Riktigt skitigt hemma hos bekant.

Säg som det är och hjälp till att städa kanske?

Ja, om jag hade varit lite modigare kanske. Jag är alldeles för mån om andras känslor, vilket leder till sådana här ickeproblem. Städa gör jag gärna, men jag kan inte för mitt liv uppbåda tillräckligt med mod för att säga det rakt ut. 

Trist,men det är klart om du hjälper till att städa,sen blir det samma igen då är det meningslöst,inga barn ska behöva ha det så,men vad gör man?

Jag är pedant så jag förstår att du tycker det är äckligt! Skulle aldrig gå hem till nån som har det så smutsigt. 

Jag funderar mycket på hur barnen upplever situationen, än så länge är de väl så pass unga att de kanske inte drar sig för att ta hem kompisar, men den dagen kommer nog.

Fast egentligen är det väl framförallt de riktigt små barnen jag tänker på. De kryper omkring i röran, menar jag. Men de kanske får ett fenomenalt immunförsvar, vad vet jag. Har inga barn själv, så jag är inte så insatt. Men det lilla jag vet av egen erfarenhet (jag har ju varit barn en gång, menar jag) är att jag skulle skämts enormt om det hade sett ut hemma som de har det. Är det typ illa mot barnen om jag inte agerar kanske?

Min sambo är också pedant, hon skulle aldrig sätta sin fot i deras bostad. Själv tiger jag och håller god min, fegt nog.  

Barnen ska inte behöva leva i en hygienisk misär. Det påverkar både hälsa, utveckling  och det sociala livet.

Om jag vore som dig skulle jag göra en anonym anmälan till socialtjänsten om förhållanden som barnen bor i och be dem göra hembesök och se det med egna ögon. Detta kommer INTE att resultera i att barnen blir omhändertagna eller utsätts för nåt trauma som många på FL hävdar. Socialtjänsten kommer att informera föräldrarna om att levnadsmiljön är oacceptabel, och ge föräldrarna en chans att ändra på hur de har det. Ofta räcker det med att myndigheterna uppmärksammar och tillrättavisar för att folks ska skärpa till sig. Om föräldrarna av nån anledning visar sig sakna förmåga att styra upp detta, så kommer de i första hand att få nån slags stöd och hjälp så att hemmiljön kan bli fungerande. Ett besök av socialtjänsten är givetvis obehagligt för de vuxna, men det är människor som är vana att möta människor i kris och chock som kommer, som är medvetna om hur man bemöter barn så att det inte ska bli skrämmande. Människor som talar med mjuka röster och som berättar att de jobbar med att hjälpa, utan att skuldbelägga etc.

Ja, att anmäla till soc är fegt.
Försök få fram problemet på ett fint sätt. Kanske kan din sambo följa med? de kanske inte orkar/hinner städa med så många barn, så de kanske blir glada om de får hjälp.

de är ju hälsorisker för barnen?