VIKTUTMANING: Gå ned i vikt på 8 veckor

Idag var det dags för ett nytt joggningpass, men det hann jag inte med. Men å andra sidan så blir det core-träning imorgon....premiär på gym för min del. Men 23 000 steg har det blivit iaf idag.

Idag har jag fått 3 nya medaljer från min stegräknarsida. Min första 25 000 steg om dagen, första 75 våningar och första 100 våningar. Plus att jag har gjort premiär på gymmet, fast just det gymmet var inget för mig känner jag, får testa något annat i stället. Något löppass hann jag inte med eftersom barnen vägrade somna, men det får jag försöka ta igen imorgon istället. En bra dag om jag får säga det själv.

Hjärtemamma: shit, vilket jobb du lagt ner på listan. Tack! Till alla: Vad duktiga ni är! Jag är också duktig. Trots att jag känner mig alldeles mör i kroppen av gårdagens bravader, ösregn, Max 5 timmars sömn per natt denna vecka och att det känns som att jag har fått barnens förkylning så har jag gått ca 20 000 steg och 39 våningar. Men imorgon då är det bara sova samt lugn och ro som gäller! Det mest ansträngande som händer imorgon är kakbak med barnen.

Jaha, ställde mig på vågen imorse och jag blev förvånad. Jag har ju läst att många går upp i vikt av att börja träna och att musklerna bindervatten vid träningsvärk, men jag trodde ändå att jag skulle ha gått ner men icke. Upp några hekto, men det är inget jag hänger läpp över. Jag känner mig både snygg, duktig och hurtig och det spelar ingen roll om vågen visar plus. Jag har ju dessutom kunnat spänna skärpet ett hål mindre denna vecka...hihi förutom precis efter maten.

Härligt att höra att ni kämpar på tjejer! Här hos oss råder magsjuka sen i fredags natt....målet nu är att ta oss till torsdag vid19 utan någon mer kräkning eller diarreblöja. Sällan har jag väl längtat ut mer än nu. Jag har klarat mig men matluten försvinner ju även för egen del och det jag har ätit har blivit nästan uteslutande mejerier. Nästa vecka kan bara bli bättre!

Här går det åt skogen. Grabbarna lämnade magsjukan bakom sig bara för att bli dunderförkylda. Lillkillen har kräks slem en gång vid matbordet och sen en gång till idag...mitt på soffan. Yeay...Och gnäller konstant från morgon till kväll och ibland även nätter. Själv känns det som att jag håller på att dö. Kräk är det värsta som kan hända (bortsett från att någon skulle dö) så jag går omkring här hemma med ben och armar som darrar som asplöv medan jag kallsvettas. Mina stackars händer är näst intill blodiga från all handtvättande...men så har jag å andra sidan klarat mig från magsjukan. Förkylningen har jag däremot fått jag med. Och vad gör man när man har det jobbigt? Jo man tröstäter förstås!    Har blivit massa fusk med kolhydrater varje dag så jag har gått upp det jag tidigare hade gått ner.  Så massa kolhydratsfrosseri och nada motion...  

Nej, inom lchf är inte light-läsk okej eftersom de är sötade med artificiella sötningsmedel och man undviker tillsatser när man äter lchf. Men det hindrar ju inte att man dricker det iaf, men kroppen får betala priset. Jag är själv fast djuuuuupt ner i pepsi Max-träsket trots att jag vet att det är skadligt för mig. Det är skillnad på att veta något och att efterleva det....

Gulle, du gör iaf skäl för din nick.

Idag var första dagisdagen på drygt 2 veckor och det betyder _äntligen_ vardagsmotion för mamma. Lite drygt 16 000 steg idag, det känns bra. Annars har dessa två veckors sjukstuga varit katastrof med dåliga matvanor och ingen motion alls. Igår bestämde jag mig dessutom att sluta med lchf och istället börja äta mera bär och grönsaker. Sneglar åt cancermat eftersom svägerskan har fått cancer av den ärftliga sorten och jag vill mota Olle i grind när det gäller sambon och barnen.

Lije: Aha, kanske skulle försöka kolla upp dt programmet då. Jag är lite sugen på att testa fasta, men vet inte hur det skulle gå till. Jag blir ett veritabelt monster så fort jag missar mat med typ en timme. Lchf gjorde inte ett smack för mitt blodsocker, det blev snarast värre för när jag föll så föll jag avgrundsdjupt och sen tog det jättelång tid att komma upp igen. Så jag funderar på hur mina stackars barn och sambo skulle överleva om jag fastade. Det går ju an om man är själv, men man måste ju kunna fungera i vardagen också.