Inlägg från: Anonym (benen på ryggen!) |Visa alla inlägg
  • Anonym (benen på ryggen!)

    Om någon kräks offentligt?

    Anonym (Panik!) skrev 2012-12-16 20:35:16 följande:
    Ja jag skulle få panik och min rena instinkt skulle vara fly, SPRING!!
    Och det hade jag gjort.
    Eller kanske inte sprungit, men jag hade lämnat mina varor på plats och skyndat hem (hållit andan tills jag kommit ur affären).
    Jag hade haft fullt upp med att kontrollera mina tankar och hindra mig själv från att börja skaka och riva mig själv i ansiktet och halsen.Tankarna hade varit orealistiska och  fåniga, men känts superviktiga vid tillfället. Ungefär:
    "Vad hade han/hon tagit i?" "har jag tagit i samma sak?" "Går det magsjuka nu?" "Har jag gott bakom han/hon och andats hans/hennes utandningsluft?" "Har jag nuddat mig själv i ansiktet?" osv.

    Väl hemma hade jag inte öppnat dörrar med mina händer, tvättat händerna grundligt, slängt kläder i tvätten, duschat noga, tvättat av alla handtag för säkerhets skull. Och sen skulle jag bli sittandes hela dagen och försöka kontrollera mina tankar och försöka tänka rationellt. 

    Det hade även dröjt veckor, om inte månader innan jag hade handlat där. Finns det en annan affär, hade jag aldrig gått tillbaka dit där personen kräktes.

    Och ja, jag är en sjukligt stor emetofobiker (och får psykologhjälp)! 
    Jag hade reagerat EXAKT likadant!

    Känner igen tankarna "har jag gått bakom och andats in utandningsluft?", "vilka grejer har han/hon tagit i?" osv. Precis så tänker jag också! Det låter ju helt sjukt, men det är verkligen så tankarna går om man är emetofob ju!

    Jag hade heller aldrig gått tillbaka till det stället om jag kunnat undvika. Skulle förknippa det med händelsen och få fruktansvärd ångest!

    Har tyvärr upplevt flera såna där situationer. Man som spydde rakt ut i tunnelbanan en morgon, alltså inne i vagnen där jag satt.
    Annan man som stod och spydde ut över spåret på Gamla Stans t-bana, också dagtid så knappast full.

    Är alltid livrädd för att nån ska spy inne på mataffären, bussen och liknande ställen som kan vara svåra att ta sig ut från snabbt och som har isolerad miljö!
  • Anonym (benen på ryggen!)

    Usch! Det vill jag inte tänka på! Jag hoppas jag har sinnesnärvaro och kraft nog att bara snabbt avlägsna mig därifrån. hatar att utsätta andra för smitta också!

  • Anonym (benen på ryggen!)
    Anonym skrev 2012-12-17 01:47:39 följande:
    För 20 år sen så där ( jag är 40 nu) reagerade jag inte så mycket. Var då med om att kollegor torkade spyor, jag jobbade på ett uteställe och var visserligen glad att slippa själv. Det var nog mest fyllespyor. I dag skulle jag bli fruktansvärt upprörd av en offentlig spya, eftersom  det finns så mycket värre smittor. Tex blev jag en gång för några år sedan smittad av vinterkräksjuka, och det var helt fruktansvärt. Kändes i princip dödligt. Nåt så aggressivt fanns nog inte i Sverige när jag var yngre, i alla fall hade jag inte hört talas om det.
    Håller med dig!

    Jag hade emetofobi redan som barn, men den har då sannerligen blivit hundra resor värre i takt med calicivirusets nya, slagkraftigare former.

    Det är sant att innan typ 2002 var det inte lika omfattande epidemier som det är nu. Det var väl -02 som var det första året då  vks dök upp i den formen som smittar allt och alla om jag minns rätt.

    Förr om åren var det väl mest lokala epidemier på några veckor/vinter och det drabbade mest barn. Nu går ju ingen säker och sjukhus och dagis får ju slå igen hela avdelningar varenda vinter, horder av gamlingar dör (fy tusan för en sån död!) och massinfektioner via mat- och vattensmitta är ett faktum.

    Det här viruset måste vara något av de mest aggressiva på jorden ju!

    Fullkomligt vedervärdigt!!!
Svar på tråden Om någon kräks offentligt?