Vi som kämpar med amningen trots mycket krångel.

Det skall stå du själv lyckades ju få upp amningen genom att intensivamma (är så svårt att få överblick över vad man skrivit när man gör det på telefonen)..

Vad bra du är Marina ;)

Jag har kämpat med amningen och avskytt den emellanåt men vid 3 månader började jag delamma, min son fick flaska sista målet på kvällen... Det gjorde att jag orkade med amningen lite till.. Nu är han 5 månader och ammas allt förutom en portion gröt och två mål ersättning.. Jag är mycket nöjd att jag klarade så här länge, men har funderat ibland varför?? För en ersättningsmamma är minst lika bra om inte bättre...min förste son amma jag bara 5 veckor...sen funkade det inte! Visst var jag ledsen över amningen men när fått in rutiner med flaskan så var vårt liv tillsammans underbart... Livet med lillebror är mer stressande och påfrestande på grund av amningen... Jag blir arg på honom när han inte blir mätt etc...hur som, vid 6 månader tänker jag sluta och ge mig själv en klapp på axeln och sen njuta ännu mer av mina barn!

Om jag missförståt dig ber jag om ursäkt men i inlägg 21 stod det att du bl.a. åt mullbär (tror jag det var) för att få upp produktionen så du kunde sluta med ersättning. Därav drog jag den slutsatsen. Är slutsatsen felaktig så ber jag som sagt om ursäkt. Överproduktion är jobbigt på ett helt annat sätt. Då gäller det istället att minska på trycket utan att öka produktionen. Inte alltid helt lätt. Har man dessutom en stark utdrivningsreflex så är risken överhängande att man dränker bebisen varje gång man skall amma. Brukar inte vara så populärt från bebisens sida.

Om man har en bebis som "hackar" och har sig när den äter så kan det bero på att de har lite problem med magen för tillfället. Tydligen så lättar magproblemet för stunden. Sen kan det också vara att den märker man är stressad. Små bebisar är tydligen grymma på att läsa av kroppsspråk.

Det här är mina helt egna funderingar: Jag är ledsen att du upplevt din amning som jobbig. När amningen fungerar som den skall så är det väldigt mysigt och avslappnande. Det som jag inte fattade var hur mycket tid amning faktiskt kräver. Ta tex min fyramånaders bebis. Från 07:00 till 08:40 har han ammat fyra gånger ca tio minuter varje gång. Hade det varit med mitt första barn så hade jag trott att något var fel dvs att mjölken inte räckte till. Men så är det inte eftersom amning är så mycket mer än mat. Han var helt enkelt trött och ville sova mer men kunde inte riktigt komma till ro (inte helt lätt med en 2 åring och en 4 åring som far runt :)). Sen den andra stora boven är att det är svårt att få korrekt hjälp på ett enkelt och snabbt sätt. Jag hade min mamma som kunde hjälpa mig när som helst och hur ofta som helst. Men hur många har det? Jag vill helst amma mina barn för att jag tror att det är det bästa för barnet. Naturen har haft årtusende på sig att skapa den ultimata maten för en bebis. Dessutom betyder amning så mycket mer än bara mat. Men det betyder inte att man förstör sin bebis på något sätt närande ger ersättning. Sen tror jag också att det är en biologisk funktion att vilja amma. Helt enkelt en instinkt att amma. Naturen brukar ju vara vara väldigt finurlig på att säkra en arts överlevnad. Och just för att viljan att amma är så djup inom oss mår vi dåligt när vi inte kan göra det. Sen gör ju inte amningsmaffian här på FL saken bättre heller.

Marina80- visst så är det säkert... Ja den tar mkt tid och jag har ingen som kan hjälpa mig och har även en 3-åring men sen hade jag gärna ammat ofta om min son velat det men han blir arg och skriker när han inte blir mätt! Vi fick börja ge ersättning för att han gick ner i vikt. Ha bröstmjölk är det bästa för barnet men nu har han ju faktiskt fått det i 5 månader och kommer få i en månad till så jag kan tycka att amma har jag ju faktiskt gjort... De flesta jag känner har slutat vid 6-7 månader om inte tidigare!

Sen är vi alla olika...jag vill inte trösta mitt barn med bröstet längre..slutade med det vi 3-3,5 månad utan försöker hitta andra sätt att få honom nöjd om jag är rätt säker på att han inte är hungrig.. Detta för att min man ska vara hemma två dagar i veckan från december och om jag tröstar med bröstet jämt och ständigt sätter jag honom i en taskig situation... Men så gör vi och trivs med! Storebror ammades som sagt bara en månad så honom har vi alltid haft andra sätt trösta och söva och allt har varit väldigt lätt med honom och han är en trygg liten kille som alltid kunnat vara med både mamma å pappa till skillnad från lillebror som varit oerhört mammig..

Jag tycker du har varit jätteduktig. Att kunna stå ut med något som man inte trivs med så länge är ju faktiskt fantastiskt. Jag har alltid börjat jobba när barnet blir sju månader och kommer även att göra så när tredje pojken blir sju månader (vissa ville vara hemma minst halva tiden morr ;)). Än så länge har det inte varit några problem att lämna över till pappan. Men det vet man ju inte i förväg. Kan ju bli jättekatastrof. Överlag tycker jag att alla här inne är väldigt duktiga fast det krånglar. Undra om man hållit på med något som krånglar så mycket och skapar så mycket ångest någon längre tid? Det viktiga är att man hittar något sätt som fungerar för alla och som skapar så lite ångest som möjligt.

Haha ja vissa vill även här vara hemma halva tiden!! Och vissa klarar inte heller av när han inte kan trösta sitt barn!! Ibland önskar jag att min man inte varit såå mycket pappa som han är för så hade jag kunnat göra mer som jag vill med amningen men samtidigt älskar jag honom för att han är som han är vilket gör vår tillvaro så underbar och lätt så när jag kan lägga amningen bakom mig kommer det kännas toppen, men jag vill kämpa på till sex månader...för min och sonens skull... Och vill sonen sluta tidigare så är det helt ok med mig nu också!