Ogillar mitt bonusbarn nu :(

Men hu, förstår hur du känner, men den här lilla tösen försöker säga något och nu måste ni vuxna lyssna noga på henne!
 

Är du 3 år? Mogen reaktion..

frågade du henne inte varför hon ville detta? och vad svarade hon?

jag tror inte hon menade ordagrant utan att någonting ligger bakom dessa tankar?
kan vara utanförskap även om ni vuxna gör allt för att bonusarna ska känna sig som en del av familjen.

en del barn som bor varannan vecka eller vh. har problem med att känna sig hemma m.m.

jag tycker du ska prata med din partner om detta och sedan pratar ni tillsammans med barnet alternativt att din partner pratar med barnet tillsammans med den andra bio föräldern och försöker hitta orsken till dessa tankar.

att du har dina känslor kring detta förstår jag. men jag antar att du älskar din partner och vill leva med denna. tror då det bästa är att givetvis prata om din känslor med någon din partner eller vän få vräka ur dig gråta/vara arg eller vad du känner för att sedan kunna hantera allt inför barnen bättre.

             

Det är så klart en hemsk sak att få höra, men som någon skrev, hon försöker säga något. Kanske är det ett uttryck för saknad, hennes halvsyskon får ha sin mamma/pappa på heltid medan hon 'skyfflas runt' tex. Det kan göra ont i ett barnhjärta.

Min syster som var lika gammal som ditt bonusbarn sa när min son fötts att hon önskade att han dog... Hon kände sig bortglömd och oälskad. Där var det mitt jobb som vuxen att göra något åt saken. Spendera mer tid med henne och se henne, inte bara min son.

Nu är de mer som syskon, åldersskillnaden är ju inte så stor, och älskar att hitta på saker tillsammans.

Självklart gjorde det ont att höra det men lika självklart var det att hon egentligen inte menade det utan det var hennes sätt att reagera.