Affektanfall vid smärta och/eller rädsla

Vi har just rett ut att vår 1-åriga dotter får affektanfall. Jag skriver det här för att det kanske kan hjälpa någon annan att veta hur det kan vara.

Jag är sjukvårdsutbildad och har hört talas om affektanfall tidigare, men bara i samband med ilska/ledsenhet, att barn kan lära sig att framkalla dem själv osv..
Så behöver det alltså inte vara utan de kan utlösas av smärta eller rädsla som "blir för mycket" för barnet.
Vår dotter har ikväll haft sitt tredje anfall, hon krockade med storebror i leken och slog i huvudet. Hon skrek och blev ledsen och jag kan direkt se att hon kommer att försvinna, hon blir spänd som en båge, ögonen är helt frånvarande, hon slutar andas och så tuppar hon av i ca 10-15 sekunder och kommer sen sakta tillbaka. Efteråt är hon vansinnigt blek och inte riktigt med på ca 20 minuter, hon blir väldigt trött.
Förra gången det hände, innan vi började förstå att det hade ett samband med den första gången, var jag helt övertygad om att vi höll på att förlora henne, så vansinnigt otäckt är det.
Det är dock helt ofarligt och är inte en sjukdom utan en omognad i hjärnan som gör att barnet inte kan hantera känslan. De två senast gångerna har hon varit i min famn när hon svimmat och det är det enda man kan göra, att finnas där och hålla om dem.

Någon mer som varit med om detta och har erfarenhet, dela gärna med er!