Dottern fyller 14 år och önskar sig dyr present :-/
TS, Du har inte tänkt på att hon behöver den av några andra anledningar, som hon kanske inte talar om?
Hon kanske tänker spela spel men inte säger det för att hon är rädd att du bara ska säga att man inte ska spela en massa eller något och kanske bara ger argument såsom skolarbete m.m. för att verka vettig och "vuxen"/ansvarsfull/ambitiös?
Sen så skulle jag bli GALEN om jag inte fick ha en egen dator utan bara en till låns, för tänk om hon sparar/har en massa t.ex. bilder på sin dator som hon vill spara, men som sen försvinner när den lämnas in när hon egentligen vill ha dom kvar? T.ex. privata bilder?
Och DU fick ju en dator av din sambo, eller hur?
Varför?
Hur mycket kostade den?
Och behövde du verkligen den?
Och har din dotter NÅGONSIN haft en egen dator?
Hur många har du haft?
Hon kanske vill använda den till privata saker, kunna spara dokument, bilder, filmer, kanske spela om hon får lust osv.?
Tänk dig själv att du aldrig skulle kunna ha vad du vill på din dator, för att du vet att om ett år så kommer allt som du kämpat ihop med att skriva, leta, spara, spelat osv. kommer att vara borta om ett år?
Skulle du vilja ha en dator som bara var till låns och du inte fick använda under hela somrar och vintrar m.m.?
Skulle DU tycka det var rättvist om du önskade dig EN grej, och BARA den, men får den inte för att föräldrarna/sambon minsann bestämt att, "Nää du kan inte få den här, för jag vill ju inte att du ska bli glad och bortskämd! Men jag är vuxen, så om jag har en ny dator etc. så förtjänar jag det, men inte du, för du är bara ett barn/kvinna."
Det låter skapligt nedlåtande eller hur?
Lägg på hormoner på detta.
När jag var i den åldern fick jag en dator av mina föräldrar, hade inte valt ut någon specifik, men fick en SKITBRA laptop! Och den finns kvar än! Och jag är FORTFARANDE tacksam för att jag fick något jag verkligen ville ha och behövde då, trots att jag är vuxen och det är snart 9 år sedan...
För jag gav inte alla anledningar som jag skulle ha en dator till när jag önskade mig en..
För att jag ansåg att det var privat, skämdes, trodde att det tyckte sånt var onödigt etc...
Sa också skolarbete b.la. för att det skulle LÅTA bra..
En så ung tonåring tänker INTE logiskt, och det som jag tyckte var så hemskt t.ex. privat/pinsamt då, tycker jag inte är det nu.
Och du har rätt i att man inte kan jämföra NÖDVÄNDIG inredning med en present, men tänk om DU skulle önska dig t.ex. ett par foträtta skor för att du känner att det skulle vara bra och sköna för fötterna, men din sambo sa, "Nej men det får du inte" Du lånar ju sådana av vården och det får räcka!"
Då tror jag du skulle ta illa upp..
Och sen har sambon sprillans nya märkesskor för tusenlappar plus att hans barn (säger vi) fick ett sprillans nytt xbox 360.
Skulle du känna dig utanför och oälskad?
I en så ung tonårings värld så känns det så, tyvärr.. tänk dig in i hennes sits, tänk på att hon ser att ni får en massa ni vill ha/ behöver, men det får inte hon, hon får nöja sig med något hon inte kan använda till allt för att hon inte kan behålla alla saker på datorn när hon sedan förlorar den nästa år...
Så tänk er lite för. Allihopa.
Håller med (OMG) och de andra som säger att hon förtjänar en, för det gör hon.
Och ni som säger att barn inte ska tro att de får kosta pengar/vara gratis och det är så jobbigt att ta ansvar och ge vdom något, men en själv går det bra...
Varför skaffade ni barn då för i första taget?
Ett barn ska skötas och tas om hand tills den dag de fyllt 18 och kraven ändras efter ålder, en 14åring är bara ett barn och har inte lärt sig konsekvenstänkande ordentligt t.ex. Finns forskning på detta.