LillaJag76 skrev 2012-11-15 16:22:55 följande:
Hej
Jag undrar hur ni andra skulle göra i den här situationen.
Dottern har snöat in sig på att hon vill ha en bade blade (stavning) Nu är det som så att jag oftast handlar när hon är i skolan för att få lite lugn och ro och kunna ta den tid som det tar. Nu är hon sur och arg för att hon aldrig får åka till ica maxi med mig - skriker gapar ect. Saken är den att det är ca 2.5 mil till maxi och vi kommer inte åka separat för att handla denna sak. och sen vet jag inte om hon ska få köpa en eller om det bara är en sak just nu.
Hon kommer i så fall få betala själv.
Vi har ofta så här att hon skriker och gapar över saker hon vill ha för kompisarna i skolan har eller för att hon sett det på tv:n.
Eftersom tråden ligger i "Barn med speciella behov" Gissar jag att det finns någon diagnos eller problematik runt barnet. Om inte så får du ursäkta mig att jag är så plumsig
Jag fattar det som om att det inte alls är att bara ta det nästa gång/ låta barnet följa med eller vänta till helgen, stämmer det?
Ett barn med särskilda behov (tänker väl närmast på de med NPF) kan ha det svårare för att förstå det här med att vänta till rätt tillfälle eller behovet att tillfredsställa ha-begäret. Det ska ske nu och alltid när det infaller. Men samtidigt så är de som vilket annat barn som helst, dt kompisar har vill dom också ha. Men det är kanske inte så att de ser att "alla" är 3 av en hel klass eller att reklamen på TV är just bara reklam.
Om det hade varit ett av mina barn så hade jag tagit reda på om jag kunde köpa det till en viss dag eller om barnet själv ville följa med för att välja just rätt sak. Då får barnet också en tid och datum när det här kan ske. (säkert tidigare om jag själv kan köpa det) Men då får det även vara beredd på att det blir inget byte eller någon annan sak om det är slut.
Annars hade jag tex valt att göra tex ett belöningssystem för någon sak som man håller på och jobbar med. Och den här just åtråvärda saken är målet för belöningen. Så barnet känner att det har gjort något i gengäld för att få saken och inte bara tjatat sig till prylen.
Om den här saken som är en av alla saker som det ska tjatas om, saker som bara ligger och skräpar, aldrig leks med eller på annat sätt inte uppskattas för vad det är och som bara var helt nödvändigt att ha någon vecka tidigare så hade nog svaret varit att "Det får du önska dig till jul/födelsedag" Då blir det oftast inte lika viktigt eller så kommer önskemålet verkligen stå sig och barnet blir nöjd när det väl får saken.
Kärnan i din problematik är väl hur man gör för att slippa allt tjat om "alla andra har ju" och helt onödvändiga saker.
Jag hade nog föreslagit en stor utrensning. För att få en ny sak så måste en annan sak slängas först. (slänga/andra barn ärva).
Samma sak där, att städa ur brukar inte vara så populärt
och tjatet brukar dö ut...
Ett barn som vill ha och köpa saker för att just köpa har ju ett eller annat behov att gör det. Om det är ett stort problem eller bara en fas är ju olika men det svaret som jag har gett mina barn ofta är: Har du några pengar då?" Givetvis så har de inte med sig några pengar på affären i vanliga fall, och brukar glömma det ett tag till. Men om de har önskemål om en viss sak, kollar i sin plånbok och räknar efter, frågar om de har så det räcker, hur mycket är det och sånt så är det nog allvar, den gången och då brukar jag låta de få köpa saken.
Ena sonen vill verkligen ha en massa Lego, det var enklare att låta honom få månadspeng. Han sparar och väljer med omsorg. Medan ett annat av barnen skulle köpa godis för varje krona hon har om hon hade fått ha några pengar själv. Så för oss blev det mycket enklare med månadspeng till honom. Har han bara pengar så får han köpa vad han vill.
Ha en bra dag
