Förstår inte!!
Behöver verkligen tips och råd!
Nu har det verkligen gått upp och ner :( Har inte skrivit på ett tag här... Varit här på ett bra tag då detta suger musten ur mig.
Jag påbörjade en vårdnads och umgänges process i början av november förra året.
Vi separerade min fd och jag för strax över 1 år sen. Vi har en dotter på 3 år tillsammans. Jag är boendeförälder och han umgänges. Vi provade att ha varannan vecka i ca 1,5 månad i början men det fungerade inte av flera anledningar en varav att han skulle börja jobba och då jag är sjukskriven finns ingen möjlighet till dagis.
Sen hade han varje helg men det ändrade vi på då han ljög för att slippa ha henne och då fick jag nog. Han är väldigt oengagerad och frånvarande och det är en stor sorg. Han flyttade iallafall till en annan kommun med sin nya som också blev gravid 1 månad in i förhållandet.
Jag har försökt gång på gång att erbjuda mer umgänge men det blir bara bråk. Vilket jag inte begriper.. Jag menar bara väl och vill få det att fungera men han anser att allt är mitt fel och att jag inte ska få som jag vill.
Vi var upp i tingsrätten i början av november där jag fick en smärre chock. Han vill ha henne på heltid. Detta var dock så långsökt att det inte ens togs upp. Dock fick han på egen begäran mer umgänge interimistiskt. Från fredag till söndag ...ville han nu ha fredag till måndag morgon plus onsdagen innan där till torsdag morgon. Jag motsatte mig inte utan gick med på det.
Nu till problemet.. Detta varade i ca 3 månader. Fick samtal från min advokat att han inte vill ha henne på onsdagar längre då det blir för "hattigt". Inser man det efter 3 månader?! Borde man inte tänkt efter tidigare. Hattigt ja men jag har inte märkt något negativt alls hos dottra utan hon blir glad att träffa pappa. Till det andra som nu framgått och som jag verkligen inte begriper. Han har inte umgänget hemma. Han har henne alltså hos sina föräldrar när han har umgänge. Hon har på 3 månader alltså inte varit i deras gemensamma hem och han åker ensam med henne till föräldrarna istället för att åka med hela familjen. Hon har nu fått ett syskon som är över en månad gammal och som hon inte ens träffat. Jag får känslan av att vår dotter inte är välkommen och helt utesluten ur familjen. Har försökt prata med honom om detta men han ljuger gång på gång. Har gått så långt att jag kommit på honom att gå runt stationen utan att jag ska se honom så att han ska komma ut på "rätt" sida och det ska se ut som om de varit i deras gemensamma hem. Detta är helt absurt!
Vår dotter är dessutom väldigt negativt inställd till denna kvinna så jag undrar ju vad som hänt. Är hon så jobbig att ha att göra med? Han har vid flera tillfällen sagt att hon har ett onormalt beteende och att det är något fel på henne.. Så jag ringde barnpsykologen på BVC och vi fick ett möte. Han kom 10 min innan mötet på 1 timme var slut. Där hon konstaterade att hon har ett helt normalt beteende. Hon är lite vild som de flesta 3 åringar men normal.
Så... Min advokat och jag erbjöd honom nu torsdag till måndag. Då han lämnar henne här innan jobbet på fredag och hämtar efter jobbet ( precis som om hon skulle gå på dagis). Då blir det inte hattigt och han har henne i ett streck så att säga. Nej han tyckte det var samma sak. Så., att ha haft umgänge har han nu tagit bort och vill alltså inte ha mer just nu. Men han hävdar fortfarande att han ska ha henne på heltid så fort hon fått dagis och då ska hon gå från 07:30 till 17:00 varje dag. När hon fått dagis, dagis, dagis och dagis. Ska det inte handla om att vilja vara med sitt barn?! Tycker dessutom hans ombud borde avråda honom från div beslut då jag tycker detta trots nada utbildning fan inte är klokt!
Hoppas ni orkar läsa och ge feedback