Sömnparalys/klardrömmar...

Jag har också sömnparalyser till och från. Det är så jävla otäckt och jag får panik efter varje tillfälle. Ibland kan jag avstyra det när jag märker att det börjar "surra" och då måste jag tvinga mig själv att vara vaken.
Oftast så börjar det med den surrande känslan, ibland dånar det högt i huvudet istället och sen kan jag inte andas. Jag försöker skrika men är helt förlamad. Jag börjar gråta bara jag skriver om det.

Intressant läsning eflec! När jag var liten och den brusande känslan infann sig fick jag alltid en känsla av en elak närvaro i rummet. I mina ögon var det en häxa som ville mig illa. Var livrädd och kunde inte förstå vad det var som jag upplevde. 

Jag har också varit med om det ganska ofta. Googlade för ett tag sen och har hittat en knep att väcka kroppen som funkar för mig: tryck upp tungan i gommen. Tungan kan man tydlige alltid röra :)

Måste jag testa nästa gång!

Jag ryser när jag läser om vad du upplevt, för det kunde vara jag som skrivit din text.

Även på mig kan det dåna högt i huvudet. Fruktansvärt obehagligt!! 

Jag har lyckats avstyra surrandet genom att tvinga mig själv att öppna mina ögon, men oftast "sugs jag ner" i vibrationerna. Ibland märker jag när de försvinner och kroppen slappnar av igen.

Konstigt nog så har jag oftast svårt att öppna mina ögon. Det går bara inte, hur gärna jag än vill. 
En natt blev jag medveten om att jag var mitt i en sömnparalys, försöker desperat spärra upp ögonen när övriga kroppen inte vill vakna. När jag får upp ögonen en liten bit, ser jag plötsligt massor med spindlar i taket. Började skrika som en galning, pojkvännen vaknar och puffar på mig. Jag "vaknar" o tittar upp i taklet som givetvis är spindelfritt. Det tog ett bra tag innan jag insåg att jag faktiskt var vaken och att jag inbillat mig. 

Låter ju helt galet när jag läser min skrivna text. Haha! 

Hur ofta upplever ni dessa "fenomen"?

(Jag använder det ordet eftersom jag inte kommer på något bättre)

Sömnparalys tror jag att jag upplevt en gång när jag vaknade ur en mardröm. Men det andra fenomenet, att sväva ut ur kroppen, hur kan det förklaras? Låter skitläskigt, jag skulle också fått panik!

Det är som sagt skrämmande, men lär man sig styra över det så kan det vara hur häftigt som helst! :))
Det har varit som en utvecklingsresa för mig. Jag blir bättre o bättre på att ta kontroll.  

Jag har också jättesvårt att avbryta när surrande väl tagit fart. Det är så hemskt att veta vad som ska komma och inte kunna undvika det.
Fy så himla otäckt det lät att inte kunna få upp ögonen! Som om det inte är nog att man inte kan röra sig eller andas. Jag har knappt våga läsa någonting om sömnparalys. Första gången jag var med om det trodde jag
att jag fått en hjärntumör. Knappt 2 veckor efter att det hänt så hörde jag ett program på P3 om just sömnparalys och då föll allt på plats.

Inte särskilt ofta, tack och lov. Vågar knappt skriva det för då kommer det väll som ett brev på posten.
Jag hade det härom natten och innan dess var det säkert 6 månader sen sist.

Oftast så kommer vibrationerna/surrandet igång när jag råkar somna på rygg i sängen.
(sover vanligtvis i fosterställning)

Somnar jag däremot på mage händer inget. :))

Försök nästa gång att ta kontroll, det hjälper mig att slappna av och försök att inte få panik. Kommer paniken tar vibrationerna över min kropp. Man kan lära sig att "tänka" bort fenomenet, ta kontrollen över din kropp.

Visst är det läskigt att inte få upp ögonen. Jag försöker o försöker men det är svårt. Känns som om något klistrat fast ögonlocken i varandra. :))

Hoppas det är okej att jag lånar tråden lite. Sist jag läste om fenomenet i fråga råkade jag ut för en sömnparalys själv samma kväll. Det innebär att jag nu är livrädd att gå till sängs eftersom jag inbillar mig att jag kommer att bli galen på riktigt. Har upplevt detta ett tiotal gånger i mitt liv; som barn en enorm tyngd över bröstet (enbart fysisk smärta) eller att någon liksom hoppade på min mage upprepade gånger. Har även en otäck figur som brukar snegla på mig vid sängkanten, och när jag försöker titta åt dennes håll kan jag inte röra på huvudet ordentligt. Tända lampor nattetid gör tyvärr varken av eller till. Har vid ett annat tillfälle sovit i en gästsäng hos en manlig bekant och känt som att vederbörande lagt sig på mig och hållit om min kropp medan jag legat på mage. På morgonen undrade jag naturligtvis vad han höll på med, även om jag innerst inne misstänkte att det var en dröm eller sömnparalys, och frågat vad sjutton det var som hände. Han svarade ungefär att han var helt oskyldig med tillägget: "Och Maria (hans sambo) brukar inte göra så med våra gäster, vad jag vet". Haha... Häromveckan när jag hade en vän boende hos mig råkade jag ut för nåt liknande. På natten när vi bägge sov, kändes det som att han plötsligt hade lagt sig bredvid mig istället för på madrassen han ordnat åt sig själv. Jag vet att jag reagerade på att jag tyckte det kändes lite opassande samt det faktum att han var ungefär en halvmeter kortare än normalt...

Självklart ska du "låna" tråden. Den är ju till för att diskutera ämnet. :))
Hur gick det med att somna? Slapp du sömnparalysen inatt? Jag känner igen den där känslan av att någon ligger i sängen och håller om mig, men jag har alltid förknippat det med sömnparalysen då jag ofta upplever att jag hålls fast och inte kan röra mig. Kanske hade du besök från andra sidan? ;))

Jag fick en upplevelse på morgonen för två dagar sen. Jag låg på sidan i sängen och vid fötterna utspelar sig ett scenario med en kvinna som plötsligt faller baklänges. Jag försökte resa mig upp och "fånga upp" henne men hon föll som en fura i golvet eftersom jag inte kunde röra mig.  Jag är vid det här laget medveten om att jag sover, som i en klardröm och frågar kvinnan hur det gick med henne. Hon reser sig upp, kommer fram till mig vid den vänstra sängsidan (ligger på sidan med ryggen mot sängkanten) och viskar i mitt öra att det ordnar sig. Då gick en frossbrytning rakt genom hela min kropp!! Kunde inte röra mig och det var en fruktansvärd känsla att vara medveten om att hon befann sig precis vid min nacke och viskade i mitt öra.

Jag tror starkt på och vet av egna erfarenheter att vågar man bara släppa taget och istället följa med o se vad som händer så är det en ganska häftig upplevelse.  Var inte rädd för att somna. Försök ta kontrollen och om du vill vakna, fokusera på att rycka till i en arm eller ett ben. Det har fungerat för mig och jag har väckt mig själv vid flera tillfällen. Att utstöta ett ljud kan också ge effekt. :))

Tack för tipsen! Tror förresten jag har fler otäcka historier bakom mig ni när jag tänker efter. Nä, inatt var jag skonad från besök i lägenheten men låg klarvaken med ångest tills 4-5 där någonstans och tordes varken ligga på rygg eller på sidan med ryggen vänd mot rummet... Ska försöka ta kontroll över mig själv och min rädsla lite bättre framöver. Återkommer och berättar hur det går! Tack för att jag får prata av mig!

Ja gör det! Hör av dig så jag får veta hur det går för dig. :))

Jag har kommit så långt i "min utveckling" kring sömnparalysen att jag numera medvetet kan tänka mig in i tillståndet. Jag ligger  sängen o tänker på det och ibland händer det att den där bekanta, surrande känslan plötsligt infinner sig. 

Oj, oj, oj, vänner... Inatt började det igen. Saker och ting som jag förträngt hände på nytt och nu minns jag det lite klarare. Alltsammans började (vilket jag har varit med om ett par gånger tidigare) att någon drar i mitt täcke, liksom rycker envist upprepade gånger, och att jag då får kämpa emot. Ibland dras det bara, andra gånger så flyger täcket omkring i luften medan jag håller fast det. Den här gången var jag inte rädd. Istället kämpade jag med att få upp ögonen för att se vem det var som höll på men lyckades i vanlig ordning inte se någonting. Då händer något... Personen (gissningsvis samma som inte låter mitt täcke vara), rör vid mig med sina händer, tar sina händer i mina. Det känns tryggt och fridfullt, som att jag nu slipper vara ensam (har nyligen genomgått två tuffa separationer). Jag håller om honom och smeker över hans kropp, ställer frågor som han besvarar efter förmåga. Får bland annat reda på att han heter Gretchi/Gritch nåt sånt, kommer ifrån Grev... (här minns jag inte så väl) och är 61 år gammal. Det senaste tvivlar jag dock på för hans händer känns som att han är mycket ung. Strax därpå försvinner han ifrån mig. Jag förklarar då att jag vill knulla(!) varpå han säger att han inte vill i rädsla för att göra mig illa. När han försvunnit lyckas jag ropa tillbaka honom och känner kort därpå hur hans kön rör vid mig vilket resulterar i något tafatt försök att ha sex som inte går nåt vidare. Sedan vaknar jag/lyckas få upp ögonen. När jag somnade om eller vad som nu hände, drömde jag som vanligt och såg inte mer av mannen den natten. Kan säga så mycket som att han är saknad...

Jag har också haft det såhär hela mitt liv, va kul med fler, jag har aldrig känt någon som haft liknande (men jag frågar iof inte alla heller, av socialt kompetenta skäl haha).

Jag är mellan 25 och 30 och har upplevt både att jag "lämnar kroppen" och enbart paralyserat tillstånd så länge jag kan minnas. En annan skev vana min hjärna har är att lura mig att jag är vaken, att jag går runt i lägenheten men så händer det obehagliga saker (oftast obehagliga, eller ologiska) och jag "vaknar" ur drömmen i min säng, går upp igen...känner undermedvetet att jag fortfarande drömmer, händelsen upprepar sig, jag "vaknar" etc ca. tio gånger innan jag vaknar på riktigt.

Med tiden har jag blivit riktigt skicklig på att märka när jag drömmer, men det är inte helt lätt alltid och då kan det faktiskt kännas lite obehagligt, även om jag vet att det bara är i sömnen och inget som hänt på riktigt.

Surret och paralysen tycker jag nästan är värre, och det är som värst när man faktiskt drömmer otäcka saker och inte kan vakna eller skrika etc. Men jag får väl erkänna att jag tycker det är rätt häftigt, särskilt när man, som någon skrev "hänger på" så kan det bli helt otroliga drömmar som känns helt verkliga.

Här kan du lära dig allt om både klardrömmar och sömnparalys (och tillhörande fenomen)
www.dromcentrum.se/lucid-dreaming-klardrommar-uku-ndu.htm