Någon mer, insemination januari/februari 2013

Hejhej! Jag hoppar in i den här tråden jag med Jag blev inseminerad idag, på min o makens åttaårsdag. Då kan man ju tycka att det ska lyckas! Vi började vår resa mot barn redan 2007, men vi ville först adoptera. Allt har tagit sån tid och det känns som att vi inte gjort annat än att köa o vänta (behövde donerade spermier). Men detta var vårt första försök, så vi hoppas inte alltför mycket... Hur har det sett ut för er andra med antal ägg, storlek, tjocklek på livmoderhinnan, antal spermier osv?

Och ang Ovitrelle: jag fick order om att ta den 13 timmar före insemination... Konstigt att det är så olika!?

Åh, då håller jag tummarna för er! Det känns ju vettigt att försöka följa den normala cykeln. Så har det ju varit för oss den här gången (nästan iaf, borde haft äl idag, inte igår, om jag inte tagit Ovitrelle'n). Tycker dock att det är lite 'obehagligt' att alla gör så olika! Borde man inte veta vad, exakt, som fungerar bäst!? Eller är alla så olika att det inte finns nåt rätt och fel...!?

Jag mår så illa!!! Hela tiden. Har ni andra också gjort det efter Ovitrelle-sprutan? Jag är ganska känslig för mediciner, så det är kanske därför, men jag har mått pyton sen jag tog den för tre dygn sedan...

Ja, visst går det långsamt... Är på dag 5, minst 9 dagar kvar att vänta sig igenom... Jag funderar inte heller på symptom längre. Mår bara pyton hela tiden pga Ovitrelle'n. I omgångar under åren har jag känt mej så hoppfull, men nu vill jag bara ha det överstökat. Besvikelsen tar så hårt att jag slutat tänka på bebisar helt. Oftast iaf...

Bim -6 idag. Illamåendet av Ovitrelle-sprutan har börjat ge med sig, så nu är jag inte spyfärdig hela tiden =D

Sunsed1: Jag vet inte vad som hänt mej, men jag tror inte på att det kan bli nåt plus. Jag hoppas knappt ens. Jag orkar som sagt inte med besvikelsen. Om vi nånsin lyckas så kommer jag nog inte tro på det förens i vecka 12-14...

PatKay83: Välkommen =) Visst blir det annorlunda när det väl börjar bli dags. Hoppas ni inte kämpat så länge och att det fungerar snabbt för er!

Var gör ni era inseminationer?

Okey. Vi tillhör Sahlgrenska. Är det första barnet för er också?

PatKay83: Då får ni bara hjälp med insemination alltså? Ingen donation? Ett och ett halvt år känns ju som en evighet. Har för mej att det var som värst för mej nånstans däromkring, men nu har jag nog faktiskt taggat av så pass att bara ett ultraljud/hjärtljud kan få mej att tro...

Sunsed1: Har ni redan använt era 'svenska försök'? Eller varför åker ni till Danmark? Använder ni donator? Jag håller förtfarande tummarna för er den här månaden!

Imorse blödde jag jättelite. Men det kan väl ändå inte vara mensen redan??? Jag är på dag åtta, alltså Bim -6...!?