• Anonym (#6)

    Beroende av min pojkvän

    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-16 15:05:43 följande:
    Jag fattar själv att han kommer göra slut ifall jag inte slutar med det här.. Det är det som är värst, för jag vet inte hur jag ska göra.. Jag vill verkligen vara tillsammans med min kille. Jag hatar att han kan ta mig för givet, att han vet att det spelar ingen roll vad han gör så kommer jag aldrig lämna honom.. 
    Men är han gud eller?

    Jag utgår ifrån att det är en helt vanlig man, utan speciella övernaturliga krafter. Och då måste du bara sluta med det du håller på med. Bestäm dig redan idag. har ni planer om att ses idag? Om inte hör inte av dig. 
  • Anonym (#6)
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-16 15:10:36 följande:
    Innan jag träffade honom hade jag nästan precis dumpat av mitt ex och jag mådde skitdåligt. Så jag fäste mig från början med min kille för att ha någon och slippa känna mig ensam. Är så frukansvärt rädd att bli ensam igen.. 
    Du måste skaffa hjälp. Så kan du ju inte leva ditt liv. 

    Vad har du för familj? Föräldrar, syskon?

    Pluggar du på universitet kanske ni har någon studentkår att  engagera dig i. 
  • Anonym (#6)
    fläta skrev 2013-04-16 15:14:47 följande:

    Oj. Jag tänkte: yngre tonåring.
     
    Ja TS, hur gammal är du? 
  • Anonym (#6)
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-16 15:16:00 följande:
    Min mamma dog förra året och min pappa lämnade oss när jag var 4 år. Jag är rätt ung, 17 år. Jag bodde hos min mamma, samma dag så var jag hos min pojkvän och han skjutsade hem mig. Han var med när jag hittade min mamma död hemma i lägenheten. Han har varit med hela vägen, han är den enda jag känner mig trygg med. Jag har vänner, men inga som är så nära. 
    Vem bor du hos nu? Har du syskon?

    Vad har du fått för psykologisk hjälp så långt? 
  • Anonym (#6)

    Med det i bagaget kommer du behöva massa terapi för att våga stå på egna ben och inte klamra dig fast vid folk. 

  • Anonym (#6)
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-16 15:20:07 följande:
    Jag har en egen lägenhet inne i stan så jag ska kunna gå skola, så jag bor själv. Jag har tre bröder, men två av dom bor inte i samma stad. Jag var hos en psykolog två gånger, men jag tycker inte om att prata om vad som har hänt så jag struntade i att gå dit igen.. 
    Snacka med skolkuratorn. Vem är vårdnadshavare för dig?
  • Anonym (#6)
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-16 15:24:57 följande:
    Jag vill absolut inte gå till någon skolkurator... Min mormor är, men hon bor 6 mil ifrån mig. 
    Du måste söka hjälp. Klarar du inte av det själv, så får din mormor ta tag i det. 

    Du är 17 år, du har hela livet att leva. Och med det du har med dig och hur du beter dig så måste du få hjälp att bli en hel individ som kan stå på egna ben och leva ett eget liv. 
  • Anonym (#6)
    Anonym (Orolig) skrev 2013-04-16 15:30:07 följande:
    Känns som att ingen kommer ta mig på allvar, utan tycka jag är fjantig och bara är kär i en kille. 
    den psykolog som inte kan sätta ihop din separationsångest med din historia behöver gå om sin utbildning. Sök hjälp. Du kan inte sabba hela livet på att du har haft en dålig start. 
Svar på tråden Beroende av min pojkvän