Först och främst tackar jag er hjärtligt för erasnabba svar, imponerande faktiskt. Jag antar att det jag behöver höra är att det egentligen inte är fel att någon ger ersättning mjölk. Tack för era råd och jag kommer att försöka följa de. Men för historias skull och för att svara på några frågor här kommer min berättelse . Jag har aldrig ens tänkt på ämnet amningen någonsin innan jag fick barn. Kommer från ett samhälle där kvinnor allmänt inte ammar eftersom de måste gå tillbaka till arbetet efter 40 dagar eller eftersom det inte är trendigt (jag vet lite överdrivet, åt andra hållet) och verkligen ämnet amning är av de mest ointressanta ämnen för diskussion. I Sverige till min förvåning är man obsessed med amningen. Folk som jag inte känner alls frågar mig om jag ammar! Jag har i princip inte ammat egentligen eftersom barnet från dag 1 kunde inte suga på de inåtvända bröstvårtorna och grät. När jag vågade fråga påBB om vi måste ge ersättning till barnet pga det gick ner i vikt svaret var i princip nej och det blev till slutet att jag handmjölkade i dagar och barnet drack den med kopp!!!!!( fruktansvärt obehaglig överraskning för min make och min mamma). De sista två hade inget problem alls med att inte amma och aldrig ifrågasatt ersättning. När jag kom hem naturligtvis kunde inte se mitt barn gråta av hunger och då började med med pump. Blev trött på detta och snart gick jag ner att pumpa någon gång per dag, varannan dag. Nu kommer ut bara några ml. Bebisen ÄLSKADE flaskan från första ögonblicket, och så gjorde min man också eftersom han kunde ge mjölk och pga vi sov mer på nätterna Men så småningom börjar man träffa sina vänner och bekanta, ALLA var intresserande om barnet ammas. Förlåt men kan någon förklara för mig varför detta händer i Sverige ett land som jag älskar? I alla fall alla tror att man måste uttömma alla möjligheter att amma och att ersättningen är gift, även två väninnor som jag älskar och respekterar och som råkar ha spädbarn nu, förstår inte riktigt varför måste man ge ersättning. Och barnläkare trots att jag förklarade läget sa med stor besvikelse att bröstmjölk är verkligen nödvändigt för barnet och att jag egentligen inte vill lyssna på rådgivning.
Så alla kommentarer har gjort att jag känner mig lite handikappad att inte kunde amma.... Men barnet växer underbart och verkar nöjd och glad.
