Dubbfria vinterdäck eller Dubbdäck?
Dubbfritt.
Har aldrig kört på annat.
Bilen har dessutom antispinn- och antisladdsystem.
Dubbfritt.
Har aldrig kört på annat.
Bilen har dessutom antispinn- och antisladdsystem.
När jag köpte de nya vinterdäcken i år frågade jag däckhandlaren vad folk kör på nu för tiden (jag hade redan köpt och bestämt mig för dubbfritt) så sa han att det är 50/50.
Även när jag frågade om han tyckte det hade betydelse vart i landet man bodde.
Han rekommenderade mig dock dubbfritt då de nya däcken med dubb har så små dubbar från och med i år att de bara håller ett par säsonger!
Han visade mig dem också och jo, mycket riktigt, de var verkligen jättesmåa (korta).
Nu bor jag i den delen av landet där dubbfritt nog är bäst.
Men jag förstår ju att det såklart varierar.
Har dock bott i Norrland i 23 år och även där funkade dubbfritt bra
Odyra, odubbade, däck funkar också bra
Du får absolut ha dubbade som dina favoriter.
Jag menade bara att dubbade lika gärna kan vara det enda som funka bra eftersom man, precis som du säger, har olika krav.
Är det blank-is och inget annat än is så är dubbat såklart det bästa valet (så jag är glad att ni som åker på dubbat gör det och river upp isen åt oss odubbade ).
Men i alla andra väglag, som snö och väta, så är odubbat det bästa.
Och på de flesta vägar där det är mycket trafik och vägarna underhålls rätt med saltning är det ofta bar asfalt eller våt asfalt som gör odubbat överlägset.
Likaså på snövägar.
Jo, men gillar " riktiga vintervägar"?
Det kan man ju inte bestämma över.
Men visst. Riktiga vintervägar för mig är snövägar, och där vinner odubbat
Visa mig tester där dubbat vunnit så visar jag fler där odubbat vunnit
Vad tänkte du på med saltets vara eller ej?
Att det är dåligt för miljön?
www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sa-skoter-vi-vagar1/Vintervaghallning/Vagsalt/Ar-saltet-ett-miljohot-/
Tänk då på hur du river upp asfalten med dina dubb och hur det påverkar oss!
www.supermiljobloggen.se/2012/04/ny-studie-dubbdack-utgor-halsofara.html
Mina länkar funkar inte
Klipper och klistrar då:
De största problemen med saltet är inte saltet som kemisk substans. Det påverkar naturen i mycket begränsad omfattning.
Behövs saltet på våra vägar så mycket att det är värt miljöförstöringen det orsakar, frågar sig en del. Men jämfört med andra miljöproblem som vägtrafiken förorsakar, är saltets verkningar på vatten, växter och djur mycket små . Sand som alternativ är värre för miljön.
Vattnet påverkas sällan
Ytvattentäkter i vägens närhet påverkas nästan inte alls, därför att vattnets genomströmning är så stor. Grundvattnets kvalitet kan dock påverkas, om de geologiska och hydrologiska förutsättningarna runt vägbanan är ogynnsamma. Det finns alltså risk för att vattentäkter påverkas av vägsaltet. Trafikverket har därför tillsammans med Sveriges geologiska undersökningar (SGU) startat ett samarbete med uppföljning av vattentäkters påverkan av vägar.
SGU är huvudman för vattentäkter i Sverige. På vissa utsatta platser bygger vi fysiska skydd för att skydda grundvatten, både från salt och andra föroreningar från vägen.
Långtidseffekterna av vägsaltets inverkan på vattentäkter är ändå relativt dåligt kända och därför pågår forskning om detta.
Fakta om saltat vatten
Salt som löses upp i vatten bildar lika mycket natrium- som kloridjoner. Koncentrationer på kloridhalter över 100 mg per liter föranleder teknisk anmärkning enligt Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten. Vid halten för teknisk anmärkning kan korrosionsangrepp påskyndas och vid 300 mg per liter, kan kloridjonerna ge upphov till salt smak.
Livsmedelsverket sätter ingen gräns för mycket salt vattnet kan innehålla innan det blir otjänligt. Det finns inte heller något gränsvärde ur hälsoaspekt. Dock kan höga natriumhalter innebära hälsoproblem för personer med högt blodtryck.
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att gränsen för natriumjoner ska ligga omkring 120 mg per liter. Men de positivt laddade natriumjonerna "fastnar" på negativa markpartiklar på sin väg ned mot grundvattnet och därför är natriumhalterna lägre än halterna kloridjoner i saltpåverkat grundvatten.
Växter och djur påverkas på olika sätt
En del växter i vägens närmaste omgivning kan påverkas negativt. Framför allt de gröna växtdelarna är känsliga för salt. Problemet är störst i städerna där träden står nära gatorna och saltvatten tränger ner i rotsystemen.
Barrträd, särskilt granar, är känsligare än lövträd, eftersom de inte fäller sina barr varje år. Saltet kan hämma trädens tillväxt. Ju tätare skog, desto bättre skyddas bakomvarande träd så att skadorna begränsas till vägens absoluta närhet. Skador på trädens rötter på grund av salt förekommer bara i mycket utsatta stadsmiljöer, där området runt träden är asfalterat eller stensatt. Där kan saltvattnet komma nästan direkt till rotsystemet utan att först spädas ut i marken.
Salthalterna längs vägarna har på en del ställen åstadkommit en förskjutning i växternas konkurrens. Arter som tål salt bättre har gynnats på andras bekostnad. Till exempel förekommer strandväxter som trift och strandråg längs en del vägar.
Djurlivet påverkas i mycket begränsad utsträckning, förutom att viltet, till exempel renar, dras till de saltade vägarna.
Alternativet sand ett större hot för miljön
Ibland hörs argumentet att vi borde använda sand istället för salt, även på de högtrafikerade vägarna. Trafikverket tycker inte att det är något bra alternativ.
Fakta om sandning
Om vi sandade i stället för att salta blir resultatet att vi skulle behöva sanda varje gång cirka 300 fordon passerat. För en väg med trafik på 10 000 fordon per dygn innebär detta att vi måste sanda var 45:e minut. Konsekvensen blir att användningen av naturresurser för väghållningen ökar drastiskt.
Med sandanvändningen kommer också behovet av sopning och underhållsdikning att öka. Dessutom tillkommer blästringseffekter på fordon och väganläggningar, vilket leder till ökade tungmetallutsläpp och ökade kostnader för både fordonsägare och väghållare. Även transporterna ökar vilket medför ökade koldioxidutsläpp.
Och här kan du läsa om vad dina dubb gör med asfalten:
www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Trafikkontoret/vinterdack/
"Dubbdäck river upp små, hälsofarliga partiklar från asfalten. Partiklarna följer med luften när vi andas in. Barn är särskilt utsatta och vuxna som redan har någon luftvägssjukdom blir sämre av partiklarna. Alla kan råka ut för irritationer i luftvägarna.
Andelen dubbdäck har sjunkit i Stockholm, men för att få en friskare luft och för att klara EU:s gränsvärden måste fler välja dubbfria vinterdäck.
På Hornsgatan är det förbjudet att köra med dubbdäck. Den minskade dubbdäcksanvändningen har medfört att utsläppen av partikelhalterna PM10 har halverats där . Du kan läsa mer via länken längre ner på sidan."
Ingen fara, jag försöker som sagt inte omvända dig.
cajsasmamma:
Skillnaden är väl att jag har vett nog att inte förlita mig på dom hjälpsystemen som bilen har.
Det är ändå jag som förare som måste göra uppfattningen om väglaget och köra därefter, och inte förlita mig på systemet.
Men det är sjyssta att ha. Häver avsevärt fler sladdar än bilar utan antispinn och antisladd!
LoL:
Läs här, vettja!
Speciellt andra och tredje stycket!
"Vid halkbekämpning ska den metod användas som ger bäst resultat och lägst saltförbrukning. Det är alltså inte självklart att välja det billigaste alternativet eller det alternativ som är bäst för miljön.
Det går att helt låta bli att salta vägarna på vintern. Men då måste hastigheterna sänkas drastiskt och vissa vägar tidvis stängas av, eftersom trafiken inte kan ta sig fram.
Forskning visar att ytterligare 60 personer skulle dö eller skadas svårt varje vinter, om vi inte använde tömedel på de högtrafikerade vägarna, och om vi samtidigt behöll hastighetsgränserna.
Förebyggande saltning är en mycket effektiv metod. Den innebär att små mängder saltlösning eller befuktat salt sprids på vägen alldeles innan halka uppstår.
Halka kan förutses med hjälp av olika övervakningssystem.
Salt kan inte ersättas av sand. Sanden blåser bort efter ungefär 300 fordon och är därför bara lämplig på lågtrafikerade vägar. "
Precis som jag vill kunna göra en sjysst manövrering på snövägar och våta underlag, och eftersom vi faktiskt saltar i Sverige på de flesta vägar så känner jag att de där isiga vägarna är relativt få samtidigt som ni med dubb river upp dom åt oss odubbade
Och det är inte jag som hittat på det där med sänkta hastigheter osv, om länken funkar kan du läsa det på Trafikverket:
www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sa-skoter-vi-vagar1/Vintervaghallning/Vagsalt/Om-vagsalt/
Av mina tolv år bakom ratten har jag kört sju år i Norrland och på dess vägar, odubbat såklart och än har jag inte varit inblandad i någon olycka!
Jag föredrar allt med Norrland
Vill gärna flytta tillbaka!
Om två veckor åker vi upp så jag kan återkoppla efter årssiftet med recension om hur mina odubbade funkat där uppe? Haha
cloudberry:
Efter en snabb Googling verkar det som att E10 skulle behöva en hastighetssänkning med tanke på alla olyckor som går att läsa om där?
Eller köra på dubbfritt?
Japp, som sagt, handlar det om REN IS så håller jag absolut med om att dubbat är det bästa. Inget snack om saken!
Men det är sååå beroende på vart i landet man bor, hur vägarna och dess underhållning ser ut.
Jag förstår om vissa vill ha dubbat, det är helt upp till var och en.
Här nere är det nästintill bara vägar (idag var det torrt på vissa ställen till och med när jag körde hem) på de flesta ställen, och är det inte det så är det snövägar där odubbat får bra grepp.
Från Bäst-i-tests tester för vinterdäck 2012:
"Dubbade eller dubbfria vinterdäck?
Som vanligt när det gäller vinterdäck, är första beslutet om du ska ha dubbar eller dubbfritt på de handflat-stora ytor som ska hålla dig kvar på vägen i vinterkylan.
Vinterdäck utan dubb har svårt att nå samma goda testresultat som de däck som är beskaffade med dubbar. I alla fall på ren is. Men utvecklingen går snabbt framåt och de närmar sig nu på allvar de dubbade däcken.
Om det går, är det bäst att välja ett par bra dubbfria däck. Det är bättre för både din plånbok och miljön. Det är alltså främst på is som dubbarna är bättre, nästan ett måste."
cajsasmamma:
Ja, jag har inte sagt nåt annat?
Dåliga däck håller nog alla med om att man inte ska ha!
Jag har väldigt bra, odubbade, däck!