ADHD ? Hjälp mig reda ut - ADHD/autism

OJ! Lite generad  Lägger sån tilltro till mig.

Fast just nu är jag nog för trött för att tänka efter. Jag tänker på hur Zander skulle vara utan sina mediciner, Men samtidigt så har han haft Omega i 5 år (HJÄLP är det så länge!?!) och mediciner i 3 år och jag har nog glömt, eller förträngt hur det var utan medicin. Z. har ADHD av kombinerad typ och hans hyperaktivitet är inte så utåtaggerande, han är snarare som en ADD:are.
Fast jag blev lite intresserad av den andra diagnosen som din sin har, Dyspraxi... Z. har mycket stor ovilja till att skriva och jag började fundera på Dyslexi för ett tag sen, det känns inte riktigt helt rätt men jag visste inte vad jag skulle leta efter heller, skapade t.o.m. en tråd om det här på FL. Men iaf. han har en en ytterligare diagnos utöver ADHD och Atypisk Autism, Motorisk koordinationsstörning, lite sådär ospecificerat, det skulle ju kunna vara något åt Dyspraxi. Om Man skulle orka rota i det. 

Men nu ska jag sluta svamla, ska fundera på din frågeställning för jag fattar faktiskt inte. Inget fel på vad du skrivit! Det är min hjärna som förmodligen har gått och lagt sig, eller så beror det på att jag har tagit en Tramadol (Har försökt hjälpa tjejerna med broderier, de är 5 & 6 år och inte alls redo för det men de vill så gärna ändå = Mamma får göra 95% av det, handen totalhavererar. Hoppas det blir bra innan jul.)
Nä-äää nu SKA jag sluta svamla

Hmm... Nu har Tramadolruset gått över så jag kan nog tänka klarare. 

Innan vi fick tid för utredning på Z läste jag mycket på en sida som heter Neuronätet.se Jag tror att den inte är så aktiv längre, det har tex inte uppdaterats om ändringarna om autism, aspergers diagnoserna men annars är den bra. Om man tänker att Aspergers är en del av autism och läser på den här sidan http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_aspergers_syndrom.htm
så kan det ge lite förklaring på det du tänker på tror jag. 

Det jag själv tänker på är att hyperaktivitet som orsakas av ADHD kanske inte syns/uppmärksammas förrän vid just skolstart, förhöjda krav som inte motsvarar personens förmåga osv. Dvs att man kan ha det rätt så bra med en förstående och anpassad omgivning. Medan de med Autism har sin hyperaktivitet hela tiden, det kan synas redan ganska tidigt på barnet. 
Men hur blir det då med dubbeldiagnos? Jag kan ju bara utgå från vår son eftersom jag inte känner andra så mycket så jag vill yttra mig om det och jag är ju inte utbildad heller på det så du måste veta att jag bara spekulerar.

Z. var annorlunda än andra barn redan som liten, han är ju vårt första barn så vi hade ju inget att jämföra med men vi som föräldrar och även släkt och andra märkte det. Men när jag ser tillbaka så tror jag nog att det var nog mest ADHD symtom, när han blev runt 3 år skedde det en förändring och de som man ofta mer sätter i samband med Autism dör upp mer.
Det var nog vid den tiden som man kanske skulle kunna förvänta sig att en del av impulskontrollen skulle böra försöka utvecklas som man märkte att den inte fanns. Jag litade mer på honom i trafiken när han var 2½ år än vad jag gjorde när han var 7 år och inte hade börjat med medicin. 
Och jag tror det är ganska genomgående i hans utveckling, den frigörelsen  de olika stadierna som ett barn ska gå igenom gjorde han inte. EN gång har han tex gjort det där ta av och på en strumpa för att se att han klarar av det. Det har jag även upptäckt att det inte har varit så utvecklat hos 2 av de andra syskonen heller medan Meya har verkligen varit tydlig med det när hon gick igenom den perioden. Fast nu har hon kommit i bekvämligheten igen och tycker att mamma ska göra allt igen . 

Z.s brist på impulskontroll är nog snarare det att han måste göra färdigt det han har börjat med. Tex om man säger nej, stopp, sluta osv så kan han inte bara lägga ner direkt, han måste slutföra det han påbörjat eller iaf största delen. Kanske dåligt exempel men om han häller upp juice i ett glas som redan har lite innehåll så häller han kanske så lång tid det tar att fylla ett glas och inte till att det är 1½ cm från kanten. När det redan är halvfullt så... tja rinner det över. Sån är definitivt Milton också. Nu är han ju bara 5 år så han har väl något år på sig att växa till sig men tjejerna är inte så, där såg man att det mognat fram vid "förväntad" ålder. Om det här är just under brist på impulskontroll vet jag inte riktigt men Z. & M.kille beter sig samma, där ser man helt klart en samband. 

Z.s hyperaktivitet var inte så påtaglig från början, eller rättare sagt så var det inte så att man kunde tolka det som hyperaktivitet men efter att vi fått lite mer förklaring  runt det så förstår vi ju att det han gjorde var hyperaktivitet. Åt upp knapparna på fjärkontrollen, tuggade bort bomullen på topz (hände även att han gjorde det på använda) pillade på min leverfläck till han somnade, det kunde ta upp mot 2 h varje kväll, den var ofta så öm att jag svor att jag skulle ta bort den själv, utan bedövning! Trådar på kläder och annat fick aldrig vara ifred men konstigt nog så har han aldrig pillat på tapeter eller så riktigt förstört saker så hela tiden så har ju vi hävdat att han är ett väldigt snällt och väluppfostrat barn Och den bilden man hade innan om ADHD hos pojkar va ju att de gick igenom rum efter rum som virvelvindar och aldrig satt still. Så vi trodde ju att det var vi som föräldrar som helt uppenbart gjorde något fel för det stämde ju inte med den mallen
När han började F-klass blev det allt mer tydligare att han verkligen mådde dåligt, hans utåtagerande hyperaktivitet ökade, han började tugga på tröjor och koncentrationsförmågan blev helt noll. Han hade stor kunskapstörst och samtidigt är han väldigt allmänutbildad men det såg man inte på F-klass för de såg bara en liten kille som inte klarade av att sitta still länge nog för att lära sig att läsa och skriva. Så han var oerhört understimulerad och stressad under den tiden. Tänk om man hade kunnat göra om det
För efter att han lärde sig att läsa så blev det som ett utlopp för hans hyperaktivitet, han behöver inte så mycket för att reglera det men det är väl kanske inte det första man tänker på att stimulera den aktiviteten genom att sätta sig stilla och läsa

Det jag tror är att i både ADHD och Autism, kanske bland allt som ingår i NPF så finns det hyperaktivitet i grunden, mer eller mindre. Men samtidigt så är det även ett symtom, en reaktion på missförhållanden. När något vad det än må vara så blir reaktionen hyperaktivitet så om man har en dålig dag, sömnbrist eller något annat har blivit fel så är man mer mottaglig för att lösa andra problem med att skicka ut det mentala skortet som hyperaktivitet.  
Och det är ju klart att de flesta dagar kommer iaf ha lite skrot i maskineriet, sällan som det finns gulddagar helt igenom men genom den rätta vardagsanpassningen, Omega och medicinering så skulle man kunna använda en del hyperaktiviteten till något bra, kreativt, något skapande och sen får resten bara komma ut som  ren mental skrot. 

Tror inte någon blev något klarare på mina tankar men jag har fått mer att tänka på i alla fall  Ska fundera ett tag till. 

Men varför vill du egentligen reda ut varifrån ditt barns brist på impulskontroll och hyperaktivitet kommer från? Det som går att förebygga med förberedelser och anpassning i vardagen, det som går att förbättra med Omega och kanske dämpa med medicin, tex centralstimulerande och även låta komma ut på tex en boxboll är ju ok att bara låta komma, det är ju som man inte kan göra något åt som eventuellt skulle kunna kommat till att bli ett problem. Och det är ju i så fall ett problem vad det än kommer av. 
Jag vill inte att du tolkar detta sista stycket som om jag dissar dig eller nåt utan bara ren nyfikenhet

Nu ska jag nog försöka göra lite nytta, ha en bra dag alla  

Verkar ju vara bristen på impuls i kombination med noll koncentration som gör det så svårt för honom... Att han har så bråttom att han inte hinner forma och göra orden ens. 

Det du skriver tycker jag låter mer som om det hör hemma i ADHD än Autism. Men du ska ju inte gå på vad jag säger, och kan ju ha massor av andra autism/aspis grejer för sig som du inte räknar upp eller jag inte uppfattat. 

MEN, bortsett från att han är så pass ung och inte borde få centralstimulerande enligt läkare, vad ni själva tänker om det och hundra andra orsaker... 
Så funderar jag på om det ens ÄR någon skillnad på hyper och hyper? Om det är från ADHD eller Autism, för jag tror nog att vad det än är så kan man i alla fall försöka medicinera med centralstimulerande (CS) och få god effekt. 
Dvs, man kan ge CS till någon med Autism, även om det inte finns ADHD diagnos som tillägg. Så man behöver inte "jaga" en diagnos för att få just medicinen och hjälpen runt.

Men då tänker jag också på hur mycket Omega ger ni? Som det står på flaskan/burken eller ger ni mer? (Z. får 1 PlusEPA på morgonen och 2-4 Eye Q på kvällen, dvs nästan dubbel dagsdos, ofta Omegarik mat där till) Vi har inga som helst strupler om att överdosera så länge han inte klagar, i början var han lite lös i magen men är inget om det nu, han behöver helt enkelt den höga dosen av det för att funka. 
Sen tänkte jag även på de hjälpmedel som finns för avslappning, har ni bolltäcke? Har ni testat att ha det runt er son under träning eller kanske bollväst? Så han inte behöver skapa all den energin själv i form av hyperaktivitet för att klara av att komma på en lagom nivå och göra övningarna.

Hmmm... det där skulle jag kunna tänka mig att testa. Färre migränattacker hade ju inte varit så dumt
Eftersom jag har gjort en GBP måste jag äta en del tillskott, Folsyra och B-vitamin. Sen ska jag äta Mitt Val Sport magnesiuminnehåll i 2 tabletter är 300mg. Är det tillräckligt?

Ibland har jag muskelryckningar i handen, det är så svårt att veta vad det är för något, jag är opererad för carpaltunnelsyndrom i båda händerna och det kan ha blivit någon skada från det. MEN jag har även upptäckt att när jag ökade folsyra till det dubbla så blev det färre ryckningar i handen. Vet inte vad läkaren skulle tycka om det, folsyran är utskriven på recept så får väl höra det när förpackingen är slut och jag vill ha ett nytt recept.

Oooh f*n, så det skulle vara olika... Fast jag vet en med ett barn med Autism med mycket hyperaktivitet som fått erbjudande om CS av HAB läkare för att försöka dämpa det. Men det kan ju vara olika, det kanske skulle kommit fram senare att det även var ADHD på det barnet, det vet ju inte jag. Jag har inte kontakt med den föräldern längre. 
Det är ju aldrig kul att stoppa i barnen en massa medicin men jag har full förståelse för att ni väntar på att få prova. Faktiskt så det du berättar... Jag hade nog hängt på låset för att  försöka få låta barnet att testa CS. Det kan inte vara lätt för honom att ha det allt inom sig och inte klara försöka få ut det. 

Har du förresten sett den isländska filmen om en mammas kamp för att få den autistiske sonen utan tal att kunna förmedla sig? Är Kate Winslet som gör berättarrösten. 

Wow! Vilken helgullig kille  
Sånt kunde också komma ur Z.s mun vid den åldern men inte att han hade klara av att skriva det! Imponerande! Ni måste ha gjort ett otroligt stort jobb med honom.

Hoppas att ni får hjälp som på något vis gör att han kommer igång med talet eller, eller på ett lättare sätt för honom kunna kommunicera. 

Ja, det sista som du skriver, att det blir mer autismsymtom under just den tiden som SC är i kroppen har vi  märkt på Z. Men jag vet inte om det är så mycket för honom. Vi har noterat det men vet inte hur mycket det egentligen påverkar och om det är negativt eller positivt. Det gör att han kan skärma av sig mer för att göra skolarbete och sånt men det är ju klart att man måste ju överväga det från person till person. Alla är ju olika och bara för att man har samma diagnos så behöver man ju inte reagera på samma sätt.

Det där med biverkningarna är ju också en sak, fas för så som vi upplevde det när Z. började så var vi oroliga men det var inte alls många han fick och vi upplevde stor förändring i hans välmående. Han blev så mycket lugnare efter att han hade sluppit att ha haft femtielva utbrott under dagen. I början gav vi inte CS på helgen men han ville ha det för han såg själv vilken skillnad det var. Och vi såg det ju också, man vill ju att sitt barn ska må så bra det går. Så vi ger honom på helgen och lov också nu för tiden. 
Fördelarna överväger nackdelarna. 

Det är inte så att hyperaktiviteten gör att han inte kan ta till sig saker? Infon inte hinner fram i all rusningstrafik som pågår i hjärnan och för att stimulera hyperaktiviteten så kan han agera. Tex om han får snurra på en stol samtidigt som han rabblar gångertabellen eller alfabetet. Hoppa på en studsmatta samtidigt som han får svara på vad Sveriges landskap heter. 
Har ni träning som liknar Tomatis/vestibularis? 

Studsmatta för inomhus skulle man kunna få låna av HAB, samma med andra saker som man snurrar på och ligger i. Hängstol (hängmatta fast man sitter i) Har ni bolltäcke för att kunna stimulera sinnena?

Så var det ja! *slår mig på pannan* Jag kollade inte i TS innan jag skrev, kommer ihåg att jag kollade upp vad dyspraxi var för något förra gången jag läste min var "lat" denna gången. 

Att det ska vara så svårt att komma på ngon lösning. Jag tycker det verkligen låter som ADHD det du beskriver och att det skulle kanske gå att lugna ner, I alla fall lite med kanske CS. Det vore någ bra för honom med att komma igång med en utredning så fort som möjligt för honom. Mitt råd är att ligga på om det så det kommer igång så fort som möjligt. (jag hade nog inte godtagit det svaret som du hade fått, att det skulle väntas med det ett år till) 

Det håller jag jag med om, att man skulle kunna testa CS för TSs son även utan själva ADHD-utredning. Hyperaktivitet han man ju redan konstaterat så det är ju bara för läkare att göra en medicinsk bedömning om det är rätt för honom eller inte och sen låta honom att testa, funkar det så funkar det, mer än så är det ju inte. Det är ju ingen mirakelmedicin, att man blir kolugn, klarar av allt och ingen symtom på ADHD alls, liksom grunden i personligheten finns ju kvar men utan det "extra allt" 

TS, du skrev att du inte visste hur en utredning går till, vill du att jag berättar hur det gick till för vår son, allt jag beskriver hur det skulle kunna se ut? (jag hinner inte nu för de ska lägga sig men jag kan skriva sen eller i morgon) 

Ja, jag kan ju bara berätta hur det gick till för vår son och det jag vet vad som brukar vara brukligt i en utredning.
Vår son fick först göra en basutredning genom skolhälsovården. Man gjorde bla ett test som kallas för WISC-IV (IV som romerska siffran 4) Varför en siffra 4 vet jag inte.

Psykologen som gjorde testet frågade ut oss lite innan hur sonen var, vilka delar som hon skulle ta med. Det vi redan visste innan var att sonen var duktig i språk, byggde gärna med lego och förstod ritningarna, Det hjälpte väl psykologen lite med hur hon skulle välja. När testet var klart fick vi mest bevis på att det vi redan visste om hans starka och svaga sidor, språkförståelse som en vuxen och logiskt tänkande som 12 åring. Arbetsminnet som 5 åring och tror impulskontrollen något liknande. Han var 7 år när testet gjordes. 

Sen när det blev dags för själva utredningen så intervjuades vi föräldrar igen. Vi fick berätta vad vi hade noterat och jag hade gjort en lite lista. Redan vid början av basutredningen började jag att skriva upp vissa extrema händelser, lite vad som hade hänt, vad som hade varit tidigare under dagen och vad vi gissade på vad som orsakade utbrottet, hang-ups,  låsningen eller vad. När det var dags för själva utredningen hade jag sammanställt det lite. Jag lämnade över det till läkaren och hon sa att det var bra noteringar och att vi hade varit utförliga med vad de själva letade efter, det hjälpte dom i arbetet. Vi fick även skattningsformulär där vi fick fylla i frågor som skulle svara med tex Aldrig eller nästan aldrig, oftast, eller alltid eller nästan alltid.
Några frågor var även att det skulle svaras om det var åldersadekvat eller inte. 
När det var sonens tur så fick han göra lite tester på tex tid, sätta 2 prickar i en fyrkant, ett streck i en triangel osv. Han fick ofta gå tillbaka till där instruktionerna var och titta, det var test för arbetsminnet, att man "misslyckas" i testet är också viktigt för utredningen. 
Han fick även sätta bilder i rätt ordning för att det ska bilda en berättelse och liknande.
Han gjorde testet själv, vi föräldrar var inte med. Han var angelägen om att göra bra ifrån sig, sån är han fortfarande, blir skitsur om han inte får alla rätt på prov och sånt.
Sen var det en liten läkarundersökning, hjärta, blodtryck, vikt längd, öron och sånt.
Personal på skolan hade också fått sådana skattningsformulär och tror att både fritids och förra dagispersonal fick tillägga något om de hade något. 
Vid det här tillfället hade sonen redan en assistent i skolan.

Efter att sonens prestation var klar så var det dags för återgivning för oss föräldrar, då var det mest läkaren och psykologen som pratade. Sen efter någon dag fick vi en eget möte där vi fick fråga och och reflektera över vad som hae framkommit. Sen var det ett barnåtergivningsmöte, bara psykologen och sonen och jag. Hon hade gjort ett litet häfte med de saker som stämde överens med sonens diagnos och gick igenom det. 
Efter ett tag var det även dags för skolåtergivningen. Där fick rektor, assistent, en av fritidspedagogerna, specialpedagog från skolhälsovården och då läkare, psykolog och då jag sitta och få en återgivning. Deeet var en tryckt stämning, rektorn kände sig hotad i sin ställning, alla taggar ut och tja... jag kände mig väldigt liten. Om jag hade fått göra om det med den kunskapen jag har nu så hade jag nog sagt ett och annat, I den stunden har man läkare och psykolog i ryggen på ett helt annat sätt. Det är inte så att man jobbar i motvind men rektorer vill alltid tänka på pengarna som aldrig finns och om ett barn får så vill alla ha... typ.

Det är ju flera år sen nu och det har väl bleknat lite i minnet vad som hände och så. Det var en snabbutredning, inte att man gjorde den extra snabbt utan vi hade fått en kallelse med 6-8 tider uppdelat på 2 veckor, ett tight schema med flera timmars pass varje dag. Det var mycket grundligt utrett. 

 

Fast just ett IQ-test är det inte utan det är bara ett sätt att se barn och ungdomars kognitiva förmåga. För det är ju faktiskt inte frågan om just intelligens som det hänger på om man har impulskontroll eller om man kan vicka på tårna samtidigt som man skriver  
WISC-testen är uppdelade i olika delar/områden och varje del är olika tester, varje test är kanske 2 minuter långt men man har genomgång innan för att se att man har fattat vad det går ut på och man övar lite innan.
Att han INTE klarar av vissa saker är också ett test, det visar hur lättdistraherad han är. Tex så kan testet gå ut på att man ska göra "enkla" uppgifter och psykologen "råkar" tappa en penna, skarpa med stolen och sånt för att se hur barnet reagerar, om dom klarar av att hålla koncentrationen.
Om det är så att han behöver assistans för att öht kunna skriva så får han nog behålla det inför testet. Hade han inte behövt haft hjälp från början så hade han ju inte ens behövts utredas heller. 
Det kan ju vara så att man gör några få tester innan och sen ger CS och gör om samma eller liknande test för att se om det blir förändring. Att just prestera på topp och vara en duktig elev just under testtillfället är inte det viktigaste egentligen. När sonen gjorde Basutredningen i skolan så svarade han liggandes på golvet, gick omkring i rummet och tittade på bilder på väggarna och ibland avbröt för att berätta någon helt orelevant fascinerande fakta och sen återgå till att svara på frågorna igen. Han skrev sitt namn baklänges, inte spegelvänt utan började längst ner i högra hörnet med R, sen E osv tills det stod Zander prydligt
 
Om kognition www.hi.se/sv-se/hjalpmedelstorget/Kognition/-/Om-Kognition/