Får man välja?

Önska kan man alltid göra, sen hur mycket hänsyn man tar till önskemålen beror ju på skälen till dem. T.ex. kan man välja bort extremt våldsamma tonåringar utifrån att man har små barn i hemmet. Varje familjehem och barn som ska placeras matchas ju och är det så att det finns faktorer i familjen eller i barnets situation som helt uppenbart inte går ihop så tar man ju hänsyn till det.

Har ingen statistik på hur vanligt uppbrott i familjehem är, men det händer alltför ofta att det blir sammanbrott i familjehemmet och barnet behöver omplaceras. Dessutom är det omöjligt för placerande socialsekreterare att garantera att det blir en långtidsplacering (så klart) eftersom saker förändras. Har man ett barn placerat hos sig i över tre år ska dock socialtjänsten överväga vårdsnadöverflytt, och får man igenom en sån så är ju sannolikheten att barnet får stanna bra mycket större.

Att placeringen blir ohållbar av något skäl, antingen på grund av ändrade förutsättningar i familjehemmet eller att relationen till barnet eller barnets föräldrar blir så infekterad att familjehemmet säger upp sig helt enkelt. I vissa fall har det hänt att familjehem sagt upp sig när den ekonomiska ersättningen ändrats.
Inte bara det, tonåringar blir oftare placerade än små barn. Å andra sidan blir små barn oftare långtidsplacerade. Men de allra flesta familjehem önskar små barn, så önskar man bara bebisar som familjehem kan man få vänta i år på att få en placering.

Man kan ju bli familjehem åt flera kommuner om man vill, då går det förmodligen fortare (å andra sidan får man lägga en väldig massa tid på att bli utredd då). Är man familjehem åt endast en väldigt liten kommun så blir det ju färre placeringar så klart, och då kan man få vänta längre oavsett vilka eventuella önskemål man har. Absolut får man bli familjehem om man har egna små barn, allt handlar om bedömningar där man inte vill utsätta varesig det placerade barnet eller familjehemmets egna barn för risker. Men det finns familjehem som har både tonåringar, spädbarn och små barn placerade hos sig och har egna barn i olika åldrar. Sen är det väl kanske inte det bästa att få en placering om man har en egen nyfödd hemma, men allt handlar om bedömningar som sagt - vad funkar för er och vad funkar för barnet som ska placeras.

Man måste ju alltid vara medveten om och ha respekt för att barnet har föräldrar och en familj någonstans. Det är enorm skillnad på att vara familjehem och på att t.ex. adoptera ett barn. Är man medveten om det så är det klart man ska se på det placerade barnet som en familjemedlem.

På sätt och vis finns det en gräns. Har ett barn varit stadigvarande placerad hos samma familj i tre år ska socialnämnden överväga att ansöka om att vårdnaden flyttas över till familjehemmet (står i 6 kap. 8 § 2 st SoL)

Håller helt med dig om att det inte riktigt funkar, och det är tragiskt. Där behöver socialtjänsten bli bättre på att göra övervägandena, och att motivera familjehemmen till att faktiskt gå med på vårdnadsöverflyttningar.