte varit mellan anfallen... Dock verkar min kropp ha en förkärlek för att komma när jag sover... Vaknar av att det känns som om någon sparkar mig i magen Då är det försent att ta smärtstillande här hemma... Men däremot är jag vaken kan jag känna när det är på väg och lyckas jag få in Diklofenaken då så kan jag stoppa toppen så det inte blir så illa (ibland.....)
      
    Känns frustrerande innan man får en bekräftelse utan det känns som de bara gissar... Har frågat mig själv flera gånger och även fått frågan från min vän som är kirurg utomlands hur det kommer sig att de inte gjorde ett ultraljud redan på första besöket... 

    Fick ett litet anfall igår men lyckades få stopp på det, tack gode gud.... 

    Nu väntar jag bara på op... hoppas det går bra... känns nervigt som skam bara efter allt man läst:-S  

         
  • Anonym (ont som satan!)

    I förrgår natt var det dags igen... Trotts 100mg diklofenak så blev det bara värre... tillslut stod jag bara och skrek rakt ut... Kaskad spyendet kom sedan... Ringde ambulans och de kom på stört... I ambulansen fick jag ytterligare 50mg diklofenak. Så där hade jag max dosen helt plötsligt... Men blev inte det minsta bättre... Hade så ont att jag bara skrek och grät i ambulansen... När de välte över mig på sidan för att ge mig injektionen så höll jag på att dö, ambulanssjukvårdaren trodde jag skrek för sprutan men den kände jag inte ens!! Gjorde bara så galet ont i sidan så kunde inte sluta skrika

    Fick Spasmofem när jag väl var inne på sjukhuset (bor en bit ifrån så tog ca en halvtimma 45 min att komma fram) och efter 15 min så hjälpte det... UNDERBART!!!! Men lättnaden var kortlivad... Efter bara nån minut får jag utslag... sedan börjar hela kroppen klia så jag blir som galen.... och även i halsen... Jag är alltså allergisk mot morfin.. Kommer på att även förra gången jag fick morfin började hela kroppen klia men trodde det var en orenfilt eller något.... Att någon hade katt typ...

    Så nu kunde de inte skriva ut mig.. och jag får framförallt inte få med mig spasmofem för att självmedicinera hemma... utan funkar inte diklofenaken måste jag läggas in hädan efter... För att kunna få morfin under observation... JIPPE!! Så spenderade dagen och natten på sjukhus... Med mat och dryckförbud... SÅ HUNGRIG OCH SÅ TÖRSTIG!!!

    I morse väktes jag av de underbara orden "Doktorn har sagt att du får äta idag! och åka hem när du känner för det!" Jippe!! Valde att köra frukost och lunch på sjukhuset och sedan kom min pappa och skjutsade hem mig... 

    Dock så har jag molande värk i sidan och har så haft sedan igår (så fort smärtstillande gick ur kroppen) och nu mår jag även lite illamående... men hoppas att det skall stanna vid det... Imorgon skall jag iväg och ta blodprov för operationen... sedan på måndag skall jag träffa kirurgen... så hoppas de plockar ut fanskapet snart!!     

  • Anonym (ont som satan!)

    Idag är det dags.. om en ca 40 min skall jag träffa kirurgen... Har varit mer eller mindre illamående sedan jag kom hem från sjukhuset men inga nya STORA anfall... dock molande som kommer och går... och denna jävla illamående

    Lite deppig dock.. Har redan svårt med vikten (Väger 88 kg och är 174... gått ner 12 kg sedan jag började medicinera för hypotyreos i vintras...) men börjar sakta ta mig neråt... På skämt i går så tänkte jag för att att tänka possitivt på operationen att "Hmm gallanoch stenarna måste ju väga något.... kanske jag förlorar nått halv kg eller kg:-P" Så satte mig och googlade....

    "Vad väger en gallblåsa": fick nu inte svar på det men hittade tråd på tråd på tråd som och blogg och forum osv osv där folk säger att de gått upp kring 20 kg efter operation och inte klarar av att gå ner i vikt längre!!!! HJÄLP!!! Jag vill inte gå upp igen!!!

    Har någon av er märkt av detta?? 

  • Anonym (ont som satan!)

    Har aldrig varit en storätare och tror inte jag kommer frossa... Men längtar efter ägg:-P

    Fick aktuoperationstid... Skall faktiskt in redan i morgon... Vilket ju är bra för jag orkar inte mer anfall... 7 på tre veckor känns som en smärtgräns...

    Hoppas jag gör som er som gott ner:-P Hehe kan ju hoppas...


    Delphinan skrev 2012-10-22 14:59:42 följande:

    Ps. TS kan du inte försöka sammanställa vad som triggar anfallen hos oss som kommenterar?

    Verkar som det varit äpplen, fett och mediciner så som jag kan se det... Vilket inte kan vara anledningnarna när jag fått anfall... Däremot insåg jag att rödvin och min gallblåsa inte gick ihop
          
    Anonym (Me too) skrev 2012-10-22 15:18:28 följande:
    Hej TS, Jag gick ner från storlek M till XS under tiden jag hade anfall. Jag fick ingen hjälp av min "expert" till läkare som var kirurg! Han behandlade mig för allt ifrån magsår till annat under ett års tid varav jag bara blev smalare o sämre. Jag visste inte vad jag skulle äta så jag åt fel o fick ännu fler anfall... Till sist upptäcktes gallstenen o jag fick akut tid för op, som ändå tog några veckor! Efter op blev jag ännu smalare en tid då jag hade mycket problem med mat o reagerade på allt. Men sedan gick jag sakta men säkert upp i vikt o har idag, ca 10 år efter op åter M-L i storlek. Mycket svårt att gå ner i vikt med väldigt lätt att gå upp! Jag har även fått Levaxin och första stadiet till diabetes. Jag tror sjukdomarna hänger ihop...

    Misstänker också att Hypo och gallstenen hänger ihop... men mina läkare hävdar bestämt att det inte gör det... Har inte mått så dåligt att jag inte kunnat äta förens nu sista veckan när jag mår konstant illamående. Dock har jag fortfarande klarat av att äta trotts det.  Så har inte gått ner något pga hur jag mår... Men hoppas att jag skall klara av att fortsätta gå ner efter operationen... BLev livrädd när jag läste att de fanns de som bara går upp och upp...
     
  • Anonym (ont som satan!)

    Hemma igen... Jga bad att få ligga kvar över natten och även om jag inte måde dåligt så var det skönt att vara övervakad... Bredvid mig i samma rum var det en kvinna som också hade opererats för gallan och hon mådde tyvärr väldigt dåligt... ont och illamående...

    Men som sagt jag hade inget sånt.

    Jag har visserligen ont i magen (främst kring naveln... och sen i allmänhet runt i magen... SKämtade och sa när de frågade mig hur jag mådde här hemma "som om något gjort 4 hål i min mage och grävt runt i magen och karvat ut ett av mina organ:":-P   

    Får hoppas jag mår bättre snart  

  • Anonym (ont som satan!)

    Nu har det gått en vecka... och visst på vissa sätt mår jag bättre men faktiskt inte så som jag trodde...

    Försökt ta upp med familjemedlemmar om det hela men de säger bara "Är väl inte så konstigt de har ju varit inne och grävt i dig!"
    Har fortfarande ont i magen. Inte som anfallen utan detta är en en konstant på något konstigt sätt både molande och skärande smärta under naveln och sedan vidare upp på höger sida. Känns svullet i magen och när det gör som ondast kan jag tycka att smärtan påminner om EXTREM hunger... men ja på något sätt inte helt så heller...

    Kan inte ligga på sidan för det gör så ont innuti magen då... alltså inte i stygnen på utsidan även om de också känns... Men just innuti.. nu vet jag ju att jag har stygn där också men känns inte som det blir bättre..

    Har dessutom en nästan konstant illamående känsla. Inte så illa så jag vill spy men ja lite irriterande i bakgrunden helt enkelt...

    Hade nån av er liknande problem?  

    Skall in på fredag och plocka stygnen och då skall jag fråga om det inte blivit bättre... Men ja... är lite orolig faktiskt...        

  • Anonym (ont som satan!)
    Yarrow skrev 2012-10-30 13:40:38 följande:
    Låter helt normalt. tänk på att du läker även inne i kroppen och så tar det tid innan organen sätter sig igen efter att ha varit uppblåst med gas och sånt som de gjorde under operationen.
    En del har dessutom lite ondare än andra after en operation, jag är en av dem som tar lite extra lång tid på sig att ta igen mig..
    Det jobbigaste var ändå när de började läka ordentligt och kliade innti magen, haha, inte direkt så att man kommer åt ;)

    Om du får jätteont så kontakta akuten!

    Tack.... Skönt att höra att det inte är onormalt...

    Hmm kliar som attans i klamrarna jag har reda:-S Vill inte känna samma klåda innuti:-P Svårt nog så som det är:-P hahaha 
  • Anonym (ont som satan!)

    Hmm blev tillsagd att om jag hade fått feber isamband med anfall behövde jag verkligen åka in akut. För det kan vara tecken på att det blivit en inflamation av något slag... Har du hört med 1177??

  • Anonym (ont som satan!)

    Hur har det gått?? Själv har jag ju behövt åka in varje anfall nästan... har liksom inte funnits alternativ... Inte kunnat stå, gå, ligga, sitta, eller NÅGOT... bara skrikit och spytt av smärtan. Och det har ju gjort att det oftast blivit ambulans in på akuten så jag skulle aldrig kunnat sitta och vänta på ett läkarbesök...

    Vad de gör är att om du har ett pågående anfall så får du smärttstillande funkar inte voltaren brukar det bli spasmofem (morfin)... Och sedan så skickar de hem dig... får du en bra läkare så skickas en remiss till din vårdcentral och sedan vidare till kirurgavdelning och röntgen... dit du kallas för att kolla hur mycket stenar det är frågan om. Om det sedan ser ut som att det behövs så opererar de... Vilket ju är vad som hände mig...

    Dock så fick jag såpass många anfall så åkte in tillslut och blev akut kollad med ultraljud och efter det så skickades resmiss till kirurgen som beslöt att jag hade haft för många anfall för att vänta så de plockade det dagen efter att jag varit hos kirurgen...    

  • Anonym (ont som satan!)
    cii skrev 2012-11-11 14:43:34 följande:
    Ligger på kirurgavd nu och väntar på ultraljud och röntgen.
    Hoppas allt blir bra! Själv är jag stört nöjd med min op!! Nu mår jag toppen! Retar mig lite på ärren men det går nog över när de slutar vara så röda... Sen så att ha gått alla dessa veckor UTAN anfall.. HIMMELRIKET!!!!!!!!!!!

    Hoppas verkligen du får hjälp snart!! 
Svar på tråden Gallsten... Före, under och efter operation?