Ni som är lärare/har stor erfarenhet av barns (ca 10 år) nivå läsning?
Det vore intressant att veta hur ni andra lärare som pratat här i tråden, ser på detta med litteracitet. Anknyter ni mycket till vardagslitteracitet i undervisningen? Eller är det mest vid invandrarundervisning man ska tänka så?
Jag funderade ju nästan om min dotter kanske blir lite pressad på ett negativt sätt, alltså att man då kanske inte ser på ett så "vidgande sätt" på litteracitet, utan att läsningen "ska in i en viss mall"? och att det kanske kan stressa barnet lite?
Är läsinlärning en väldigt komplicerad process som är svår att förstå?
Jag tycker som sagt att dottern läser oerhört inlevelsefullt, MYCKET bättre än sin pappa, och då vi "antar olika roller" om vi läser seriealbum, så är hon lika bra som jag att läsa sina pratbubblor.
Men är det väldigt komplicerat att förstå det här med läsförståelse då?
Är det för mycket formell läsundervisning i skolorna idag, som stressar barnen i sin läsinlärning, kort sagt?
(Vad tror även du Miljarden eftersom vi nu diskuterat litteracitet?)
(Jag började fundera om detta även då jag såg reportaget om de hemmaundervisande föräldrarna som vi diskuterat i den här tråden www.familjeliv.se/Forum-24-429/m67726058.html där en av de hemmaundervisande föräldrarna konstaterade att läsinlärningen brukar krångla till sig i den vanliga skolan. Jag funderade om det låg något i det?)