• Isola80

    Min man är 45 och jag vill ha fler barn...

    Det är 12 år mellan mig och maken. Första barnet kom när vi var 28 och 40, andra när vi var 30 och 42. Jag skulle vilja ha ett till barn då jag dels inte känner mig klar (vill så gärna göra en till förlossning :)) och dels så gärna vill vara föräldraledig en gång till då jag började jobba lite för tidigt efter 2an. Om sisådär 2 år vill jag ha en till bebis. Då är min man 47, jag 35. Han är väldigt ung för sin ålder, aktiv och en väldigt fin pappa. Vi har två väldigt enkla barn, inga garantier för att det blir så igen men...

    En sak till... Han har ett yrke där han är iväg och reser ett par nätter varannan vecka. Vi bor i en stad rätt långt från våra anhöriga. Så jag kommer vara helt själv med barnen när han är borta. Om det händer något finns det ingen jag kan vända  mig till.

    Era tankar kring detta? Ska jag lägga ner tankarna på att få hålla en liten igen?

  • Svar på tråden Min man är 45 och jag vill ha fler barn...
  • Jul
    Anghammarad skrev 2013-02-08 15:28:05 följande:
    Från hur lite till hur mycket?
    Risken för ds t.ex. ökar från 1 på 385 vid 35 till 1 på 106 vid 40 och sen till 1 på 30 vid 45.
    Risken för alla trisomierna går från 1 på 192 vid 35 till 1 på 66 vid 40 och sen 1 in 21 vid 45.
    ~*rabiat*~
  • Natulcien
    Jul skrev 2013-02-08 15:26:45 följande:
    Nja, vissa risker ökar väldigt lite. Risken för kromosomavvikelse däremot ökar rätt mycket från 35 och uppåt och forskning tyder på att risken för schizofreni och autism om pappan är äldre också ökar rätt kraftigt med åren. Inte sagt då att 45 är just den ålder då det börjar öka kraftigt.
    Skriv exakta siffror istället...annars är det ganska meningslöst.

    Så vitt jag kan minnas är risken för att föda ett barn med kromosomavvikelse 1:400 vid 35 års ålder. Men det är dessutom individuellt. Jag gjorde ett KUB-test, och var alltså 40 år, och det visade på en risk på 1:9200...
  • Isola80
    Natulcien skrev 2013-02-08 15:04:24 följande:
    Vad gäller era åldrar så tycker jag inte att det är så mycket att fundera på. Vill ni, så kör på!
    Däremot är det ju viktigt att ni verkligen vill båda två... Glad

    Självklart, maken är väl mer osäker än jag. Men kanske vill ingen eller båda när det väl gäller...
  • Isola80
    Jul skrev 2013-02-08 15:07:43 följande:
    Vissa risker ökar minimalt, andra lite kraftigare. För mig är det ändå viktigt att vara medveten om dom.

    Visst kan det gå som det gjorde för er också, det gör det ju för de allra flesta. Men inte för alla, och för mig är det viktigt att ha pratat igenom det innan.
    Vi har diskuterat alla risker som finns och hur vi ställer oss till dom. Och vi kommer göra det igen inför en eventuell ny graviditet eftersom riskerna konstant förändras.
    Däremot kommer vi troligtvis inte låta riskerna stoppa oss, men det kommer att vara ett informerat beslut.

    Jag förstår inte ditt resonemang. Ska man sätta sig ner och titta på statistik för kromosomavvikelser och sedan göra en bedömning om man bör skaffa sig en till eller inte. Alla människor är inte så inrutade att de måste göra en statistisk beräkning inför de försöker skaffa barn. När ska man sluta försöka tycker du?

    Det måste väl vara bättre att känna sin egen kropp, sin styrka och ork och därifrån komma fram till om man vill ta risken/arbetet med en till bebis.
  • Jul
    Natulcien skrev 2013-02-08 15:35:59 följande:
    Skriv exakta siffror istället...annars är det ganska meningslöst.

    Så vitt jag kan minnas är risken för att föda ett barn med kromosomavvikelse 1:400 vid 35 års ålder. Men det är dessutom individuellt. Jag gjorde ett KUB-test, och var alltså 40 år, och det visade på en risk på 1:9200...
    Du ser siffror ovan ditt inlägg.

    Och jag säger ju det, att det är individuellt. Men man kan inte blunda för att riskerna finns.
    ~*rabiat*~
  • Anghammarad
    Jul skrev 2013-02-08 15:33:35 följande:
    Risken för ds t.ex. ökar från 1 på 385 vid 35 till 1 på 106 vid 40 och sen till 1 på 30 vid 45.
    Risken för alla trisomierna går från 1 på 192 vid 35 till 1 på 66 vid 40 och sen 1 in 21 vid 45.
    Så ts löper enligt dig en risk på 0.26% att hennes barn kommer att ha en ds och 0.52% att barnet har någon som helt kromosomavvikelse. Det var verkligen usla odds må jag säga.  
  • Isola80
    Anghammarad skrev 2013-02-08 15:04:28 följande:
    Tråkigt att ständigt behöva läsa om dessa riskerna ökar när man blir så gammal. Ibland får man intrycket att somliga tror att om mna får barn efter en viss ålder så är det nästan garanterat att barnet kommer att ha någon kromosomavvikelse eller åtminstone någon psykisk sjukdom. Sanningen är ju den att även om risken möjligtvis kan öka med åldern så är sannolikheten får någon defekt ändå väldigt liten. Om risken fördubblas från en halv till en procent så innebär det ändå att det är 99% chans att barnet inte får den defekten

     


     


    Vill ni ha barn så kör på. Risken är väldigt liten att ni får ett sjukt barn.


    Jag håller med. Min 2a kom när jag var 32 och om min trea kommer när jag ä 35 så, bara för att det finns statistik på detta, göra någon slags riskbedömning. Vad ska jag sedan göra med den? Risken finns ju där men går ju inte att påverka ändå.
  • Jul
    Isola80 skrev 2013-02-08 15:42:40 följande:

    Jag förstår inte ditt resonemang. Ska man sätta sig ner och titta på statistik för kromosomavvikelser och sedan göra en bedömning om man bör skaffa sig en till eller inte. Alla människor är inte så inrutade att de måste göra en statistisk beräkning inför de försöker skaffa barn. När ska man sluta försöka tycker du?

    Det måste väl vara bättre att känna sin egen kropp, sin styrka och ork och därifrån komma fram till om man vill ta risken/arbetet med en till bebis.
    Man ska sluta försöka när man inte kan acceptera riskerna.
    Nej man behöver inte sitta och stirra sig blind på siffror, men att göra en riskbedömning det borde alla göra innan de väljer att bli gravida.
    Orkar vi med om barnet får kolik? Klarar vi oss om vi blir arbetslösa? Om en av oss dör, kan den andra ta hand om alla barnen själv?
    Om barnet drabbas av sjukdom och behöver opereras, orkar vi det? Har vi råd med det?

    Att känna sin egen kropp, styrka och ork är givetvis en del av den riskbedömningen.
    ~*rabiat*~
  • Isola80

    Jag hade inte för avsikt att diskutera några risker, jag är inte orolig för dem över huvudtaget. Jag undrade ju mer över min maken som nybliven pappa vid 47 och om jag kan vara själv med tre små emellanåt.

  • Jul
    Anghammarad skrev 2013-02-08 15:44:14 följande:
    Så ts löper enligt dig en risk på 0.26% att hennes barn kommer att ha en ds och 0.52% att barnet har någon som helt kromosomavvikelse. Det var verkligen usla odds må jag säga.  
    Har jag sagt det?
    Vad är det som är så provocerande med att riskerna ökar? Det är knappast jag som har hittat på det.
    Och som vuxen människa som står inför att sätta ett liv till världen så är man banne mig skyldig att ta sig en funderare på konsekvenserna.
    ~*rabiat*~
Svar på tråden Min man är 45 och jag vill ha fler barn...