Pappa vägrar umgängesavtal

Jag hade förlitat mig på mitt juridiska ombud, för jag hoppas att ditt ombud är en advokat. 
Självklart är det inte rimligt det han kräver och det är heller inget du ska gå med på, vilket en advokat aldrig heller hade tillåtit.  

Ja, mitt ombud är en advokat. 

Men det känns ändå som så svårt att få hjälp i tingsrätten då vi tillslut alltid kommer överens, även om det är på bekostnad av att jag är den som ger mig. 

Och när jag pratar med familjerätten och min advokat så är det ju så att man som förälder alltid måste se till barnens bästa och vara flexibel utefter barnens behov, vilket är precis vad jag vill göra! Men han vägrar gå med på någonting där han inte får bestämma, även om det är barnens egen önskan.

Hur ska jag  då göra när jag faktiskt inte alls vill förhindra barnen någonting som har med umgänge eller boende med deras pappa att göra.

Jag slits mellan vad som är bäst för dem, de mår inte bra av detta ständiga bråk och att han bestämmer vad de får prata om hemma hos honom eller att min man inte får närvara på skolavslutningar fast att barnen vill det mm.

Men är det ändå rätt att fortsätta kämpa för 50% rättvisa i allt, även om det inte är det bästa för barnen? 

Precis så där höll makens ex på - om hon skulle gå med på hans förslag till umgängesavtal så skulle det också stå i avtalet vilka som fick hämta på dagsi (dvs inte jag...), att vv bara gällde så länge han bodde kvar i den del av staden han bodde fn, att det bara fick vara farmor/mormor/morfar som fick vara barnvekt (dvs inte jag...) etc etc etc. 

De försökte upprepade gånger komma överens via Familjerätten, men till slut bestämde sig maken för att ta det till Tingsrätten istället. Exet kontaktade ett eget ombud som rådde henne att gå med makens önskemål i umgänge för det var exakt vad TR som praxis dömer till.... Så nu är snartavtalet påskrivet och gäller tillsvidare :)

Så du är långt ifrån maktlös. Skriv ett avtal tillsammans med din advokat som reglerar lov, storhelger och sommarledigheter samt boende (om det inte redan är reglerat).
Praxis som TR dömer till är varannan av loven/storhelger samt 2 + 2 veckor under sommaren om det är små barn, 3 + 1 om barnen är lite större. Var inte rädd att ta det till Tingsrätten om det behövs. Det kanske inte blir exakt som du vill ha det, men det blir ett avtal som ni båda måste följa och det är mycket värt bara det. Och ordet Tingsrätt har en mirakulös förmåga att få folk att tänka om och tänka rätt!

Alla dumheter som dessa föräldrar vill ha med i avtal, av kontrollbehov, svartsjuka, bitterhet eller vad det vara månde, finns det inte utrymme för i lagen.  Det kan du lita på.

Lycka till! 

Dra det till tingsrätten om han vägrar skriva ett godkänt avtal, han kommer säkert vika sig innan det blir rättegång så ni kan skriva avtal via socialnämnden, han vet att hans krav är orimliga. Gör han inte det så har ni ett domslut sen. Dina barn mår inte bättre av detta hattande och att ditt ex ska skapa onödiga och larviga konflikter och du tillåter det.. Sätt hårt mot hårt nu och gör det som är bäst för dina barn, att ha ett fungerande umgängesavtal.

Men då kommer ni ju inte överens. Du blir överkörd! Det är inte att komma överens!

Sen är det ju så att om ditt ex har en vettig advokat kommer denne att förklara för ditt ex att det han håller på med enbart kommer att framkalla kräkreflexer och skrattsalvor hos tingsrätten... Om man nu ska dra det till sina extremer. 

Min sambo hade tidigare ett mycket infekterat föhållande till sina barns mamma. Det du beskriver om ditt ex låter mycket som mina bonusars mamma var. När vi pratade med en advokat om detta sa han till oss att ingen seriös advokat kommer att hjälpa henne med hennes krav då dom inte är rimliga eller vettiga och endast bottnar i egoism och svartsjuka. 

Det var nog ungefär vad makens ex fick höra av sin advokat häromdagen :) 
Och som socialsekr också påpekade för henne igår - att det här handlar om vad som är bra för er dotter, inte vad som är bra för dig...

Att ha ett schema gör att onödiga konflikter undviks. Det finns ingen möjlighet till utpressning att gör du inte ditten och datten så gör inte jag som vi kom överens om  - det finns ett juridiskt gällande avtal, det får följder att inte respektera det. Man behöver inte stämma av vad som gäller, det vet man för det finns på papper. Ska bli underbart att kunna bestämma i sitt eget liv alldeles själv. På vår tid vill säga.

Stå på dig! Ni ÄR inte överens - han kör över dig. 

Ta det till tingsrätten. Sluta gå med på saker du inte vill.

Det avtal jag och min advokat skrev till barnens pappa, och som han vägrar skriva på, reglerar just precis varannan vecka, storhelger, 2+2 veckor på sommare osv. Men han vill lägga till en massa annat som att mion man inte får närvara på avslutingar eller att jag ska lova att aldrig vilja ha barnen skrivna hos mig, eller att barnen INTE ska ha egna kläder utan "mamma kläder" och "pappa kläder". Han vill ha "kompensations dagar" då år som jag får storhelger på hans veckor osv osv. 

Tyvärr vet jag att allt detta baseras åp just svartsjuk och bitterher och just kontrollbehov från hans sida. Vilket är rent befängt med tanke på att han själv är omgift med en ny liten bebis i familjen...

Jag har i alla år sedan skilmässan gått med på det mesta av hans krav för att barnen inte ska drabbas (som att bli hämtade av honom mitt på julafton fast att det är min tur att ha dem då osv). Jag slits fortfarande med känslan att jag inte vill vara den förälderna som tar allt till tingsrätten, min innersta önskan vore bara att vi kunde komma överens och slippa alla hot och bråk! 

Om du vill låta dina barn fortsätta må dåligt så går du med på dessa krav, om du vill ha ordning och reda så dina barn kan må bra så går du till tingsrätten.