Min sambo är en energitjuv.
Jag tycker som shakennotstörd att det du beskriver låter som psykisk misshandel och jag tycker din karl låter som en potentiellt personlighetsstörd person, kanske borderline? Narcissism? Googla...
Oavsett om din man är personlighetsstörd eller inte, så är det säkert som du skriver att han inte medvetet försöker bryta ned dig. De flesta personer som beter sig som din man är inte medvetna om hur deras beteende påverkar andra, eller ens medvetna om att de har problem som går ut över andra. Det är dock ingen förmildrande omständighet. Han är vuxen och då har man ansvar för hur man beter sig och vad ens beteende får för konsekvenser oavsett om hans mening var att skada eller ej.
Av det du berättar får jag en bild av en man som är mentalt omogen och dysfunktionell, som inte går att komma till tals med och som inte vill se att han har några brister. Det är his way or the highway. Han glider undan dina konfrontationer och säger att han inte förväntar sig något av dig när du försöker protestera mot hans tysta krav.
Du skriver att "Jag tar hänsyn till honom i allt jag gör. Jag gör allt för att han inte skall ha något att gnälla över, men inget är bra nog.
Jag går med en ständig "oro" över skiten som jag kommer få ta, fast jag vet aldrig vad jag får ta skit för. "
Oavsett hur du anstränger dig och hur mycket du anpassar dig efter honom, så är han ändå inte nöjd. Tyvärr är det förmodligen så det alltid kommer vara. Du vränger ut och in på dig själv, använder all din energi för att hålla honom på gott humör, men i slutänden får du iallafall bara höra att du inte gjort tillräckligt.
Att han straffar dig med att plötsligt försvinna iväg från hemmet, som du berättar, är så himla typiskt beteende från personer med bristande empati. Han flyr sin kos och kvar blir du med all ångest han lämnat efter sig åt dig att ta reda på och all oro för var han är, vad han gör och när han kommer hem, och för vad som ska hända när han kommer hem. Kommer han vara på gott humör? Kommer han vara sur för att du inte väntar med middagen klar?
Oavsett vilket antar jag att han förväntar sig att du ska finnas där och möta honom på vilken nivå han än är. Om han är glad så får du inte förstöra för honom genom att vara trött eller ledsen för att han sprang iväg tidigare och om han är sur får du inte heller komma med några egna anspråk utan ska bara hålla med honom. Är det inte så?
Din karls sätt att koppla sina känslor till materiella ting, som med badrumsmattan, är också typiskt för människor med bristande förmåga att hantera sina egna känslor. Precis som du skriver så är ju inte en blöt badrumsmatta något att vända hela världen upp och ned för. Din man, däremot, verkar bära på massor av jobbiga känslor som han inte kan få utlopp för på ett normalt och vuxet sätt. Han förstår sig antagligen inte på sina känslor själv, kan inte som du eller jag identifiera det som känns inuti- tex. "jag känner mig arg", "jag känner mig trött", "jag känner mig besviken" och förstå bakgrunden till känslorna- tex. "jag är nog trött för att jag haft en slitig dag på jobbet" eller "jag känner mig besviken för att jag inte fick det bemötande jag ville ha från min chef". Istället kommer hans känslor tumlande som ett obegripligt virrvarr inom honom och han vet inte hur han ska hantera dem.
Att fästa sin vrede vid ett yttre ting- en badrumsmatta, ett trasigt glas eller vad som helst som är mer begripligt och hanterbart för honom än det för honom diffusa och obegripliga inuti- är ett omoget sätt att "hantera" känslor.
Jämför tex. med hur små barn fungerar. Ett barn som inte får en leksak i leksaksaffären kan kasta sig på golvet och få ett verkligt temperamentsutbrott, trots att just den leksaken kanske egentligen inte är särskilt viktig för barnet. Barn reagerar med sådan dramatik för att de inte har lärt sig/är mogna att hantera de känslor som besvikelsen över att inte ha fått leksaken, tröttheten efter att ha gått runt i affären, värmen av ytterkläderna osv. på ett annat sätt. Barnet kan inte säga "vad besviken jag blev över att inte få leksaken. Nu är jag trött och varm efter att ha gått i affärer, kan vi gå ut härifrån?" till exempel, utan reagerar primitivt.
Din mans beteende i badrummet är lika primitivt och det vittnar om ett mycket omoget känslomässigt fungerande tycker jag. Det ringer många varningsklockor när jag hör talas om vuxna personer som beter sig så! Antagligen är badrumsmattan bara en början också, tyvärr.
Du har redan själv skrivit svaret på vad du bör göra. Du vet ju redan när du skriver det här hur destruktiv den här relationen är för dig.
Självklart har din man goda egenskaper också. Få människor är rakt igenom "onda".Bara i det du skrivit här, vilket såklart bara är en liten del av sanningen, finns det dock väldigt starka varningssignaler som talar om att den här mannen knappast är någon du har någon glädje av att satsa på.
Jag förstår att situationen ställs på sin spets nu när du också är gravid. Det komplicerar såklart saken. Jag undrar dock om det inte vore möjligt för dig att ändå behålla barnet, som du skriver att du vill, även om du separerar från pappan?
Det är mycket att tänka på, men jag tror att det för din egen och dina barns skull är bäst att sikta på att ta dig ur relationen med den här killen. Kanske kan du börja med att åka bort ett tag, se till att komma ifrån vardagen med honom en tid så att du får chans att återhämta dig och få lite ordning på dina tankar och känslor? Bo hos mamma eller en väninna ett tag? Det är svårt att behålla ett sunt perspektiv när man är mitt i känslotornadon med en sådan här person. Han kommer ifrågasätta varje känsla och tanke du har som inte passar honom och han kommer göra allt för att behålla dig i sitt våld. Därför tror jag inte att det är någon mening med att du försöker resonera med honom om det här, det riskerar bara att dränera dig på mer energi när han flyttar ditt fokus från dina egna till hans känslor.
Att komma bort ett tag och få andas fri luft utan nån som styr dina andetag kan vara ett första steg för dig på vägen mot hur du ska göra för att få en trygg och bra tillvaro för dig och barnen.
Många kramar från en medsyster:).