Funderar på att adoptera bort mitt ofödda barn

Jag blir rörd av det du skriver!!
Tror det är ett svårt beslut som du nog får fundera på länge och väl!
Tyvärr är det ju inte något adoptions system i Sverige... Så kolla upp hur det kan komma att se ut. All lycka till och tänk och begrunda noga innan du gör något du kanske ångrar!!!
Kram till dig

Oj, vilken resa du gått igenom.

Jag tycker du skall ringa till soc/de som har hand om såna här frågor och kolla hur det går till, vad jag tror (jag kan ha fel) så har man en viss betänketid på sig efter barnet är fött innan man skriver på, men är inte helt 100. Tror också du kan bli rekomenderad en bra psykolog som kan såna här frågor att bolla med och känna efter vad som känns rätt, vad som är känslor, vad som är sorg,vad som är förnuft eller vilka funderingar du har.  

<3 en stor kram tillbaka för ett fint svar som kommer göra denna lite oroliga själ lite lugnare inatt...
Många funderingar fram och tillbaka absolut. Fina drömmar och ensam till 3 låter tappert och starkt som attan :)

Jag tror att du har två dagar efterförlossningen att bestämma om du verkligen vill adoptera bort din baby.

Barnets pappa lever alltså inte längre? Förstår att du inte vill göra abort. Sedan har du ändå nio månader på dig att fundera om du vill behålla eller adoptera bort barnet. Kanske kommer det inte att kännas deprimerande senare. Om du vill adoptera bort bebisen kan du göra ett barnlöst par lyckliga.

För att svara på din fråga utan att kommentera det runt ikring så ska du om du vill adoptera bort ditt barn kontakta familjerätten där du bor så snabbt som möjligt. Ju snabbare de vet ju bättre möjlighet har de att hjälpa dig o barnet så att det direkt kan få bo i sin adoptivfamilj. Hinner man inte ordna någon adoptivfamilj innan barnet förd så kommer det först att få bo i en fosterfamilj vilket för barnet innebär en svår separation till synes helt i onödan när det ska flytta från foster- till adoptivfamilj.

Jag är ingen expert på adoptioner inom någon om jag har men är ganska säker på följande, rätta mig någon om jag har fel!:

Du får om du vill själv vara med att välja familj.

Du kan ända tills adoptionen fastställs av Tingsrätten ändra dig detta kan ta allt ifrån någon månad till nästan året och tills dess är barnet placerat i sin adoptivfamilj som fosterbarn, givetvis utan ersättning.

Jag har hört att du ev. kan ha möjlighet att träffa, få info om barnet under dess uppväxt men på den punkten är jag mycket osäker.

Som sagt komtakta Familjerätten på Socialtjänsten i din kommun SNARAST så får du svar på dina frågor o kan ta ställning till hur du vill göra utifrån sann fakta.

Jag skulle råda dig till att först och främst gå till en kurator/psykolog för att reda ut ordentligt att det är detta du vill.
Men tanke på alla graviditetshormoner som rör om så är det nog oklokt att inte göra detta.
Hjälp finns att få på din hälsocentral alt mödravården.

Lycka till med vad du än väljer.

Min första känsla är Behåll barnet..  det är nån mening med detta ...  

Oj vad rörd jag blir av alla som läst och ni som kommit med råd och stöd och tips.
tack snälla fina ni. Det värmer i kylan.

Ja Mion det känns onekligen ibland väldigt ödesbestämt:)
Jag går redan hos en förskriven terapeut i psykiatrin sedan 7 månader för att bearbeta ex antal akuta krisreaktioner som gjorde att jag helt tappade fotfästet- ogiltlig uppsägning utan lön, hot om vräkning med 2 barn, diverse hot och förtal när facket satte in blockad och som krona på verket en synnerligen vidrig misshandel och min äldste son som höll på att avlida under en rutinoperation med ett långt efterspel.
Allt under loppet av 8 månader.

Det är nog mycket det som gör också att jag tvivlar på min ork att bli en bra ensamstående 3-barnsmamma förutom det rent emotionella med min älskade. 
Tack igen allihop. Jag ska kolla upp det ni sagt.
En skön vecka till er alla.

Hej Ts

Man kan adoptera bort sitt barn om det är det man önskar.
Det sker ca 20 nationella adoptioner om året i Sverige.
Ta kontakt med ditt socialkontor och hör efter hur det fungerar.
Du har möjlighet att ångra dig också men det finns en tidsfrist som jag inte kan i huvudet på stående fot.

Jag är däremot utredd själv av familjerätten för att ta emot adoptiv och familjehemsbarn så jag vet att vi har pratat om detta på våra möten som jag och min man har varit på.

Fundera och tänk efter i hjärta och själ vad som är bäst för dig och din familj.
Det är svåra beslut.
Ta hand om dig