• Anonym (Carolin)

    Hur klarar man att leva ensam utan att bryta ihop?

    Jag och min sambo ska separera. Just nu vet vi inte riktigt var vi har varandra. Vi är "tillsammans" fortfarande och mycket nära vänner. Kanske flyttar vi ihop igen om ett par år, kanske inte; det får framtiden utvisa.

    Nu när jag står här mitt i lägenhetsbudandet har jag blivit livrädd för att flytta även om jag känner att det är något som jag måste göra.

    När jag blev tillsammans med min sambo hade vi varit kompisar under ett par år. Jag mådde ganska dåligt, var arbetslös och nästan bostadslös. Jag flyttade mer eller mindre in till min sambo redan innan vi blev ett par. Sedan kom känslorna, vi blev tillsammans; jag fick arbete, fick bra självförtroende, började att må riktigt bra och allt har varit ganska bra fram tills nu.

    Nu har vi det inte så bra längre och samtidigt som jag vill flytta så är jag livrädd för hur jag ska klara mig ensam. Jag är så himla rädd att jag ska börja må dåligt som jag gjorde innan jag träffade honom. Ändå ser mitt liv helt annorlunda ut idag. Jag har fast arbete och har dessutom möjlighet att köpa en bostadsrätt - något som jag aldrig tidigare trodde att jag skulle kunna som singel.

    Hur gör man för att inte må dåligt om man inte har någon att prata med varje dag?

    Hur gör man för att inte må dåligt om man inte har någon som kramar om en varje dag?

    Hur gör man för att hitta sig själv när man under flera år har byggt upp en dröm om att vi ska leva tillsammans, bilda familj och vara ihop tills vi dör, för att sedan inse att så blir det förmodligen inte?

  • Svar på tråden Hur klarar man att leva ensam utan att bryta ihop?
  • Anonym (Carolin)
    xXx skrev 2012-11-23 01:10:27 följande:
    Att ha någon att prata med är viktigt. Tills du hittar någon för du väl skriva här så länge.

    Motionerar du något?

    Hittar dig själv gör du genom att göra en massa saker och prata med folk. 
    Den motion som jag trivs med är att jag går ut och går - något som jag och N. alltid har gjort tillsammans. Det kommer att kännas konstigt att göra det ensam nu.

    Eftersom vi var vänner innan vi blev tillsammans har jag enbart gemensamma kompisar med N. Det är jobbigt just nu eftersom våra kompisar har svårt att relatera till den situation som nu har uppstått. Jag hoppas att det blir bättre när jag väl har flyttat men just nu har jag ingen som direkt vill prata om allt som händer.

    Jag och N. vill olika saker med livet helt enkelt. Vårt förhållande har stannat av och man kan nog säga att vi är mer vänner än ett par just nu. Jag vill bilda familj och innan dess vill jag ut och resa, hitta på saker, men N. är nöjd med livet och vill inte ändra någonting, samtidigt är jag snart 30 och känner att jag kan inte bara gå och hoppas på att han ska ändra sig så därför har vi tagit beslutet att jag flyttar så att vi båda får tänka vad vi vill med framtiden.
  • Anonym (Carolin)

    Ja, jag hoppas att jag kommer att uppskatta mitt nya liv men jag har svårt att se att det kommer bli bra. Jag behöver närhet och ömhet och är livrädd för hur jag blir när jag inte får det varje dag.

  • Anonym (Carolin)

    Nu flyttar jag på söndag. Det känns konstigt och skrämmande. Jag skriver mer efter det. Just nu är jag bara helt tom i huvudet.

  • Anonym (Carolin)

    Nu har vi bott isär under en veckas tid. Det känns hyfsat okej men verkligheten har nog inte riktigt kommit ikapp än. Det känns som om jag kommer att vakna upp en dag och så är allt som vanligt igen - även om jag vet att ingenting är som vanligt så lever jag kvar i ett slags töcken och tror att allt är som det brukar vara.

    Jag kommer på mig själv att följa gamla invanda mönster: jag handlade baguetter, skagenröra och ingredienser till tonfiskröra. När jag kom hem upptäckte jag att jag hade köpt ett paket skinka eftersom f.d. sambon inte äter fisk. Jag behöver ingen skinka eftersom jag enbart äter frukost på jobbet men skinkpaketet åkte med av bara farten.

    Jag tar dagen som den kommer. Ibland känns det ganska bra - ibland vill jag bara gråta.

Svar på tråden Hur klarar man att leva ensam utan att bryta ihop?