• Anonym (mamma­)
    Äldre 2 Nov 15:09
    2688 visningar
    2 svar
    2
    2688

    Bajsproblem

    Här kommer ett långt inlägg, hoppas du kan hjälpa oss!
    Vi har en son på 3½ år som hatar att bajsa. Jag minns inte riktigt när det började men förmodligen när han var kring ett år. Problemet är att han kniper. Han får lösande, både lactulos och movicol för att hålla det lite löst, men vi kan ju inte ge för mycket för då börjar han ju må dåligt. Vi märker när han börjar bli nödig för han får svårt att sitta still, han sparkar, trampar och går runt. Det bästa vore om han kunde bajsa varje dag men det går inte. Oftast blir det varannan dag men han är så dukitg på att knipa så vi måste nästan jämt ge microlax och sätta honom på toa, då kan det komma på ca 20 minuter. När han sitter på toa är det lite svårare för honom att hålla tillbaka, har han blöja lyckas han oftast knipa av när det bara kommit lite grann och så fortsätter han vara nödig.

    När han väl bajsat blir han jätteglad, han hoppar runt och hurrar, vill gärna berätta för alla att han bajsat, när vi frågar om det gjorde ont säger han nej, men ändå är det likadant varje gång.
     
    När han behöver på toa så kniper han som sagt, i flera dygn om vi inte gör något åt det, han slutar äta, han sparkar och stökar så mycket att när det nödigheten släpper för en stund somnar han ofta, han vill helst bara ligga i sängen eller soffan. Han sover dåligt på nätterna eftersom att han vaknar och sparkar och gråter. När det är nära att han inte ska kunna hålla sej så skriker och gråter han, han blir helt galen, han sparkar och svetten bara rinner om honom. Så kan han hålla på i flera timmar. Han blir ju så slut men han vägrar ändå krysta eller ens slappna av.

    Vi har försökt med allt känns det som, vi lockar med glass, att han ska få göra roliga saker, tex åka på lekland, hälsa på mormor, spela dataspel mm. Han har ett papper där han får sätta stjärnor varje gång han varit på toa. Vi har även sagt att han inte får se på tv förrän han har bajsat och om vi ska göra något säger vi att vi inte gör det förrän han bajsar, minns du inte att det gick jättebra förra gången?, alla bajsar osv men inget fungerar. 
    Det värsta är att det känns som övergrepp mot honom, särskilt när vi "ger upp" och ger microlax för då blir det verkligen panik för honom, han slåss, sparkas, skriker som om vi tog livet av honom och det bara droppar svett om honom. Jag brukar även lägga xylocain runt analöppningen. Och vi försöker vara försiktiga men en måste hålla fast honom medans den andra ger och han blir såklart helt tokig. Det känns så elakt mot honom men han måste ju få ut det.
    Hur kan vi göra för att det inte ska kännas som övergrepp? Finns det något vi kanske inte tänkt på som kan hjälpa? Det finns inga fysiska problem för vi har varit i kontakt med BVC många gånger om det här och enda problemet är att han kniper och vägrar bajsa. (Kissa är inga problem och han är i princip torr i blöjan jämt)

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-02 15:31
    Kan tillägga att medans han sitter på toa brukar vi försöka läsa för honom, sjunga sånger, ibland får han spela på mobiltelefonen men oftast skriker och gråter han så mycket att det inte verkar ge något..

  • Svar på tråden Bajsproblem
  • Äldre 3 Nov 23:45
    #1

    Hej!
    Ja, ni har verkligen konstaterat att föräldrar inte kan bajsa åt sina barn hur gärna de än vill.
    Det finns nämligen några grundaxiom när det gäller barns tidiga utveckling och det är just att det finns  saker som föräldrar inte kan bestämma över , nämligen kiss och bajs och att barnet ska äta eller sova.
    Problemet är att barnen inte fixar det här på föräldrarnas sätt och då försöker föräldrarna på olika sätt att ingripa och kontrollera o hjälpa till med t ex bajsandet.
    Där kommer vi in på känslan av övergrepp. Ja, det är ett övergrepp att tvinga på barnen microlax och därmed ta möjligheten från dem att själva kontrollera sin avföring. Det är ett mycket litet fåtal barn som har fysiska orsaker till att de inte kan bajsa. Detta utvecklas i stället till en maktkamp mellan föräldrar och barn där båda går ut som förlorare.
    Det kan vara ganska svårt att bryta sitt beteende både för föräldrar och barn och kan därför vara bra att ta hjälp från BUP.
    Det behövs ofta någon utomstående som pratar både med barnet och med föräldrarna. Till barnet är det tydliga budskapet att man vet att de klarar av att hantera sitt bajs själva. Till föräldrarna är budskapet att sluta lägga sig i.
    Med vänlig hälsning.
    Margit Ekenbark 

  • Anonym (mamma­) Trådstartaren
    Äldre 4 Nov 12:21
    #2

    Vi får nog kontakta BUP. Om vi inte gör något själva så håller han ju kvar det och då blir det jättemycket och jättehårt och när det väl kommer så får han sprickor och det blöder och gör ont och det gör honom ännu mer rädd. Han kan ju inte göra något under tiden han är nödig, han har även blivit hemskickad från dagis för de kan inte ha honom när han håller på så här. Som tur är så är jag föräldraledig med ett yngre syskon så han är hemma  förutom 15h/v.

Svar på tråden Bajsproblem