Pojkflicka

En pojkflicka är olika beroende från person.

Jag ser mig själv som en pojkflicka ibland eftersom jag inte är särskild feminin. Jag har aldrig brytt mig mode och smink och klär mig ofta som en kille. Jag har alltid varit stark och modig nog att stå på mig. Däremot kan jag stor gråta till sorgliga filmer.  

När jag var liten gillade jag att leka med killar mer än tjejer. Men jag hade också mycket ponnyhästar och Barbies. Däremot lekte jag aldrig modevisningar eller något sådant typiskt tjejigt. Mina ponnyhästar och Barbies skulle ut på äventyr och slåss mot onda makter. :) 
Däremot har jag nog aldrig gillat att kolla på sport men att delta i någon sport var alltid kul. 

Sen när jag blev äldre uppåt tonåren var jag bara en plugghäst som inte brydde sig mycket om annat än mina studier. Men jag började ibland  att klä upp mig till fester och tycker om det. 

Nuförtiden är jag mest en blandning. Jag kommer bra överens med både killar och tjejer men tjejer är  dem som jag är närmast vän med.

1. Inget fel med det. Jag gör det nästan aldrig. Bara vid speciella tillfällen.
2. Bra att våga vara sig själv. 
3. Samma som ovan. 
4. Jag anser att vara pojkflicka inte beror på utseende utan snarare personlighet. Som i mitt förra inlägg skrev jag att jag känner mig som en pojkflicka inombords men jag kan tycka om att klä upp mig ibland. Att pojkflicka handlar om att bete sig mera maskulint. Som att ha intresse för  sport , vara stark osv.