Snälla, förklara maktdelningsprincipen för mig

Om t ex den verkställande delen hade för mycket makt kunde den skita i lagar.

Om det t ex finns lagstadgad yttrandefrihet och några skriker ner med presidenten i en kyrka. Om då presidenten kan beordra domstolen att dömma de skrikande till fängelse så har yttrandefrihetstslagen i praktiken blivit värdelös.

Prsidenten behöver i ovanstånde exempel inte ha den formella makten ett beordra domaren men kan ha indirket makt över domstolarna genm att vara den som tillsätter och avskedar domare, sätter deras lön osv. Kolla gärna hur domare kan få spaken i Sverige.

 

Ett annat expempel  är om t ex endast den lagstiftande makten har rätt att förklara krig, Den verkställande makten styr däremot armén, dvs är ÖB. Om då presidenten kan beordra arméen i strid mot ett främmnade land behövs ingen krigsförklaring och delan att endast lagstiftana kan förklara krig kortsluts. Kolla Tonkinresolutionen.

 

 

Ok, så jag ska få min hjärna att tänka de tre delarna som fullständigt självständiga. Att den lagstiftande makten mycket väl kan stifta lagar, men om den verkställande makten vägrar införa dem så är de värdelösa. Eller om den dömande makten väljer att bortse från stiftade lagar osv? 
Är jag inne på rätt väg då? 

Självständiga är ett rätt starkt ord, tänk mer som hyfsat oberoende.

Först det är den lagstifftande makten som inför lagar. Verställande måste följa. 

Om t ex den lagstiftande makten inför en lag som den verkställande, presidenten t ex, vägrar följa. Hur funkar det då? Kan presidenten avsättas och i så fall av vem och hur?

Hur funkar det om domstolar inte dömer efter lagen eller som lagstiftarna har tänk, kan ny lagar då införas?

Ok, jag tror mig kanske ha fått lite rätsida i huvudet nu. Förstår inte varför det är så svårt för mig att diskutera kring detta, kan det vara för att de inte är någonting vi, i dess rena form, har i sverige kanske. 

I sin rena form finns det ingen stans. USA brukar användas som expempel på  där uppdelningen är rätt tydlig, presidenten-kongressen-HD

I Sverige är uppdelningen inte lika tydlig men finns

Regering-Riksdag-HD/Regeringsrätten

Sen trasslar vi till det med KU, komunaltsjälvstyre, RRV 

Tack för all hjälp

Maktdelningsprincipen är en demokratigrej. Ett sätt att skydda medborgarna från någon idiot genom att sprida på makten.

Om all makt hade legat t ex hos presidenten så skulle han eller hon, efter att ha blivit vald genom en demokratisk process, ändra lagar så inget nyval genomförs eller det genomförs på ett väldigt ojust vis. Diktatur har införts.

Om du studerar någon diktatur så kommer du uppäcka att maktdelningen är dålig om den ens finns.

 

Jaaa, korv.

ehm nää jag fattade inte heller !!!

Om man samlar för mycket makt hos en person eller ett parti kan det gärna missbrukas. Ett sätt att försöka förhindra det är att skilja på olika funktioner. Den traditionella maktdelningsläran beskrevs av Montesqieu (stavning?) och som andra skrivit delar han upp makten på lagstiftande, dömande och verkställande makt. Men det finns andra sätt att dela upp makten, t.ex. kan man ha olika kamrar i parlamenten där de representerar olika saker. I USA har man två kamrar och i Senaten, som är ena kammaren har varje delstat två personer. 

Om maktdelningsprincipen drivs för långt så blir det svårt att få något gjort. I Sverige hade vi förr fyra ständer: adel, präster, borgare och bönder. Om två ständer stod mot två andra ständer så blev det inget beslut alls i den frågan.