Jag är en lycklig mormor? Hur har ni mormödrar och farmödrar det?

Vi har turen att ha en mormor till våran son som även hon bor fem minuter ifrån. Vi träffas så ofta vi kan, dock jobbar alla heltid. Min son älskar sin mormor över allt annat och det beror på att hon ger honom av sin tid. Fredagar om både jag och min man jobbar sent hämtar mormor på förskolan och då börjar deras fredagsmys. Ibland åker de och simmar eller så åker de hem och myser. Då han ofta sover över på fredagen hos mormor åker vi över på lördagen för att umgås och äta middag tillsammans. Det händer ganska ofta att han vill stanna kvar till på söndag och antingen sover även vi över eller så kommer vi tillbaka på söndagen. Min sons mormor, min mamma betyder allt för oss! Senast igår kom hon över på middag efter jobbet. Super att bo så nära varandra.

Ah va mysigt. Precis så vill man ha det. Tur att det är ömsesidigt. Jag jobbar ju oxå heltid, men när jag har honom så ger jag oxå allt. Såklart att hemmet får vänta;) Har en sambo (inte barnets morfar) Och dom gillar varandra med, som tur är. 

Barnet är bara 18 mån så han är lite förliten för vissa saker, men vi gör saker som passar honom. Ska bli kul sen att Tex gå på bio, liseberg, universeum.   

Ja det är perfekt att bo nära varandra, kan bli lite mer spontant då. Det är det mysigaste som finns när han sover över. Det är verkligen livets efterrätt   

Vi har farmor o farfar 5 min ifrån men de har aldrig velat komma till oss. Vi tycker att det är deras tur att komma till oss nu då vi har det "jobbigt" redan som det är, jobbar båda heltid o har 2 små barn osv. Men nää då sitter de hellre hemma tyvärr, åker vi inte till dom så ses vi alltså inte alls.

Håller verkligen med dig om att det bästa som finns är att få vara med sitt barnbarn! Min dotter och 3-åriga son bor ca 20 min biltur bort. Ja jag ber ofta om att få "passa" honom och gärna att han sover över, har ett jobb med flextid så det fungerar utmärkt. På helgerna hittar vi ofta på saker som att tex åka till badhuset eller bara åka o fika någonstans. Känns som ett privilegium att få ha en så nära kontakt med sitt barnbarn, jag kan inte förstå dom som inte tar vara på den tiden , för mig är det guld värt!! Träffar honom så mycket jag bara hinner.Är så kul när man träffas och han strålar av glädje och säger " jag älskar dig mommo" kan det finnas något bättre!?