Varför köper du så kallade flickkläder till din flickbebis?

Älskar kläder med puffärm, stickade tunikor, rosetter, brodyr, spets, madickenklänningar etc. Min man gick inte med på att jag klädde sonen i det, så ja jag älskar att köpa det till dottern. Kanske släpper det med tiden, eller hon själv har en åsikt om sin klädsel. Men så länge jag kan och vill så kommer jag klä henne i "tjejkläder", behöver inte vara just rosa men flickig modell. Ser ingen anledning att inte göra det, jag klär mig ofta i tunikor/klänning/kjol och klackar, min man i traditionell herrklädsel. Varför skulle man inte kunna göra detsamma med barnen?

Vad är fel på att man klär barn enligt "könskod"? Man har ju altingen det ena eller det andra, det är ju inte så att man frågar barnet villket kön det vill tillhöra. Jag har en av varje, jag är överlycklig och stolt över dom båda, när dom kan ta sina egna beslut så får dom göra det (så länge det är kläder för väder), den läggning eller livstil dom vill tillhöra/är har dom många år på sig att utforska under livet, det är inget jag beslutar åt dom under småbarnsåren.   

Skitsnack. Min son har alltid gått i "pojkkläder", han är kännslig som person, blir lätt upprörd etc. vi har alltid en mjuk ton och tröstar om han behöver det. Dottern har mer skinn på näsan, van att slå sig fram med brosan, hon är inte i närheten av hans kännslighet. faller hon så reser hon sig och fortsätter med sitt, medan sonen måste leta efter rodnad och bli ompysslad.

Btw: TS, Om man kollar ex. Kappahls Newbie kollektion som många tycker om, så ser man de klassiska rosa, blå och ljusa kulörerna. Det finns lika mycket ljust, stickat och gullkläder till pojkar. Överlag så tror jag att många tycker om kollektionen då den är klassisk och fräach, det går ju bra när man har små bebisar som bara ligger ner. När man skickar barnen till förskolan så är det inte lika vanligt att barnen går i vitt. De klassiska mjukisbrallor, mjuka jeans och tunika/t-shirt i gladafärger alt. mörkt är det som är överlägset populärt bland barnen här iaf. Dvs. funktionellt och bekvämt. Sen kan "finkläderna" åka på när man ska på kalas, hem till folk etc.  

Men du kan väl inte mena på att vi har svårt att acceptera män med annan klädsel än "tufft"? Tycker att det finns en väldigt stor variation för män idag som accepteras. Alla färger accepteras, V-ringning, stickade koftor, kortkorta shorts,linne, handväskor,smycken tom. kosmetika kollektioner för män och andra hår/hundvårdsprodukter, trender med långt hår och uppsättning Och vill dom gå steget än längre och gå in helhjärtat för sin kvinnliga utsmyckning så har vi transvistiter. Kvinnor kan ju bära allt ur båda världar utan att någon höjer på ögonbrynen. 

  

Rosa- Absolut

Glitter- Beror på vart och i vilket samanhang (nyår- absolut)

Kjol/klänning-Svårt att svar apå hur andra reagerar. Själv skulel jag alltingen se det som ett skämt (om mannen ser obekväm ut) alt. att han är transa ch vill gå så. Inget som skulel beröra just mig.

Lika så för en kvinna, som kommer i en prinsessklänning med glitter, alltingen skulle jag tro att det är teater/skämt eller att hon hade någon störning..  Så allt hänger väl på samanhanget. Precis som att gå i strandkläder på stan, eller utvikande nattklubbskläder mitt på ljusa dagen, klart att man får blickar och folk kan känna att det är opassande här och nu.  

Att barnet kan titta tillbaka och minnas/reflektera över sin barndom och missöden kan sätta sina spår är förståligt, men är man så svag som människa att man blir förstörd av att man bar klänningar och rosa kläder, hur tusan har vi kunnat överleva de hemska trenderna som vart under 70,80 och 90-talet? När jag ser tillbaka hur man var klädd så vill jag bara sjunka genom jorden, eller brillorna och frisyrer familjen hade.. ja men jag är tillräckligt kloka att förstå att det var trenden då och ansågs snyggt. Jag är uppvuxen med gullklänningar, helst i samma som systern. Trotts det blev jag normal. Jag går inte i balettklänning idag, utan vardagliga kläder och mestadels byxor.

Det är komiskt att allt på barnavdelningen ska vara unisex, hänga på barnavdelning istället för "flick/pojkavdelning", man ska inte klä könsindelat osv. Men när det kommer till oss vuxna, så är det då ingen som vill att att ska blandas, och bara kallas Jeans istället för herr/damjeans. Varför är det bara kvinnor som proppsar på att män ska kunan gå i klänning, tyvörr jag skulle tycka att det skulle vara fruktansvärt avtändande om min man skulle gå i mina kläder. Varför är det viktigt att sträva efter att vara lika, när vi är olika. Det viktiga är väl att vi alla ses som medmänniskor som ska kunna ha samma möjligheter och resepkt här i världen. Känner bara att det är sånt jäkla tramseri om unisex, hen och pojk vs flick.

Jag accepterar orden Hen, men inte i de samanhang där många använder det.  För mig är Hen rätt att använda ex. när man skriver något i syfte med att vända sig mot båda könen, som en ersättare för hon/han. Alt. när man inte vet könet på ex. barnet man riktar sig emot. Alt. när det är tvivelaktigt fysiskt vilket kön en person tillhör. Men när man skriver om sitt barn att "hen ville inte ha.." när man är fullt medveten om vad man har för kön och vilken benämning dom ska gå under, då tycker jag det är riktigt tramsigt. Okej om man ex. skriver under anonumitet och inte vill avslöja, men inte när man pratar om ex. sin dotter med en vännina och benämner henne som en hen. Då tycker jag det blir en förlöjling av ordet som missbrukas under fel former.