Hej, min BM ringde nyss och berättade att de hittat lite streptokocker i min urinodling, inget att oroa sig alls för, jag kommer att få antibiotika vid förlossningen. Nu är jag i v 21.
Jag frågade om jag skulle få nån behandling nu men nej, det behövs inte. Jag behöver inte heller göra några uppföljande odlingar.
Är inte det konstigt?
Kan man ha en liten lätt släng av GBS? Nu blev jag väldigt orolig eftersom det finns flera hundratals sorgliga berättelser här ang GBS.
Tack snälla för era svar, med infektion menar du urinvägsinfektion? Jag har förstått att man kan ha urinvägsinfektion utan symtom, då vet man ju inte om man är sjuk, det är ju det som är läskigt!
Ok, jag får helt enkelt testa med apoteks stickor lite då och då under graviditeten för att vara på säkra sidan. För det var så jag gjorde nu, har inga som helst känningar men jag köpte ett test ändå för att jag är extremt nojjig av mig, hade läst om urininfektioner utan symtom. Men jag fick utslag på vitablodkroppar så jag vet inte om det
klassas som en urininfektion eller inte.
Fan va snurrigt det är och aldrig kan man få njuta av att vara gravid.. suck
Ja, jag får prata med henne igen eftersom hon inte tyckte det var nödvändigt alls så länge jag inte har symtom.
Jag har ju inga symtom, bara GBS, är det inte farligt då?
En kollega till mig hade inga symtom och helt plötsligt gick hennes vatten i v 25. Du förstår att jag inte precis kan tänka på något annat just nu.
Ja min kollega hade GBS och ingen aning och helt plötsligt gick vattnet!
Förhoppningvis är det jätte ovanligt men hon hade inge känningar alls och jag är ju rädd att hamna i samma situation.
Men jag ska försöka ta det lugnt nu, ringa BM igen och fråga lite mera, det verkar ju gå bra för de allra flesta.
Jag hade säkert GBS då i min förra graviditet men som tur var så gick vattnet väldigt tidigt innan värkarna kom så jag gick antibiotika då ändå..
Hoppas att min GBS är som eran, alltså latent och ingen infektion!
Å fy men vilken tur att det verkar lösa sig och att du får medicin nu som hjälper!
Jag har tjatat till mig kåvepenin nu som jag börjat med, trots att min bm tycker det är helt onödigt, bakterierna kommer ju ändå tillbaka.
Hon tycker inte heller att det är nödvändigt att lämna några nya urinodlingar om jag inte får någon symptom på infektion.
Det är det jag tycker är så läskigt att det verkar som att bakterierna kan öka och ge en infektion utan att man själv får symtom och så hux flux så dör bebisen i magen. Inte särskillt troligt men det händer ju, gud va jobbigt det känns just nu.
Ända lösningen jag ser är att fejka att man har ont när man kissar för då får jag ju lämna prov. Annars kan jag inte slappna av.
Ja, tjata är det ända rätta och visar det då på ökad bakterihalt ska jag tjata mig till antibiotika eller ska jag bara ta det om jag får besvär? Är risken stor att man då blir imun istället?
Tack för dina råd! Ska ta upp det med mvc, lycka till med din graviditet!