HäckHäxan

Äldre 18 Oct 09:13

202 svar

Frivilligt avsäga sig VV, Varför??

TS jag har ingen aning, jag kommer nog aldrig begripa heller tror jag.
Än mindre kan jag förstå varför man säger upp den delade vårdnaden. Att det kanske inte alltid fungerar med växelvis boende kan jag förstå, eftersom det inte alltid passar alla former av arbete. Vi skulle aldrig kunna ha växelvis då dotterns pappa jobbar ute mkt ibland flera veckor åt gången.

Men vi skall sakta men säkert köra in VV boende, detta för att hans sambo tycker det är okej, men utan henne hade det aldrig fungerat.

Jag har stridit hårt i snart 5 år för min dotters rätt till sin pappa, backat, legat på, skällt, jämkat, anpassat mig, bett, bönat, kritiserat och berömt varje förbättring. Jag hade med enkelhet kunnat luta mig tillbaka och skita i vilket. Från start sa jag att du måste inte vara pappa men om du väljer ett vara det så är det fanimig på riktigt som gäller, funkade sådär bra. Men nu går det mot bättre tider ( inte för jag tror det fören vi är där ) För min del känns det ju jobbigt som fan eftersom jag mer eller mindre haft henne heltid i snart 5år då och det aldrig varit rutin på umgänget med pappa, mkt pga av jobbet, ett jobb jag kritiserat hårt, för han hade inte behövt jobba med detta, han valde det framför ett vanligt 7-16 jobb fast han hade två småbarn. ( fel val enligt mig ) Mina strider har gått ur dotterns perspektiv, jag anser att hon har rätt och behov av oss båda lika mycket. Många saker har blivit bättre under det sista året och det är jag glad för.

Det är alltid värt att strida för sina barn, alltid!

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 12:18

#139

Regnig måndag skrev 2012-10-18 09:34:36 följande:

Värt att strida ja men inte till vilket pris som helst. Eftersom många, speciellt mammor, använder sig av argumentet "för barnens bästa" så visar det många gånger att de faktiskt inte fattat vad det går ut på...

Mammor skall mest hålla klaffen kan jag tycka många gånger OCH de vet inte alls alltid bäst. De som gör sådär är direkt elaka mot sina barn och har helt tappat fokus på barnens perspektiv, tycker jag då.

Såklart allt har sitt pris, barn blir äldre får mer rätt att säga ifrån saker och tycka själva. Så även om man inte får igenom VV boende som start så skall man inte ge upp tanken, man kan resignera för tillfället om än inte för alltid. Tror att det då är viktigt att höra av sig till barnen på alla sätt man kan, ofta, inte bara nöja sig med kontakten och samtalen varannan helg, utan ringa några gånger i veckan, skicka ett kort alla dessa små saker som gör att barn vet att man tänker på dom, att de är viktiga. Jag inbillar mig att många glömmer dessa små små saker och nöjer sig med bara helgerna.

Så visst man kan backa och till synes förlora striden, men de är inte samma som att ge upp fullkomligt, som sagt barn växer OCH det är tiden, tanken, samtalen som ger dom en grund att veta att de alltid är älskade, att föräldern alltid tänker på dom, så tänker jag.

För mig var det guld att min styvpappa ringde varje gång han klev av båten och var på svensk mark igen. Detta trots att han och mamma skildes när jag var 9, han fortsatte med detta till jag passerat vuxen ålder med råge och jag var lika glad varje gång, han var pappa på alla sätt som någonsin kan räknas för mig.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 12:24

#140

Jag har en annan sån där grej jag ofta tänker. Att om jag vips blir en sämre förälder så får min dotter flytta till sin pappa på heltid och jag ta helger, för hennes skull, för att hon skall må bäst även om jag mår sämst. För mig är det en sån där självklarhet.

Hur tänker ni andra om det?

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 12:25

#141

BioBonus skrev 2012-10-18 12:11:16 följande:

Men också inse att det finns många pappor som inte släpps in när de lever med mamman, men som sen får en möjlighet efter skilsmässan att vara den skitbra pappa de hade kunnat vara hela tiden om de bara fått chansen:)

Det där tror jag på. Vips så växer det med ansvaret och blir superföräldrar, bara de får en chans att faktiskt få vara det!

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 12:36

#143

BioBonus skrev 2012-10-18 12:28:43 följande:

Kanske inte över natt, men med lite tid så:)

Ja fast så är det väl med alla

Vet när jag kom hem med dottern från BB och tänkte hur tusan skall det här gå

Rent krasst så kan jag även säga att pappan har större erfarenhet av barn då han har två bonus och sen en egen med sin sambo och en med mig.

De enda jag har är från mina småsyskon och kusiner, syskonbarn och vänners ungar, för jag var nog den sista som fick barn av vännerna.

Men det fungerar ju ändå, man lär sig med tiden.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 13:36

#150

BioBonus skrev 2012-10-18 12:58:28 följande:

Ja, och man får lov att göra misstag. Vilket kanske inte alltid en pappa får efter en skilsmässa.... Kan de inte allt på en gång, så kommer de aldrig lära sig:)

Det är också lite intressant att, här på forumet till exempel, läsa hur mammor kräver och gör ditten och datten för sina barn just för att det ligger i barnets bästa. Att den andre föräldern faktiskt tycker detsamma, fast inte likadant som mamman, är skit samma. Mammor verkar har mandat på att veta vad som är för barnens bästa. Inte jag. Jag ger mig inte det mandatet.

Tack och lov så finns det många klocka människor omkring mig, inklusive deras pappa, som har andra erfarenheter än jag, som kan se på en situation med andra glasögon än jag gör och som faktiskt kan ha en lösning som är bättre än min... Jag vet inte alltid vad som är bäst för mina barn. Jag vet vad jag tror är bäst utifrån mina referensramar, men jag är inte så inskränkt så att jag tror att min sanning är den enda sanningen...

Trist det där och jag är så jädra fördomsfull att jag inkluderar dessa mammor bland dem som snackar skit om den andra föräldern och skiter i om barnen hör det alternativt rakt till barnen

Ja jag vet jag är usel!

Ibland undrar jag om det mest är konstiga mammor som hänger här

Eller om de bara märks mer för de är ett forum.

Jag har inte mandat på ett skit. Däremot så vet jag att pappan tycker att jag är en bra förälder, för det har han sagt och jag tycker han är en bra pappa när han är pappa ( vilket ju börjar bli oftare och oftare ) För mig är det självklart att backa på mig och visst tusan mår jag kasst och saknar min dotter, men nu var det ju inte mig det handlade om, utan dotters rätt till sin pappa och sin andra familj, så ser jag det.

Förut bollade jag mkt med pappans sambo, eftersom hon ändå har erfarenhet av tre barn innan min dotter ens blev till. Idag gör jag inte det för vi är inte vänner längre. Men saker som gäller dottern kan vi prata om och hon är ofta den som hämtar henne och vi kan stå och tjattra en stund, vi är bara inte nära vänner längre. Men jag är nöjd så länge det ytliga fungerar och barnen inte känner spänningar osv. För mig är det väldigt viktigt, att de ser att vi kan umgås alla vuxna och komma överens. Hon har ju försökt spela ut oss mot varandra och de kommer garanterat ske igen, men vi har samma ståndpunkt där och liknande regler på så många saker att det inte fungerar särskilt bra att spela ut oss.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 13:38

#151

nymedlem skrev 2012-10-18 12:59:20 följande:

En av mina väninnor har 2 barn med sin exman. Hon KÖPTE vårdnaden av pappan. Alltså han skrev på så att hon fick enskild vårdnad för 100 tusen kronor.

Hmmm.......

Billigt, trist att barnen inte var värda mer än 50 000.. Hur man nu ens kan värdera barn med pengar går visserligen över mitt förstånd, helt!

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 13:51

#153

BioBonus skrev 2012-10-18 13:46:13 följande:

De har ju en upplysningsplikt inför barnen förstår du väl! Eftersom de vet vad som är bäst för dem så är det förstås även bättre att barnen vet vilken värdelös pappa de har... Så att de själva kan ta ställning till honom utifrån sanningen;)

De ser det säkert sådär utan att ens fatta hur störda dom är och vilken skada de orsakar många gånger. Min biopappa sket i mig efter jag var ett år, för min mamma inte ville gifta sig. Iaf hon sa aldrig ett ont ord om honom ifall att han nu skulle ångra sitt beslut så skulle inte hennes åsikt om honom ligga i fatet, jag är henne tacksam, fast han nu var ett as oavsett, men jag tycker hon gjorde det bra.

Men det finns pappor som gör samma sak vid separationer, de är inte bara mammor som är idioter. Men idioter är dom hela högen i mina ögon då.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 13:57

#156

nymedlem skrev 2012-10-18 13:52:59 följande:

Ja, visst är det helt vansinnigt!!

Ja, jag fattar det faktiskt inte alls. Nu har vi ingen delad vårdnad här, men låt säga att pappan skulle vara ett as och erbjuder mig 100 000 för att få delad vårdnad, då skulle jag bara skratta faktiskt.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 18:51

#172

Anonym (mamma) skrev 2012-10-18 16:15:10 följande:

Sen finns det föräldrar (i detta fallet diskuterar vi pappor men det kan ju såklart vara även mammor) som skiter fullständigt i allt.
Jag har ALDRIG talat om för mina barns pappa hur han ska göra.

Deras pappa har med två barn (och detta är HELT ärligt!) varit med EN gång på på mvc och det var inskrinvningssamtalet med första barnet, ALDRIG på bvc, EN gång hos tandläkaren, ALDRIG hos läkaren (då har båda kroniska sjukdomar som är MINST ett läkarbesök per år! och när de var mindre var det kanske 4 per år), ALDRIG varit med på ett föräldrarmöte, varit med TRE gånger (då är det 2 samtal/terminmed två barn och den äldsta är 6 år, alltså ca 15 st i alla fall) på utvecklingssamtal, var hemma och pappaledig 3 månader med den äldsta men då jobbade jag natt så han gav över abrnet till mig redan kl. 12 på dagen oftast då han väckte mig, ja jag kan räkna upp massor av mer saker.

Jag kan inte på nåt sätt påstå att det var JAG som ville slita ihjäl mig och gå på alla dessa saker. Det var inte JAG som sa att han inte fick följa med. Jag minns så väl när äldsta sonen var sjuk när han var liten. jag bönade och bad om att han skulle följa med för jag var så orolig men nej han var tvungen att sova en stund till...
Jag kan go on and on and on...

Givetvis är detta en unik situation men då få höra på flera ställen på fl att detta inte existerar att det måste vara JAG som mamma som inte "bjuder in" honom. Ska det vara såhär?? Är det såhär att vara förälder??

Ska ett barn behöva växa upp utan engagemang från en förälder?? Är det rätt? Är det ens det minsta okej?? Dessa pappor existerar också! Och ts frågar hur dessa pappor tänker, och ärligt talat vet jag inte?!?! Förstår inte hur man kan missa så mkt i ett barns liv. Förstår om man inte själv orkar men när den andra föräldern (i detta fall ajg) BJUDER IN honom att försöka få mer kontakt, då ger jag upp.

NU kanske jag missuppfattar eller läser galet. Men inte heller min dotters pappa har varit med på mvc, bvc, läkare, föräldramöten, utvecklingssamtal. Det gör honom inte till en dålig pappa. Han är en bra pappa när han är pappa. Kan inte riktigt se vad alla dessa möten har med själva grunden föräldraskapet att göra även om det såklart är rolig om bägge kan gå och närvara. Dessutom vet jag precis hur de är att vara du där, alltså bjuda in, informera osv, det har och gör jag med.

Innan i somras så har han inte tagit ut en enda pappa dag för vår dotter, men i somras tog han ut en vecka.

Men med dessa grunder som du skriver om så skulle jag ändå aldrig drömma om att kalla någon en usel förälder, då jag som sagt inte kan se att föräldraskapet baseras på dessa saker som möten och annat då. För mig är det hur man är med barnet som är det viktigaste och att man bryr sig då såklart. Men man kan bry sig utan att trava på bvc eller föräldramöten, det är jag övertygad om i vart fall.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 18:55

#173

Anonym (mamma) skrev 2012-10-18 18:31:17 följande:

ja det är bra sagt, har hört det förut också och jag försöker leva efter det. Det har blivit bättre, men det är väl det där ständiga dåliga samvetet att jag ens skaffade barn med denne man...de förtjänar mer. Men ska försöka tänka mer på det för bättre med en bra förälder än 2 halvkassa...
tack! :D

Så är det faktiskt. Jag tror man får igen det senare. Det vet jag att min mamma fick, när vi blev vuxna så tänkte vi till och sen när man fick barn själv så uppskattade man all tid och engagemang hon lade ännu mer.

Så fortsätt vara en bra förälder..

Min mamma gav mig som råd en gång när det verkligen inte fungerade alls så sa hon, skit i det lägg din tid och energi på att vara en bra mamma, en bra förälder, för hur du än vrider dig in och ut så kan du aldrig bli pappa och du kan inte tvinga någon att bli det heller, så ge fan i att överkompensera eller jaga, skit i honom.. Så gjorde jag och så gör jag ännu, sa till honom att det är helt upp till dig att vara pappa, att visa och få ditt barn att tro på att du älskar henne, jag kastar in handduken där nu, för jag har fullt upp med att vara mamma, faktiskt.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 19:06

#176

Anonym (mamma) skrev 2012-10-18 18:58:21 följande:

nä detta är väl inte grunden till att vara en dålig pappa. jag tänker inte gå in på detaljer men det finns så mkt mer än alla möten som han inte går på om jag säger så. det tillhör dock inte denna tråd. Hna "erkänner" själv att han inte är så bra pappa så han är ju medveten om det själv... så kanske därför han gör allt detta, att han ser till att vara den mer "frånvarande" föräldern.

Aha då är jag med. Tyckte det lät lite märkligt och det var ju inte så konstigt då. Nåja han vet ju tydligen om det, jag kan väl tycka att det ändå är en bra självinsikt om det verkligen är så att han är en sämre förälder.... För då vet han ju att barnen har det bättre med dig än med honom och strider inte för något helt onödigt bara för att det minsann skall strida av en dum princip.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 19 Oct 09:33

#190

Höghus skrev 2012-10-18 20:28:03 följande:

Men kom igen. Hur kan det vara gott föräldraskap att inte vilja vara hemma med barnet alls, inte intressera sig för barnets hälsa och utveckling tillräckligt för att följa med till BVC nån enda gång eller bry sig om hur barnet har det i sin vardag på dagis/i skolan??

Vad säger att man inte intresserar sig bara för att man inte följer med till bvc och förskola?

Platt mage, platt tv, platt allt!

Frivilligt avsäga sig VV, Varför??

INNEHÅLL