• Jack66

    Hur hantera svartsjuka och osäkerhet i ett "öppet förhållande"

    Hej på er!
    Jag har ett dilemma som jag verkligen behöver hjälp med!

    Ska försöka att sammanfatta så kort som möjligt,så kan väl ta det vartefter?
    Jag och min fru flyttade isär för ett 1år sedan,efter en tid inledde vi något sorts kk-förhållande vilket inte bara handlat om sex utan vi har umgåtts som god vänner men bott på olika adresser.
    Hennes sexuella läggning är ug, vi har under åren levt ut en del av detta.
    Men det har aldrig varit fullt ut så att säga,nu har hon träffat en man som hon kan göra det med.
    Vi vill båda ha kvar det vi har,vi älskar varandra.Men hon vill göra detta med den andra mannen. 
    Övernkommelsen är:
    Vi fortsätter som vanligt,hon träffar den andre då och då.
    Problemet är att jag inte vet hur jag ska hantera min svartsjuka,oro etc
    Jag har själv valt att gå in i detta men hur ska jag fixa det?
                
            

  • Svar på tråden Hur hantera svartsjuka och osäkerhet i ett "öppet förhållande"
  • Med Lem

    Det där med poly:

    Visst kan man älska fler än en, det gör vi nog alla nån kort period ibland. Men älskar man redan en och sen träffar en ny utan att den gamla kärleken försvinner så kommer de flesta att finna sig i de regler den redan befintliga partnern sätter upp. Man kan resonera och argumentera men grundregeln för de flesta är nog att livskamraten ges vetorätt. Men det hindrar inte att den andra kärleken kan vara lika äkta och stark.

    Den begränsade erfarenhet jag rent vikariskt har av polyrelationer säger mig att:

    Dom är inte alltid särskilt symmetriska och det händer lite lättare att en blir underordnad och utnyttjad än i parrelationer. Underordning och utnyttjande är inte särskilt vanligt i några relationer alls.

    Ibland är polyrelationer bara bättre organiserad häradsbetäckning. En alfahanne med konkubiner.

    En del terapeuter anser att polygami bara bottnar i en oförmåga att ta ansvar för relationen.

    Det är skillnad på öppna relationer och polygami.

    Ett problem är att polysar blir lite missionerande och därmed svåra att lita på när man söker kunskap om hur dom egentligen har det.

    Det finns säkert polygama relationer som är äkta och stabila och jämspelta. Att jag inte känner nån sån grupp innebär ingenting.

    Av vad du sagt i tråden, ts:

    Du verkar inte vara polygam.

    Du bör träna din verbala förmåga så att tösabiten kan prata med dig lika gärna.

  • Jack66
    Med Lem skrev 2013-04-20 18:37:13 följande:
    Det där med poly:

    Visst kan man älska fler än en, det gör vi nog alla nån kort period ibland. Men älskar man redan en och sen träffar en ny utan att den gamla kärleken försvinner så kommer de flesta att finna sig i de regler den redan befintliga partnern sätter upp. Man kan resonera och argumentera men grundregeln för de flesta är nog att livskamraten ges vetorätt. Men det hindrar inte att den andra kärleken kan vara lika äkta och stark.

    Den begränsade erfarenhet jag rent vikariskt har av polyrelationer säger mig att:
    Dom är inte alltid särskilt symmetriska och det händer lite lättare att en blir underordnad och utnyttjad än i parrelationer. Underordning och utnyttjande är inte särskilt vanligt i några relationer alls.
    Ibland är polyrelationer bara bättre organiserad häradsbetäckning. En alfahanne med konkubiner.
    En del terapeuter anser att polygami bara bottnar i en oförmåga att ta ansvar för relationen.
    Det är skillnad på öppna relationer och polygami.
    Ett problem är att polysar blir lite missionerande och därmed svåra att lita på när man söker kunskap om hur dom egentligen har det.
    Det finns säkert polygama relationer som är äkta och stabila och jämspelta. Att jag inte känner nån sån grupp innebär ingenting.

    Av vad du sagt i tråden, ts:
    Du verkar inte vara polygam.
    Du bör träna din verbala förmåga så att tösabiten kan prata med dig lika gärna.
    Det du skriver om poly är i stort sätt ordagrannt samma tankar och åsikter jag har i ämnet.
    Men frågan är:
    Har vi rätt i våra antaganden? Eller är vi trångsynta"Svenssons"som har svårt att se utanför ramarna  etc.
    Det vore intressant om "Anonym(poly)" skrev något för jag är som jag nämnt i tidigare inlägg intresserad och nyfiken på ämnet.Jag vill se om jag på något vis kan få någon förståelse för detta.

    Nej,jag är rätt så på det klara med att jag monogam.Jag har svårt att se att jag skulle klara ett poly-förhållande på sikt.Det kan ju låta motsägelsefullt men tanke på den sits jag har nu men det finns bitar i deras relation som gör att jag eventuellt kan se att det skulle gå att leva med.Men som alltid,jag slänger in en brasklapp:Jag är långt ifrån säker på hur detta slutar.

    Jag har ju vad du kallar vetorätt och jag kan träna min verbala förmåga till fulländning.
    Men det är ingen garanti att det räcker,långt ifrån!
    Mannen har ju genom sitt sätt att vara och sin läggninng en stor inverkan på henne speiellt nu när det är nytt men hon är ju trots sin röra i skallen inget dumhuvud utan har en jäkla intelligens,jag hoppas hon hittar den snart igen.        
  • Anonym (poly)
    Jag har ingen större lust att försvara mitt sätt att leva mot angrepp från monogama och sen bli anklagad för att missionera när jag försöker förklara hur det funkar för mig och många andra polys. Det vore trevligt att ha en öppen och förutsättningslös diskussion men det är svårt på den här typen av forum där man som avvikare från den enda och heliga normen kan bli anklagad för både det ena och det andra...

    Det är ju så att osymmetriska relationer och häradsbeteckning är något helt unikt för polyamorösa och något som aldrig någonsin förekommer i så kallat monogama relationer (Obs ironi!).  Om jag skulle uttrycka mig på samma sätt om er monogama så skulle jag säga något om alla undersökningar om hur frekvent otrohet är visar att ni måste gilla att knulla runt till vänster men ändå ha en skenhelig fasad...  men det säger jag inte för jag respekterar monogama som lever i ärliga relationer.

    TS, du anser dig vara extremt monogam och att ett avsteg från detta är något som du skulle kanske kunna "stå ut med"... det är inte direkt en bra bas för en bra och trygg relation.  Eftersom du är monogam så bör du ju döda din existerande kärlek eftersom föremålet inte uppfyller alla krav du har innan du börjar leta efter en bättre person. Det är något som jag själv har haft väldigt svårt för när jag försökt leva monogamt, men det är väl lättare
     för er äkta monogama att sluta älska någon. 

    Om du vore seriös i att kunna tänka dig att leva mer okonventionellt än mamma, pappa och två barn i ett hus så skulle jag råda dig att fundera lite på vad det är som gör dig otrygg i en öppen relation. Risken är ju egentligen mindre att bli övergiven om kravet inte är att du ska göra slut så fort du blir lite intresserad av någon annan.  

    Svartsjuka/avundsjuka är ju något vi alla lever med i alla typer av relationer så det handlar mer om att hantera det än att påstå att det inte finns. Frågan är vad som skulle göra att du känner dig trygg och älskad i er relation? Att hon tillbringar tid med dig? Att hon håller sina löften till dig? Att hon visar att hon älskar dig? Att hon offrar sig för dig? Att hon tillbringar all sin fritid med dig? Att hon inte ligger med andra? Att hon inte ligger med andra män? Att hon inte har manliga vänner? Att hon inte har vänner?  Bara du kan veta vad som behövs för just dig!

    För mig personligen (OBS! inget som är generellt applicerbart på alla som kallar sig poly! Vi är lika mycket individer som monogama.) så är det friheten att få ha känslor för andra som gör mig trygg i en relation. 
  • Jack66
    Anonym (poly) skrev 2013-04-21 13:11:27 följande:
    Jag har ingen större lust att försvara mitt sätt att leva mot angrepp från monogama och sen bli anklagad för att missionera när jag försöker förklara hur det funkar för mig och många andra polys. Det vore trevligt att ha en öppen och förutsättningslös diskussion men det är svårt på den här typen av forum där man som avvikare från den enda och heliga normen kan bli anklagad för både det ena och det andra...

    Det är ju så att osymmetriska relationer och häradsbeteckning är något helt unikt för polyamorösa och något som aldrig någonsin förekommer i så kallat monogama relationer (Obs ironi!).  Om jag skulle uttrycka mig på samma sätt om er monogama så skulle jag säga något om alla undersökningar om hur frekvent otrohet är visar att ni måste gilla att knulla runt till vänster men ändå ha en skenhelig fasad...  men det säger jag inte för jag respekterar monogama som lever i ärliga relationer.

    TS, du anser dig vara extremt monogam och att ett avsteg från detta är något som du skulle kanske kunna "stå ut med"... det är inte direkt en bra bas för en bra och trygg relation.  Eftersom du är monogam så bör du ju döda din existerande kärlek eftersom föremålet inte uppfyller alla krav du har innan du börjar leta efter en bättre person. Det är något som jag själv har haft väldigt svårt för när jag försökt leva monogamt, men det är väl lättare för er äkta monogama att sluta älska någon. 

    Om du vore seriös i att kunna tänka dig att leva mer okonventionellt än mamma, pappa och två barn i ett hus så skulle jag råda dig att fundera lite på vad det är som gör dig otrygg i en öppen relation. Risken är ju egentligen mindre att bli övergiven om kravet inte är att du ska göra slut så fort du blir lite intresserad av någon annan.  

    Svartsjuka/avundsjuka är ju något vi alla lever med i alla typer av relationer så det handlar mer om att hantera det än att påstå att det inte finns. Frågan är vad som skulle göra att du känner dig trygg och älskad i er relation? Att hon tillbringar tid med dig? Att hon håller sina löften till dig? Att hon visar att hon älskar dig? Att hon offrar sig för dig? Att hon tillbringar all sin fritid med dig? Att hon inte ligger med andra? Att hon inte ligger med andra män? Att hon inte har manliga vänner? Att hon inte har vänner?  Bara du kan veta vad som behövs för just dig!

    För mig personligen (OBS! inget som är generellt applicerbart på alla som kallar sig poly! Vi är lika mycket individer som monogama.) så är det friheten att få ha känslor för andra som gör mig trygg i en relation. 
    Jag kan inte tala för "Med Lem" men jag ber om ursäkt om du känner dig förolämpad av vad vi skrivit.Jag skriver att jag håller med honom,för det gör en del av mig men samtidigt ifrågasätter jag också om vi verkligen har rätt i våra antaganden.Givetvis finns det t.ex monogama häradsbetäckare också,det tror jag att även "Med Lem" skulle skriva under på
    Vad jag vill ha med dig är just det du efterfrågar,en öppen och förutsättningslös diskussion.Jag vet inte vad du har för erfarenheter av att diskutera på sådana här forum,för mig är det första gången och jag tycker det fungerar bra. 
    Kanske är det mina dåliga formuleringar som får dig att tro att jag är en fullt övertygad monogam som vill bo i total familjelycka i ett hus med vita knutar? Det är långt ifrån verkligheten.Jag vill inte bo med henne,det skulle inte fungera.
    Jag är heller inte helt övertygad om att monogam är det ultimata sättet att leva,men jag anser att man måste ha ett tryggt förhållande som grund för att kunna utöva poly alternativt leva som singel.
    Spontant så vill jag leva i ett monogamt förhållande men situationen har fått mig att överväga andra sätt.
    Jag är helt enkelt osäker på hur jag vill leva mitt liv.
    När du skriver om svartsjuka så är du inne på det som tråden egentligen handlar om från början.Hur hantera svartsjuka i ett "öppet"förhållande? Min fråga till dig:Hur hanterar du din svartsjuka?  
      
  • Anonym (... det är jag..)
    Jack66 skrev 2013-04-21 16:29:08 följande:
    Jag kan inte tala för "Med Lem" men jag ber om ursäkt om du känner dig förolämpad av vad vi skrivit.Jag skriver att jag håller med honom,för det gör en del av mig men samtidigt ifrågasätter jag också om vi verkligen har rätt i våra antaganden.Givetvis finns det t.ex monogama häradsbetäckare också,det tror jag att även "Med Lem" skulle skriva under på
    Vad jag vill ha med dig är just det du efterfrågar,en öppen och förutsättningslös diskussion.Jag vet inte vad du har för erfarenheter av att diskutera på sådana här forum,för mig är det första gången och jag tycker det fungerar bra. 
    Kanske är det mina dåliga formuleringar som får dig att tro att jag är en fullt övertygad monogam som vill bo i total familjelycka i ett hus med vita knutar? Det är långt ifrån verkligheten.Jag vill inte bo med henne,det skulle inte fungera.
    Jag är heller inte helt övertygad om att monogam är det ultimata sättet att leva,men jag anser att man måste ha ett tryggt förhållande som grund för att kunna utöva poly alternativt leva som singel.
    Spontant så vill jag leva i ett monogamt förhållande men situationen har fått mig att överväga andra sätt.
    Jag är helt enkelt osäker på hur jag vill leva mitt liv.
    När du skriver om svartsjuka så är du inne på det som tråden egentligen handlar om från början.Hur hantera svartsjuka i ett "öppet"förhållande? Min fråga till dig:Hur hanterar du din svartsjuka?  
      
    Det verkar som du kommit till ett vägskäl i livet. Du måste välja om du klarar av att leva som "särbo" med din tjej och tillåta henne att ha egna sexuella förbindelser med andra män. Tror att du, liksom många andra har trott att monogami är det enda för dig. Men nu när du har kommit till insikt att du aldrig kan bo tillsammans med tjejen och den enda relation ni kan ha är på detta sätt som hon vill.

    Frågan är om du kan hantera de svartsjuka tankarna? Ja.. jag tror att du faktiskt skulle kunna det. För egen del skulle jag inte kunna det, fast just att du överväger att faktiskt leva så gör att jag tror att du skulle kunna det. För ett tag, i alla fall. Med det inte sagt att du i framtiden kommer att kunna göra det. Tiden kommer att gå och dina känslor kanske svalnar, allt eftersom du känner att mer fokus riktas mot någon annan än dig själv. Och du kanske inte längre vill vara med i leken.

    Så... mitt råd blir nog att bara luta sig tillbaka och inte göra någonting. Tänk inte på vad hon gör med den andra (vilket kan vara lättare sagt än gjort), men fokusera i så fall mer på den kärlek ni känner mellan varandra när ni träffas.

    I nuläget vet ni nog inte hur framtiden kommer att se ut för er. Hon kanske lagar sitt trasiga och du kommer henne närmare. Eller så kommer ni att glida ifrån varann. Tror bara att du måste hitta ett sätt att lägga svartsjukan på hyllan och det tror jag du gör bäst genom att öva dig i att inte tänka på henne och honom tillsammans. 
  • Med Lem

    Anonym(poly)...

    Som jag säger i mitt inlägg: det händer många av oss, t ex mig, att man blir förälskad i en till utan att kärleken till den partner man redan har försvagas på något sätt. Om den befintliga partnern då inte blir lessen så kan man ju inleda en relation till. Så länge allt sker öppet kan det ju vara helt ok.

    Men om min befintliga partner säger nej eller inte ens öppnar för att frivilligt diskutera saken så finner jag mig i det. Monogamare än så är jag inte. Å andra sidan har jag aldrig principiellt upplevt att en relation inte skulle räcka för mig. Så jag är inte heller polygamare än så.

    Häradsbetäckare är ibland inte vare sig polygama eller monogama, men kan manipulera ett antal monogama relationer eller en polygam relation för sina egna ganska kärlekslösa egoistiska syften.

    Jack: sorry for hi-JACKing this thread.

  • Jack66
    Anonym (... det är jag..) skrev 2013-04-21 16:46:43 följande:
    Det verkar som du kommit till ett vägskäl i livet. Du måste välja om du klarar av att leva som "särbo" med din tjej och tillåta henne att ha egna sexuella förbindelser med andra män. Tror att du, liksom många andra har trott att monogami är det enda för dig. Men nu när du har kommit till insikt att du aldrig kan bo tillsammans med tjejen och den enda relation ni kan ha är på detta sätt som hon vill.

    Frågan är om du kan hantera de svartsjuka tankarna? Ja.. jag tror att du faktiskt skulle kunna det. För egen del skulle jag inte kunna det, fast just att du överväger att faktiskt leva så gör att jag tror att du skulle kunna det. För ett tag, i alla fall. Med det inte sagt att du i framtiden kommer att kunna göra det. Tiden kommer att gå och dina känslor kanske svalnar, allt eftersom du känner att mer fokus riktas mot någon annan än dig själv. Och du kanske inte längre vill vara med i leken.

    Så... mitt råd blir nog att bara luta sig tillbaka och inte göra någonting. Tänk inte på vad hon gör med den andra (vilket kan vara lättare sagt än gjort), men fokusera i så fall mer på den kärlek ni känner mellan varandra när ni träffas.

    I nuläget vet ni nog inte hur framtiden kommer att se ut för er. Hon kanske lagar sitt trasiga och du kommer henne närmare. Eller så kommer ni att glida ifrån varann. Tror bara att du måste hitta ett sätt att lägga svartsjukan på hyllan och det tror jag du gör bäst genom att öva dig i att inte tänka på henne och honom tillsammans. 

    Ett kort och smidigt svar vore att säga att det är väl ungefär så som du skriver.Jag försöker luta mig tillbaka och fokusera på annat mest hela tiden,resultatet är väl inte det bästa men övning ger väl färdighet och tiden läker alla sår och alla andra floskler som man kan tänkas sätta in i sammanhanget 
    Men visst det troligaste scenariot för den närmsta tiden är att jag kommer att göra allt det du skriver,det är det som känns bäst även om en del av mig tycker det är galet.
    Önskar jag kunde vakna en morgon med en klar och bestämd bild av hur jag ska hantera detta,slippa detta velande och vägande av för och emot. Nåväl den dagen kommer att komma det vet jag,det är en väldigt lång och krokig väg dit.
  • Jack66
    Med Lem skrev 2013-04-21 18:00:07 följande:
    Anonym(poly)...

    Som jag säger i mitt inlägg: det händer många av oss, t ex mig, att man blir förälskad i en till utan att kärleken till den partner man redan har försvagas på något sätt. Om den befintliga partnern då inte blir lessen så kan man ju inleda en relation till. Så länge allt sker öppet kan det ju vara helt ok.
    Men om min befintliga partner säger nej eller inte ens öppnar för att frivilligt diskutera saken så finner jag mig i det. Monogamare än så är jag inte. Å andra sidan har jag aldrig principiellt upplevt att en relation inte skulle räcka för mig. Så jag är inte heller polygamare än så.
    Häradsbetäckare är ibland inte vare sig polygama eller monogama, men kan manipulera ett antal monogama relationer eller en polygam relation för sina egna ganska kärlekslösa egoistiska syften.
    Jack: sorry for hi-JACKing this thread.
    Bäste Med Lem..
    Du är välkommen in i min tråd när du vill så länge du har något vettigt att förmedla och kan uppföra dig.Vilket jag anser att du gjort hitills. :)
  • Jack66

    Jack66 skrev 2013-04-21 18:24:49 följande:
    Ett kort och smidigt svar vore att säga att det är väl ungefär så som du skriver.Jag försöker luta mig tillbaka och fokusera på annat mest hela tiden,resultatet är väl inte det bästa men övning ger väl färdighet och tiden läker alla sår och alla andra floskler som man kan tänkas sätta in i sammanhanget Men visst det troligaste scenariot för den närmsta tiden är att jag kommer att göra allt det du skriver,det är det som känns bäst även om en del av mig tycker det är galet. Önskar jag kunde vakna en morgon med en klar och bestämd bild av hur jag ska hantera detta,slippa detta velande och vägande av för och emot. Nåväl den dagen kommer att komma det vet jag,det är en väldigt lång och krokig väg dit.
  • Anonym

    Jag lever i en liknande situation,min man har en annan kvinna.Jag gick med på det,eftersom vi har varit ett par i över 30 år och  det är mycket minnen tillsammans Kvinnan bor utomlands,så det är på något sått lättare  men jag  mår riktigt dåligt ibland. Det är en komplicerad situation  med ekonomi mm  som gör att  det känns jobbigt också.Min man åker dit då och då och det känns jobbigast när han ska resa och när han kommer tillbaka.  Tack du som gav rådet att fokusera  på min man och mig och inte tänka på dem ihop.Om jag lyckas med det mår jag nog bättre.

  • Anonym (poly)

    TS, jag är inte rätt poly att prata med om hur man hanterar svartsjuka. Jag har större delen av mitt liv trott att det varit något fel på mig eftersom jag i princip aldrig upplevt svartsjuka. Jag kan vara avundsjuk eller känna mig åsidosatt ibland men då handlar det sällan om sex. Jag har väl för dålig fantasi... eller har helt enkelt så trevligt på mitt håll att jag inte har tid att fundera.

    Man kan säga att det finns tre saker som behövs för att få en polyrelation att fungera; kommunikation, kommunikation och kommunikation!  Jag tror att många hanterar sin svartsjuka genom att prata om det och försöka komma fram till vad det är som utlöst det. Spöken har ju en benägenhet att försvinna i ljuset.

    Men känslor bör respekteras! Du har all rättighet att känna sig ledsen och förfördelad om hon inte lyssnar på dig. Det handlar om att förhandla er till en överenskommelse om vad som gäller för er relation. Monogami kommer med ett färdigt paket där sorgligt nog de båda parterna kanske har olika uppfattning om vad det innebär (Är kyssar otrohet? Vad får man berätta för bästa vännen?) Polys måste gemensamt komma fram till vad som ok eftersom det inte finns något likadant underförstått regelverk.  Det kan vara sådant som att överenskomna träffar inte får ställas in hursomhelst, säkrare sex ska praktiseras utanför den vätskeförbundna cirkeln eller att man ska tillbringa viss tid tillsammans. Även om du inte just nu har andra relationer själv så kanske ni ska diskutera allt utifrån att ni båda träffar andra.

    Jag rekommenderar:
    polywiki.se
    polyheart.se
    The Ethical Slut av Easton & Hardy

     

  • Jack66
    Anonym (poly) skrev 2013-04-22 18:24:02 följande:
    TS, jag är inte rätt poly att prata med om hur man hanterar svartsjuka. Jag har större delen av mitt liv trott att det varit något fel på mig eftersom jag i princip aldrig upplevt svartsjuka. Jag kan vara avundsjuk eller känna mig åsidosatt ibland men då handlar det sällan om sex. Jag har väl för dålig fantasi... eller har helt enkelt så trevligt på mitt håll att jag inte har tid att fundera.

    Man kan säga att det finns tre saker som behövs för att få en polyrelation att fungera; kommunikation, kommunikation och kommunikation!  Jag tror att många hanterar sin svartsjuka genom att prata om det och försöka komma fram till vad det är som utlöst det. Spöken har ju en benägenhet att försvinna i ljuset.

    Men känslor bör respekteras! Du har all rättighet att känna sig ledsen och förfördelad om hon inte lyssnar på dig. Det handlar om att förhandla er till en överenskommelse om vad som gäller för er relation. Monogami kommer med ett färdigt paket där sorgligt nog de båda parterna kanske har olika uppfattning om vad det innebär (Är kyssar otrohet? Vad får man berätta för bästa vännen?) Polys måste gemensamt komma fram till vad som ok eftersom det inte finns något likadant underförstått regelverk.  Det kan vara sådant som att överenskomna träffar inte får ställas in hursomhelst, säkrare sex ska praktiseras utanför den vätskeförbundna cirkeln eller att man ska tillbringa viss tid tillsammans. Även om du inte just nu har andra relationer själv så kanske ni ska diskutera allt utifrån att ni båda träffar andra.

    Jag rekommenderar:
    polywiki.se
    polyheart.se
    The Ethical Slut av Easton & Hardy

     
    Ok Tack för ditt svar
  • Jack66

    Hej alla!
    Jag överväger att avsluta tråden då den verkar ha dött,vilket i sig inte är något konstigt.
    Men jag vill innan dess sända ett tack till er som engagerat er i mina bekymmer och kommit med tips,förslag och åsikter.
    Alla har kanske inte sett på saker så som jag gör och jag har varit luddig i mina formuleringar ibland.
    Men hade det varit så att jag bara sökte empati och tröst så hade jag kunnat sökt mig till någon kappvändare i min närhet.
    Jag har verkligen uppskattat era inlägg oavsett innehållet. 
    Det här är första gången jag lagt ut mitt privatliv på nätet till allmän beskådan,det har varit både lite skrämmande men samtidigt väldigt befriande!
    Det kan låta naivt och larvigt men jag känner en stor tacksamhet gentemot er.   
    Då mina tankar och bekymmer kring det vi avhandlat i tråden inte på något vis är utagerade så funderar jag på att eventuellt starta en ny tråd fast då förhoppningvis med ämnet tydligare angett,det har ju spretat lite hit och dit i denna tråd ibland kan jag känna. 
    Så,ännu en gång...Tack för er medverkan! 
         

Svar på tråden Hur hantera svartsjuka och osäkerhet i ett "öppet förhållande"