"Kräver" att få träffa barnbarn varje helg

Oj hoppsan vad jobbigt. Låter som att barnet inte är så gammalt heller om det händer saker v arje vecka. Självklart har ni rätt att säga ifrån om ni inte vill ha besök varje helg. Skulle inte jag heller vilja ha.

Stoppa dem i dörren när de ska 'lämna något'.
Säg att ni har sagt ifrån att ni vill ha era helger för er själva om ni inte självmant bjuder in dem och nu har de lämnat saken så hej då vi ses när vi har bjudit in er. Ha barnet i ett rum som inte syns från dörren. Alternativt så öppna inte, låt dem stå där och ringa på, se till att dörren är låst bara

Otrevligt javisst, men det är deras sätt också.

 

Det låter jättejobbigt

Jag vet inte vad jag hade gjort om jag varit i din situation, TS. Mina föräldrar skulle aldrig få för sig att göra så. Vi har en öppen dialog och är lyhörda för varandras behov och önskemål. Det är verkligen tråkigt att dina föräldrar - och dina svärföräldrar - inte tar din och din mans önskemål på allvar. Risken är ju att ni drar er undan ännu mer än vad ni skulle göra om de bara gav er lite utrymme att få vara själva.

Hej,

Sådär har vi det också fast då är det enbart svärföräldrarna som bor nära och kommer. Oftast kommer de till oss en vardagskväll i veckan och en dag på helgen.

När dottern var liten för 5 år sedan så tyckte jag det var pest och pina från början. Ofta så kom de på eftermiddagen redan innan maken kommit hem från jobbet.
Jag kände mig sunkig som gick runt i myskläder och var inte direkt upplagd för besök.

Men när jag insåg att de inte brydde sig hur jag eller huset såg ut utan de ville bara umgås med barnbarnet så lättade det. Jag slutade vara social med dem när de kom, passade på att laga mat eller pyssla med något annat istället. Och barnet och svärföräldrarna fick en bra kontakt istället. Blev lite som att ha barnvakt än fast man var hemma, dottern blev trygg att vara själv med dem väldigt snabbt och maken och jag kom på att vi kunde passa på att gå ut och gå själva tillsammans eller göra något annat.
När dottern blev äldre så kom de mer sällan av sig själva sen.

Nu har vi en liten igen och de är åter igen här 2 gånger i veckan och visst tog det emot lite från början men jag vet ju att jag vinner på det också.

Testa att be dem komma en tid som passar er istället och ställ krav från början hur ni vill att det ska fungera. 

Lås dörren så kan de stå där och plinga. Förstår mig inte på människor som inte har hyffs nog att lyssna på sina medmänniskor. Jag är uppvuxen med att man ringer och frågar om man kan komma förbi, då får man ett ja eller ett nej. I vissa fall om man har vägarna förbi kanske man går och plingar på dörren och frågar om det passar. Får man ett nej så åker man. Punkt slut. Kan dessutom säga att det händer väldigt sällan att jag kommer oanmäld till någon, kan inte riktigt minnas senast. 

Och du har rätt att sätta ned foten, det är kul att ditt barns mor och farföräldrar är så pass intresserade, men det finns gränser för hur mycket man orkar. De måste förstå att du och din man behöver tid för er själva med barnet, och det kanske inte blir så mycket i veckorna för han kanske jobbar?

Om de ringer och frågar om de får komma, säg nej för ni ska ha en helg för er själva. Plingar de på och ska lämna något, se till att den som öppnar inte har barnet med sig i famnen, tacka för saken och säg hej då. Vill de komma in så säg att de redan visste innan att ni ville vara ifred. Fortsätter de så är det bara att stänga och låsa dörren. Tillslut borde de väl ge upp. Kanske är de arga någon vecka, men det borde släppa. 

Lås dörren och skit i att öppna när dom kommer helt enkelt. Låter ju helt sjukt att det finns såna människor.

jag förstår ni håller på bli gaaalna!!!! lyssnar det inte hade jag åk bort helger istället, kanske de tar er mer på allvar

Inte kul ! Synd att vi inte fick välja föräldrar själva.
Det är ett otyg att ha dessa rännande i tid och otid.
Som ngn skrev, stoppa dom i dörren, släpp inte in dom.
Beroende på hur ni bor, skit i att öppna dörren om det ringer !
Svara inte på telefonen ni ser antar jag om det är dom som ringer.
Berätta för era bästisar att ni har nya rutiner och kom överens med dessa hur
ni kommer i kontakt med varandra. Ni skall inte isolera er från vänner och omvärlden. 
Tror att ni behöver en konfrontation, ngt obehagligt, om inte föräldrarna lyssnar och representerar era önskningar.
Visst det kan bli ett break, men vad är ert val ?

Mota faran i dörren !!