Efter 9 år vill han ha kontakt
2003 gick jag och exet slut och vi skildes som vänner och dottern var då 3 år. Vi gjorde upp sinsemellan hur umgänget skulle se ut. första halvåret var det varannan helg efter det var det varannan vecka Men efter ett halvår med vv så valde han att flytta 85 mil ifrån oss så då gjorde vi ett nytt schema. När sportlovet kom så skulle han jobba (och det förstod jag). sen kom påsk och så ringde han och sa att han inte vill att hon kommer överhuvudtaget och det fick jag sitta och förklara så gott jag kunde till en då 4 åring varför hon inte kunde åka till sin pappa. (sa självklart inte att pappa inte ville ha henne).
2005 blev jag ihop med en ny som jag gifte mig med 2010 och vi har snart 2 gemensamma barn och för 2 veckor sen började jag och maken prata om att låta maken adoptera min dotter. Vi frågade även dottern vad hon tyckte och hon blev jätteglad. Så förra helgen ringde jag till exet och berättade men han skulle inte ge sitt medgivande och ville att dottern skulle komma nu till påsk men jag sa att jag ska fråga henne och om hon vill så följer jag med henne.
Så jag frågade henne men hon vägrar och säger "jag har inte sett han på 9 år så varför ska jag träffa honom nu för. Jag ser inte han som min pappa längre. XXXXXX (min make) är min pappa". Och jag kan inte tvinga en 13 åring att träffa någon hon inte känner och som inte har sett på 9 år.
Hur går man tillväga för att min make ska få adoptera dottern?
Är det tingsrätten man ska vända sig till eller sociala?
Tar det lång tid?
Om den biologiska föräldern säger nej kan det bli adoption ändå?
Lyssnar dem på vad dottern vill och kommer det väga tyngst gentemot pappan?
Någon annan som gjort en närståendeadoption? (tror det heter så)
Jag har aldrig nekat honom att träffa dottern, jag har ring eller skrivit hur hon utvecklas, hur det går i skolan osv, skickat kort på dottern emellanåt men han har aldrig svarat förrutom när jag ringt, han har inte ens skickat ett grattis kort eller ett julkort. Jag har erbjudit/frågat om han vill ha dottern ett par dagar men han har hela tiden sagt att han inte vill. Efter 2-3 år slutade jag fråga om han vill träffa dottern för jag tänkte att nu får han ta initiativet till det.
Vi hade gemensam vårdnad men när han flyttade så skrev han över vårdnaden helt på mig.