Jag har sett flera personer kräkas offentligt, har själv gjort det en gång. När jag såg personerna kräkas så blir jag stel som en pinne, håller andan och tar mig därifrån. Lider inte av enorm kräkfobi, men blir lite nojig. Får sån ångest när jag själv är magsjuk eller någon jag bryr mig riktigt mycket om (typ man/barn), är magsjuk.
Jag önskade att jag kunde sjunka genom jorden när jag kräktes offentligt. Bad till högre makter att ingen sett/hört mig. Om det skulle varit på en riktigt offentlig plats med mycket liv och rörelse skulle jag försökt gömma mig i största möjliga mån innan jag spydde och sedan smita därifrån så obemärkt som möjligt. Ingen ska behöva "ta hand om" mig så att säga. Jag förstår ju själv hur äcklade folk kan bli, just eftersom jag själv blir det. Jag kräver inte något av någon och önskar som sagt som om folk tittade åt annat håll.