Ångest inför jul..

Nej visst är det inga problem att ha julen hos oss. Men tycker det blir för mycket att stå för maten själv. Och anledningen till att vi inte tagit med mer mat så beror det ju på att vi inte fick för henne. Det kan hon ju knappast använda mot oss. För det var ju så hon valde det.

Vad det kommer till tonte då JO det är påfrestande att vara det varje år. Att ALDRIG få vara med sina barn och träffa tomten när den kommer för att det är han som är tomten. Någon gång borde väl han få träffa tomten med sina barn. Men är inte min man tomte så kommer ingen tomte. Så blev det för ett par år sedan och min man fick skulden. Systerns man skyller på att dom är värdar och därför behöver inte han och brodern bara vägrar. Men i år är vi värdar och ändå ska min man vara tomte.

Jag tyckte också att vi kunde skippa julklapparna till varandras barn. Gav förslaget att vi kunde spara några av våra egna julklappar och ge dom juldagen men det var inte populärt. "då blir barnen utan julklappar på julafton" fick jag till svar.

Det är ibte själva julen som ger mig ångest utan själva bråket runt allt. Att det alltid ska tjafsas om allt. Begär ibte att syster tar med sig massa mat. Räcker gott och väl med dricka och sill. Men det finns en bror också som aldrig vill hjälpa till med något.

Gav förslag om knytis men då övervägde dom att inte komma. Kommer inte dom så får vi skulden av att vara snåla. Vilket jag absolut inte försöker vara. Vill göra alla till lags men det svider i plånboken i år och jag vill inte att dom ska veta det. Vi har för tillfället en inkomst på 18000 i månaden och räkningar på 8500. Två vuxa och två barn.. Blir inte mycket..

Jag trodde det var dyrare med mat. Svägerskan pratade om att dom handlar julmat för 4000-5000.. Därför jag blev orolig över pengarna..