orolig för att min 7 åriga dotter inte har några kompisar i skolan. Utanför.
Självklart ska du prata med personalen i skolan! De är där för att hjälpa till, och att hålla ett öga på att ingen blir utanför. Barnen är så små än så länge att de behöver viss hjälp med sånt.
Sen får du nog som förälder bita i det sura äpplet och ha några "jobbiga" år framför dig där DU får se till att dottern får bästa möjlighet till att ha vänner. I ert fall så ja, du får ordna lekträffar på helgerna, och skjutsa fram och tillbaka till kompisar och aktiviteter även på vardagar. Sånt är föräldralivet. Ni har dessutom valt att bosätta er på ett ställe där det dröjer innan dottern kan åka själv.
Våra äldsta barn (åtta och snart sju) träffar kompisar varje dag. Ofta har vi kompisar som äter middag hos oss på vardgar och på helgen kan det bli både lunch, middag och övernattning här eller hos en kompis! Vi har ingen gräns på hur många kompisar de får ta hem utan det kan vara 4-6 extrabarn här ibland! Dottern går på dans två ggr/vecka och där går 3 av hennes närmaste vänner också, så vi kan hjälpas åt att hämta och lämna. Sonen spelar fotboll och det gör "alla" i hans klass/parallellklass. Jätteviktigt för gemenskapen med intressen och aktiviteter i den åldern! Okej, nu har ju vi valt att bo i ett radhus/villaområde så våra barn kan springa till kompisar själva, vilket givetvis underl'ättar. Men annars får man faktiskt lov att fixa sånt! Inte bara ibland utan regelbundet för att underhålla kompisrelationerna. Det räcker inte att umgås i skolan. Jag tycker du får se till att tjejen får leka ÅTMINSTONE två-tre ggr varje vecka! Hur jobbigt du än tycker det är.
