• Amme1

    Reaktioner över att få syskon!

    Hejsan!
    För två veckor sen fick vi vårt andra barn. Har även en dotter som är 3 år. Vi var beredda på att det skulle bli en omställning för vår stora tjej men inte riktigt så illa som det faktiskt har varit. Amningen har krånglat så det har tagit tid för mig. Jag får skuldkänslor för att jag inte kan vara med min äldsta dotter så mycket som jag har velat. Hon visar att hon mår dåligt genom att vara arg, gapa, trotsa och sover dåligt på natten. Vi känner inte igen vår glada och goa tjej! 
    Är det någon mer som också har gått igenom något liknande? Hur länge dröjde det innan ni kände att storasyskonet accepterade den nya familjemedlemmen och den nya familjekonstellationen? Gjorde ni något speciellt för att underlätta för den stora?

     

  • Svar på tråden Reaktioner över att få syskon!
  • Amme1

    Vi försöker låta henne vara med så mycket som möjligt! Vid blöjbyte, när vi badar henne och byter på henne. Saken är den att hon älskar bebisar och vill pussa på henne hela tiden, krama och gosa, vilket självklart är bra men kan bli lite för mycket ibland när hon nästan lägger sig på henne!
    Tack för råden!

  • Amme1

    Tack för alla svar, råd och tips. Vi förstår att det måste vara en chock för vår stora tjej. Från en dag till en annan så kommer det syskon som hon ska dela sin mamma och pappa med. Mycket av hennes agerande är säkert 3års trots också. Hon trotsade en del innan lillasyster kom men det har blivit så mycket värre nu.


    Flickan och kråkan skrev 2013-05-10 07:19:53 följande:
    Glömde:

    Det jag egentligen ville ha sagt är att man inte ska ta det som ett misslyckande - svartsjuka, konflikter etc. Det är lätt att göra det. Man har varit så van vid att ha ett barn att kunna fokusera all sin uppmärksamhet på och så har man plötsligt två vars behov ibland kolliderar och så känner man sig otillräcklig och att man har gjort något fel.

    Det är ok för det äldre barnet att känna svartsjuka, frustration och sörja. Ofta väldigt ambivalenta känslor. Det är helt OK . Man finns där för barnet och låter honom/henne känna allt det där jobbiga. Det går över
     Det du skriver stämmer verkligen in på hur jag känner. Otillräcklig och det känns som om hur jag än bemöter min dotters ilska så blir det fel. Det händer ju att jag blir arg och då får jag skuldkänslor efter.
    Försöker ändå att ge henne egentid, vi låter henne vara med när vi sköter om lillasyster, vi berömmer henne ofta när hon gör något bra och vi säger ofta att hon är en bra storasyster. 
    Antar att det bara är att ge henne den tiden hon behöver för att ta sig igenom det. Vi vet ju att syskon är det bästa man kan ge sitt barn och att de kommer ha sådan glädje av varandra. 
     
Svar på tråden Reaktioner över att få syskon!