Sömnproblem med min 7-månaders bebis! tips?

Mina frågor är hur era "läggningsrutiner" ser ut?
På dagen: Snuttefilt och pussar/stoppar om i spjälsängen, sen säger jag alltid samma sak innan jag lämnar rummet, vår lilla sov-ramsa) (Har dock inte alltid varit så här enkelt)
På kvällen: Bad, pyjamas, flaska, snuttefilt, pussar/stoppar om i spjälsängen och sedan sov-ramsan. (Har dock inte alltid varit så här enkelt)

Tips 1: Testa godnattramsa/godnattsång som du sjunger vid varje läggning, kan ta llt från dagar till några veckor innan polleten trillar ner så att säga men tids nog förknippar dem det med att sova.
Tips 2: Få fram ett skratt/leende genom att busa och skoja precis innan du lägger ner henne, samma sak här, att förnkippa läggningen med att ha kul och det ökar chanserna att lägga ner dem medans de fortfarande är 'glada' än att de redan är ledsna.

Vilka tider sover din bebis på dagen/natten?
På dagen är det olika tider med det rör sig alltid om 3 ggr per dag och mellan 30 min-2 h per gång. Om det bara har sovits 3 min per gång en hel dag sp behövs det oftast 4 sovstunder den dan.
  Sover din bebis "hela" natten?
Sover från 21-09 utan att vakna. 

 

Vad äter ni och när?

Ersättning till frukost, smakis och ersättning till lunch, gröt och ersättning till kvällsmat och välling till sista målet.(Min pojke är 5 månader)

  Hur ser dagen ut helt enkelt och har du några tips om hur jag kan få E att somna in fortare och utan skrik/gnäll?

Funkar det att hon somnar i vagnen (rullandes) inomhus, så att du slipper att alltid gå ut i regn o rusk ;)?  dvs att du står och 'vagnar'. Oftast har jag märkt att vagning är som mest sövande om den är rytmisk och rätt så 'bestämd, att rynka ihop mattan på några ställen och köra över den fram o tillbaka brukar funka ;)  Vagnar man alltför snällt och 'mysigt' verkar det svårare för dem att somna av någon konstig anledning...

Det är inte ditt fel att hon inte somnar utan skrik och bök vid läggning! Du gör allt du kan och verkar så jätteduktig! Så länge du visar att du är i närheten så tar hon ingen som helst skada av att skrika. Ofta när det gäller läggning så skriker de av ren trötthet och/eller för att de är arga och inte för att de är ledsna i ordets bemärkelse.

Ett tips är att bestäm er för EN eller ett par sövningsmetoder som ni gör vid varje läggning och som ni kan tänka er att alltid göra, alltså något som inte är för omständligt eller jobbigt för er. 
T.ex. buffa i rumpan eller vagna inomhus/gå ut med vagnen utomhus.
Testa sedan successivt att dra ner på själva sövandet. T.e.x buffa eller vagna henne till sömns de första dagarna, sedan sluta strax innan hon somnar i några dagar efter det osv.
Om ni buffar i rumpan (som jag också har kört med), så kan man gå över från att buffa till sömns, till att bara buffa några minuter och sen hålla kvar en hand på dem (t.ex. en hand på ryggen om bebben sover bäst på mage) och sedan gå över till att bara hålla en hand på ryggen.

Helt rätt.

Vi hade en period när vi testade 'allt' och följaktligen blev läggningarna olika varje gång men inget verkade funka och lillen verkade bara bli mer o mer förvirrad. Så då bestämde jag mig för att köra på EN grej, i vårt fall blev det att buffa lätt i rumpan och samtidigt hålla en hand på ryggen/magen, detta kunde ta upp till 1 h i början. Sedan successivt gick det lättare o lättare och till slut behövdes inte ens buffningen. Detta var ett sätt för mig att förmedla trygghet och visa att jag var där, även om lillen skrek, men utan att ta kål på mig själv genom att dansa omkring och testa 'allt'. Vid panikskrik så tog jag upp och lugnade i famnen o la sedan ner igen.
Nu skriker han lyckligtvis inte alls vid läggning så för det mesta går det att bara stoppa om och pussa godnatt och sen gå ut. Ibland kan jag stanna kvar en liten stund och gosa men då är det mest för min egen skull.  

Eller var det så här du menade?