För oss som INTE förlorat ett barn.

Skönt att veta att man inte är ensam.....

I början när min son föddes var jag livrädd för att han skulle försvinna.
Ju äldre han blir (fyller 4) är jag bara mer och mer rädd för att han ska försvinna och dö.
Andra frågor kommer. Hur ska jag kunna skydda honom när jag inte är där. När han är på dagis? När jag jobbar.

Och ändå värnar jag och hans pappa om vår relation. Kan åka bort över helgen ensamma någon gång ibland för att bara få vara vi två. Och då är sonen med sina mor eller farföräldrar som han älskar att få vara med, och har det jättebra.

Men det är nästan värst när jag är hemma och med honom. För jag känner ju hur jag glömmer bort att njuta av bara här och nu.

Har träffat psykolog för detta. Fick till svar att jag förmodligen lidit av förlossningsdepp samt att jag är normal.
Men tack.