Ärftlighet vid Aspergers?

Är diagnoserad med Aspergers Syndrom och tänkte bara säga att forskarna vet att Aspergers är ärftligt, det råder inga tvivel om det.

Har även sett forskning som visar på att 50% av dem med Asperger har ärvt det och resterande 50% har fått det av olika miljöpåverkning.

All sånhär forskning är väldigt svår, så det går egentligen aldrig att säga en exakt siffra.

En mer intressant fråga är: Varför undrar du över dethär?

Jag vet att man inte har kunnat bevisa det under kontrollerade former, men det är ungefär som att säga att vi inte kan bevisa att en sten är rund, om 900.000 människor föds med asperger och alla deras pappor har asperger så är det en 99.9999% säkerhet att asperger är ärftligt, så därför skrev jag att "forskarna vet att Aspergers är ärftligt, det råder inga tvivel om det."
För det råder inga tvivel om det som sagt, eller jo, det finns alltid forskare som kommer tvivla, men det finns oxå forskare som tror att jorden e platt. :)

Ingen forskning är 100% säker, vi upptäcker dagligen nya saker, som den nya kvarken man hittat, som förbryllar alla forskare och dem vet inte riktigt vad dem ska göra nu för att kvarken motsäger en hel del forskning och teorier. :)

Jag känner empati för dig just nu iaf, för att du verkar vara utvecklingsstörd, kan inte vara enkelt för dig.
Behöver du nån att prata med så finns jag här.

Förstår heller inte hur du kan jobba med Aspergers Syndrom och veta så lite om det.

INTE alla, långt ifrån alla, men ja, folk inom autismspektrumet kan ha svårt för att sätta sig in i och förstå andras känslor, men det kan även en helt neurotypisk person ha.

Jag tycker du beskriver det bra här.
"Dem flesta inom autismspektrum har större svårigheter än neurotypiska människor att verbalt uttrycka känslor, eller identifiera känslor hos sig själv eller andra."

Men att alla med autismspektrum diagnos skulle sakna empati eller ha svårt för empati? nej nej och åter nej.

sv.wikipedia.org/wiki/Empati

Så empati är bara en liten del i det som beskrivs i ditt citat.

Eller att folk klampar in och säger att alla med Asperger saknar empati och har mycket mycket större risk för att börja döda massa folk i sin närhet.

Där tror jag det största problemet ligger, och det är därför jag är extra hård med att framföra att Aspergare faktiskt kan känna empati, för om man går till botten med empati-frågan så kan det mycket väl visa sig att Aspergare HAR svårare för empati än vad neurotypiska människor har, och då kommer folk automatiskt börja misstolka det och stoppa in alla med autismspektrum i samma fack, och det facket kommer bli "Mördare, våldtäcktsmän och pedofiler, samt psykopater" och om det sker så kommer det uppstå en minst sagt livsfarlig situation för alla med någon form av autismspektrum, för att neurotypiska människor inte förstår vad empati och alexitymi betyder och tolkar det på sitt egna sätt.

+1 där!
varje gång jag lär känna en ny människa och han eller hon öppnar upp sig för mig och berättar om sin historia och sina problem så gråter jag nästan, beroende på hur "stora" eller "små" problemen är, tex. om man får reda på att personen har råkat ut för en väldigt jobbig våldtäkt, det är min största akilleshäl.

Man får ALDRIG glömma bort varför vi har alla demhär olika diagnoserna och varför man sätter en diagnos.
En diagnos ska ALDRIG ställas på någon som inte har några problem att leva ett fungerande liv, så därför finns alla diagnoser, annars kan jag hålla med om att dem är väldigt onödiga för att det är så mycket som så många människor passar in på.
En klassiker är att man ger barn ADHD diagnos för att dem gillar att vara aktiva, men är det ett problem för dem själva att dem är aktiva? det är den stora frågan.