Inlägg från: barnpsykologen margit |Visa alla inlägg
  • barnpsykologen margit

    Separationsångest = hemma från förskolan?

    Hej!
    Det låter som om din 3-åring dels varit med om situationer på dagis när personalen inte lyckats hantera situationen på något bra sätt. Dels tycker jag mig höra en viss tveksamhet från din sida om du verkligen vill lämna din son  till förskolan eller inte.
    Självklart reagerar barn på situationer som inte är bra på förskolan och det är ju bra. Men de reagerar också på mammas tveksamheter och oro och det gör dem i sin tur oroliga.
    Jag tror att du måste bestämma dig själv vad du tycker om förskolan din son går på. Det kanske bara var en tillfällig situation som inte fungerade med gruppen. Eller?
    Om du ska hantera din sons oro för att vara borta från dig utan att det finns yttre skäl till det så är det ingen hjälp att hålla honom borta från förskolan. Då talar du indirekt om för honom att han har rätt att det inte är bra där och att   det är bättre att vara hemma.
    Att barn får perioder när de gråter och skriker vid lämning är inte helt ovanligt och behöver då hanteras av dels en förälder som vågar lämna och lita på personalen och att barnet har det bra på förskolan och dels på att personalen hanterar situationen och inte ger upp efter tre minuter. 
    Du måste med visshet kunna gå därifrån och personalen måste kunna hantera den separationen.
    Så ta ditt eget beslut och var sen övertygad om att du gör rätt så kommer din son att bli lugn på sikt.
    Med vänlig hälsning.
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden Separationsångest = hemma från förskolan?