skriva på papper som ge samma rättigheter som giftapar

Varför inte bara gifta sig för papprets skull. Det gjorde vi. 

Senare när vi hade lust så ställde vi till med bröllop. Ingen visste att vi redan skrivit på pappret långt innan.  

Varför inte, det är ju bara en signatur på en papper. Vad är nackdelen som du ser det?

Men nu ville ju Ts ha samma rättigheter. Och då blir det ju bara signaturer på papper. skillnaden är att det i det ena fallet blir många papper som ska skrivas och i det andra fallet bara ett. Kokar man ner det hela till bara en juridisk handling är det ju inte ett bröllop vi pratar om. 

Det jag så otydlige menade med bröllop var själva festen och allt som hör till med klänning, ringar osv. 

 Vi "gick och skrev på" en vanlig tisdag på lunchen. Ingen visste något alls. 

Sedan hade vi kyrkbröllop och hela balunsen när vi var mogna för det. Enda skillnaden då är att man inte har med tager du.... allt annat är helt likt. 

tvärtom, man behöver ju inte skriva på pappret i en kyrka

Fast ligger det inte lite i saken natur att man inte kan det?

För om man kan det blir ju enda skillnaden ceremonin. Och den kan man ju idag välja att lägga upp hur man vill. Som sagt allt från att på ett kontor skriva på papper till statsbröllop i Storkyrkan. 

Och som någon skrev, om sambos har samma krav och rättigheter skulle man ju inte våga flytta ihop. 

 

Att skriva på det färdiga formuläret vid giftemålet är i princip gratis, men att genom en jurist få till alla papper som ger exakt samma rättigheter kostar skjortan. 

Men rent praktiskt är det ju svårare att gå igenom en skilsmässa än att riva alla de pappren som man skrev med juristen. 

Just av den här anledningen gjorde vi som vi gjorde. 

När vi köpte hus tillsammans så valde vi att vilja vara lagligt gifta och varandras närmaste anhörig vid skada och  så vidare. Men vi var långt ifrån så säkra på varandra att vi ville lova till döden skiljer oss åt inför hela tjocka släkten. Dvs vi ville skriva nödvändiga papper för tryggheten, men inte gå igenom det känslomässiga engagemanget i ett bröllop. Därav att vi valde att gifta oss på ett kontor med främmande människor en helt vanlig vardag. Och med gifta sig menar jag skriva på ett papper. 

Sedan kom önskan om att få visa hela värden att det är vi. Dela ringar och allt det där. Och då gjorde vi det.

Så vi delade upp det i det praktiska och det känslomässiga. Och det var helt rätt för oss.  

Jag är verkligen genuint intresserad av varför du inte vill. 

Exakt var ligger skillnaden för dig att gifta sig rent juridiskt och skriva alla avtal som behövs för att få samma status? 

Är det känslomässigt, eller något annat? 

Nej jag förstår precis. Det var ju så jag kände. 

Men det är mer känslomässigt för dig än för mig. Jag hade lättare att separera det juridiska och det känslomässiga i en ceremoni. För mig var det helt ok att de inföll vid två helt olika tillfällen.

Och sina känslor kan man inte rå för eller påverka. 

För mig var det en sak med att skriva på äktenskapspappret som gjorde att det övervägde det känslomässiga att inte vara redo för bröllop. Det var svärmor.  Hur snäll och trevlig hon än är så är hon en mycket dominerande människa. Och min man och jag var rädd för att om min man skulle råka ut för en olycka och ligga i koma eller dö så skulle hon in och bestämma vad som ska hända och domdera på sjukhuset som närmaste anhörig. Som gifta kunde ingen ta det ifrån mig. 

Ah, som en checklista där man kan bocka i de punker man vill. Ja det vore ju smart.