Hur mkt och vad är egentligen rimligt att ge sina barn i julklapp?

De är skrämmande vad föräldrar fallet för samhället och viljan i barn. Man kan inte överösa sina barn med massa dyra saker. De finnd barn som inte ens får några. Här hemma har vi en två åring och vi köper inte mycket alls. Självklart har hon släktingar som gärna skämmer bort henne, men hon ska inte lära sig att man kan få allt i julklapp. De är dyrt som de är.

Hon kommer få de hon gillar för tillfället - Pippi. Vi är lite sånna att vi gärna överraskar henne med en present då och då istället för att spara allt till julapfon/födelsedagar. Nu kom snön, och hon fick en pulka som vi egentligen skulle gett henne i julklapp. Hon älskar pippi och vi köpte filmerna, som hon fick när vi köpt dom. De är bättre att ge när man märker att de har nytta av de istället för att överrösa vid ett och samma tillfälle. 

En dag kommer hon vilja ha en TV i hennes rum - Klart hon ska få en tv. Men inte i julklapp eftersom här ska de vara små paket. Julen är till för familj och vänner. Hon kommer vilja ha en telefon och allt annat. Men de är något hon ska få ändå, åter igen. Julen är till för att umgås, klappar har blivit överskattat.  

Eftersom de två äldsta inte är dina barn kan du inte göra mycket. Men du behöver absolut inte ge yngsta lika mycket. Du gör henne bara en otjänst. Min stora är 8. Han har en 10 år gammal telefon eftersom vi inte har hemtelefon. Han kan ta foto och spela luffarschack på den och är överlycklig över den. Tv, dator och iPad har vi gemensamt i familjen. Hos sin pappa har han x- box. Räcker utmärkt. Egna teknikprylar får han när han kan köpa det själv.

Har man en gång skämt bort första barnet med saker och ting, kommer de gå vidare i yngre syskon. Hon fick de, jag fick inte det osv osv. De gäller att börja direkt och dra en gräns.

Här köper vi det barnen har behov av i första hand - alltid - always - utan undantag. 

Med 6 barn i familjen får dom helt enketl finna sig i att nödvändigheterna går först.  

Vi är en hopkörd familj med barn från varsitt håll och gemensamma barn så vårt resonemang går så här att vill barnen ha dyrare saker som ändå inte känns som ett stort behov så får deras andra respektive föräldrar anse att det tillhör nödvändigheten i så fall . 

Vi kan rimligen inte köpa I-pads och Iphones till alla barn - och därför får inget av dom dessa saker heller. Antingen får dom tjäna ihop pengar till det själva eller också får den andra föräldern hjälpa till i så fall så inköpet blir möjligt.

Här har barnen fattat galoppen så vi slipper tjat och dom ser faktiskt fram emot att få sina nya täcken, nya möbler, kläder eller vad dom nu behöver. I den vägen kan dom önska sig det mesta i alla fall så dom är ändå nöjda o glada.

och självklart får dom väl andra saker också som roar och glädjer dom och vi slipper en massa evinnerligt tjat.

18-åriga dottern är själaglad eftersom hon via sitt gymnasieprogram blivit sponsrad med egen dator i år så hennes julklapp är redan ordnad.

 

Tack för era åsikter,

Vi har tre barn, en tioåring som är min, en femåring som är hans, och en treåring som är vår gemensamma.

Jag har köpt ett Playstation till min tioåring, eftersom hon önskat sig det jättelänge.  Men jag tycker det är en så pass stor och dyr julklapp, att det blir det enda hon får av mig.   Vår treåring har jag köpt lite småsaker till, så som gosedjur, böcker, tågvagnar till hans leksakstågbana.  Han tycker det är roligt att öppna många paket, och bryr sig inte om vad det kostar än så länge.
Men när min sambo fick höra att jag köpt ett playstation till tioåringen, köpte han ett likadant till femåringen, plus en massa andra saker..     Tycker det är överdrivet och för mycket.  De får en massa julklappar av övrig släkt också.  
Dessutom blir det orättvist, för tioåringen förstår ju att femåringen får julklappar för mycket mer pengar.

Jag och tioåringen var ensamma i ganska många år, och då köpte jag för 500-1000 kr till henne. Inte så att jag inte hade råd med mer, men det blir mycket ändå, så jag tyckte det räckte.
Nu har det spårat ur mer för varje år här känner jag.   

Har faktiskt lite svårt att förstå din trådstart. Först så pratar du om att du inte gillar att man köper så dyra saker och sedan så räknar du upp en mängd svindyra saker som ni köper och avslutar med attdu egentligen tycker 1-2000 är lagom till sexåringen. Äldre barn får ofta dyrare saker så det är väl ganska rimligt att en tonåring får för 4000 om du tycker 2000 är rimligt för en sexåring. Jag har precis handlat alla julklappar och födelsedagspresenter till min snart fyraåring och det gick på totalt 1500. Då kommer hon att få för kanske en tusenlapp av mormor och en femhundring av farmor också. Ingenting av några andra släktingar då vi ändå inte firar jul tillsammans. Om du tycker det är hets med dyra prylar så är det ju bara att låta bli att köpa de dyra prylarna.