Sommarstugan- ett syskon får allt

Det jag menade med bakomliggande aspekt var lite det som Frostar var inne på med att man i vuxen ålder inte bryr sig om sin familj, beter sig illa, utnyttjar familjen ekonomiskt, missbrukar förtroenden etc. MEN det verkar ju inte vara fallet här och jag håller med om att det är synd om TS. 

Det finns visst aspekter som gör att föräldrar kan favorisera sina vuxna barn. Sen om det är schysst att göra så är väl en annan sak. 

Tyvärr tror jag inte att hon är ensam om att äldre syskon favoriseras - den äldre generationen verkar prioritera det första barnet. Jag känner igen det från min mamma och hennes syskon. Den äldsta dottern (min moster) har alltid varit favoriserad och fått dyrare presenter och höjts till skyarna före sina yngre syskon. Hennes barn blev också favoritbarnbarnet före oss andra. Självklart var det också en kille. Killar/män/söner upplever jag att den äldre generationen favoriserar i alla tillfällen.  

Tja... Vill man bråka om pengar så är det klart att man kan göra det. Eller så gör du inte det och fortsätter ha en god relation mot människor du tycker om. Lägger du värde i pengarna och dömer människorna utefter deras ekonomiska val så är det upp till dig. Trist att det blivit som det blivit då du uppenbarligen stör dig såpass på situationen att du känner avund mot din bror och verkar tycka mindre om dina föräldrar men återigen - det är ditt eget val. Hoppas du kommer fram till vad som är viktigast för dig. Kram

Det är väl inget som säger att hennes föräldrar inte älskar sina barn lika mkt?

Att de tycker att brodern är bättre lämpad att sköta huset är det då samma som mental misshandel?

Men varför? För att det är rättvist? Är det inte föräldrarnas val hur de vill spendera sin egendom? 

Jag vill bara kort säga att jag tycker alla vuxna ska få göra precis hur de vill utan att någon annan, bland annat barn ska klaga på att de blir utanför. Jag resonerar så för att jag vill göra precis vad fan jag själv vill med mina tillgångar utan att en enda själ i världen ska komma och gnälla att det blir orättvist för dem. Detta är bara ego. Inget annat. En gåva är alltid en gåva. 
Tycker nu alla vuxna vettiga människor ska släppa gnäll och gnat om arv och skit. Gläds så länge era föräldrar lever, skapa och bevara goda relationer med dem och när de inte är med oss längre i livet så kan vi leva vidare på goda minnen om fina relationer. Inget säger föresten att ni kommer leva längre än dem. Men tragiskt att folk stör sig på sånt här under livets gång, man får bara en chans. Så sabbar man den genom att vara girig på andras tillgångar. Skäms! 

Men då utgår man från att grunden i en bra relationen baseras på att man ska ha rätt att få saker/pengar/egendom av sina föräldrar.

Skulle min bror få mer än mig så skulle jag säkert känna att det var orättvist men inte ifrågasätta mina föräldrar, det skulle kännas gnidet. MEN att det skulle överskugga kärleken till mina föräldrar eller min bror känns småaktigt och egoistiskt. Inte tusan skulle jag börja förakta min mamma för att hon väljer att ge min bror mer än mig. 

Tycker att många här drar detta till sin spets:"Får jag inte lika mkt som min bror så kommer jag börjar förakta mina föräldrar." 
 
"Får jag inte lika mkt som min bror är det orättvisa och det är att betrakta som mental misshandel"

Är inte detta tankesätt ganska ytligt och man glömmer familjen som enhet och fokuserar enbart på egendom och personlig vinning? 

Att dra på sig ett fritidshus brukar sällan medföra att omkostnader sjunker. Vilka inkomster ger huset?

Om din bror vill ha låga omkostnader vore det ju bättre om dina päron väntade med att sälja kåken. Då behöver han inte ta lån, behöver inte betala drift och underhåll av huset och kan stanna hemma med barnen längre.

Du kan stanna hemma längre om din familj betalar för kalaset.

Ser du skillnaden?

Lisamedbarn: De fall jag syftar på är när det finns barn som står föräldrarna mycket närmre eller som visat ett större intresse och engagemang för tex ett släkthus. Jag tycker inte att barn som aldrig ställt upp för äldre släktingar, inte intresserat sig för tex mormors stuga, inte brytt sig om att umgås med sina föräldrar ska kunna dyka upp som gubben i lådan och kräva rättvisa när arv ska fördelas. Nu var läget inte så i TS fall, men om det varit så hade jag förstått föräldrarna.

Lisamedbarn: menar du att man per automatik skall ha rätt att roffa åt sig stora delar av arvet efter människor man inte brytt sig överhuvudtaget bara för att man delar dna?

Ja, den ena får pengar i förskott, om det skulle vara så att han säljer b orde det vara enkelt att balansera skulden just  då

Lisamedbarn: Allt som Froststar skrev. Plus att hade jag upplevt att något av mina barn hade en attityd liknande din hade jag gjort hen arvlös (bortsett från laglotten).

Lisa, jag har redan gett massor med exempel på varför arv fördelas annorlunda. Man kan inte bara förvänta sig pengar av eller efter någon som man inte har mycket till relation till. Släkt eller ej. Roffa åt sig gör man om man försöker ta del av pengar som inte tillkommer en, ja. Det är nämligen inget arv om man inte står med på pappret. Det enda som föräldrarna inte kan testamentera bort (testamente har inget verkan i det fallet) är laglotten. Synd, för vissa borde inte ens få laglotten. Enda sättet att komma runt det där är att donera bort pengarna medan man lever. Där finns däremot ingen lag som reglerar någon hälft som du skriver, dvs att man delar lika. Det existerar inte.