Ni med "bara" ett barn...Ångrar ni att ni inte gjorde syskon? Ensambarn,hur hade ni det??
Jag har ett barn och vi är överens om att inte skaffa fler. Jag känner igen det dåliga samvetet som du nämner och jag själv står mina syskon otroligt nära. Men, det finns ju inget som säger att våra barn får en bra syskonrelation heller.
Jag får ofta kommentarer om hur själviska vi är som inte vill skaffa syskon till vår son och att det alltid kommer att saknas något i hans liv, men jag försöker ignorera deras pikar. Jag menar, är det inte bättre att vi låter bli att skaffa barn mot vår vilja, och lägger 100% på det fina barn vi har? Vi vill inte skaffa barn för hans skull, det ska ju vara för att VI VILL ha ett till i så fall! Han kommer inte sakna något han aldrig haft.
Ensambarn blir bortskämda - javisst, det blir dom kanske. Jag anser dock att man inte kan skämma bort sitt barn med kärlek, och som enda barnet får ju han all vår kärlek själv, han är och förblir vårt allt! Vi är dessutom fullt medvetna om att det kommer krävas mer av oss föräldrar då vi har valt att inte ge honom syskon. Vi behöver alltså lägga mer tid på vår son för lek, bus, utflykter och mys, eftersom han inte kommer få den stimulansen av ett syskon. Vi är medvetna lm att det är vårt ansvar att se till att han får träffa mycket andra barn och ta hem kompisar till oss, för att tillfredställa alla hans behov. Vi har valt att inte ha fler barn, och då behöver vi vara berädda på att "offra" mer av oss själva och av vår tid.
Jag hade det inte så lätt som du beskriver det, ts, åkte på både förlossningsdepprission, mardrömsförlossning och kolikbebis som definitivt har skrämt upp mig. Mitt barn mår bättre av en glad, pigg och harmonisk mamma , än en deppig trött och stressad mamma (vilket jag riskerar, genom att skaffa ett barn till)