Anonym skrev 2012-11-26 11:50:29 följande:
Han problem är att han blir stressad över hela sex-grejen. Vi är nära varandra och pussas och kramas. Han har sagt till mig att han inte vet varför han känner såhär. Tror det har att göra med att det gått så lång tid av avhållsamhet att vi tappat bort varadra, blir "konstigt" att ta initiativ till sex. Han ser mig som en "kompis" mer än älskare just nu tror jag. Och det är just det jag vill ändra på. Dock visar han att han tänker tankar på det, han lägger sin han på mitt lår när vi sitter i soffan, kysser mig i nacken, säger hur gott jag luktar, pillar i mitt hår, sånna saker. Några gånger har vi hånglat i sömnen typ, när vi båda är lite småborta, och det har varit supermysigt.
Jag vet inte om det skulle funkar att lägga upp en "plan", typ som att, vi hånglar och smeker varann men inget sex. Han är väldigt känslig och romantiskt faktiskt, och vill att sånt här ska komma naturligt och att det bara känns fejkat om man tvingar sigtill det och "pratar" dig fram till sex. Funkar det?
Jag är ingen expert på det här. Men vad jag läst mig till och fått höra här och där så är det ju en spärr man måste komma över på något sätt.
Kommer dte inte naturligt av olika anledningar så måste man ju hjälpa det på traven.
Ni behöver ju inte prata er fram till sex. Men för att ta bort stressen så börja med att vara intima och var överens om att ni iNTE kommer knulla eller vad som nu pressar. Utforska varandras kroppar igen. Och hitta glädjen i det.
Jag skulle rekommendera att ta tid på er, alltså just för att bli av med stressen. Och söka hjälp hos en sexolog för det här.
Lusten kommer INTE bara komma tillbaka, den behöver ibland en knuff. När det är en låsning såhär kommer han inte bara vakna en dag och känna jag är kåt.
