KK-förhållanden

Ja, det fanns flera skäl. Ett av skälen är lite ytligt, men handlar om hur hon såg ut. Hon var egentligen lite för stor och rund för min smak. Jag har ändå en ganska stor spännvidd över vad jag finner attraktivt hos kvinnor, men hon var faktiskt över den gränsen. Jag kände lite att jag inte kunde gå ut med henne på stan utan att skämmas, eller kunna presentera henne för mina vänner. Jag har en viss standard, helt enkelt. Och det kan låta hårt, och jag skäms lite över att jag känner så, men det är så det är. Men som sagt, vi fungerade på det sexuella planet, vi hade väldigt bra sex....

En annan sak handlar om hennes undergivenhet. Hon var alltid väldigt villigt inställd till sex, hon sa faktiskt aldrig nej. Och hon bodde nära mig, så det var bara att ringa och kila över. Ibland gick jag hem direkt efter avklarat värv, ibland stannade jag och sov över. Hon var "alltid redo" för sex, och hon gillade det. Jag gillar en viss undergivenhet och villighet hos kvinnor, jag tänder på det. När jag vill ha sex, så vill jag ha sex med en gång, och hon ställde alltid upp.

Men det gäller på det sexuella planet. När det gäller förhållanden så behöver jag ett visst motstånd. Jag behöver nån som bråkar med mig, nån som inte köper allt mitt bullshit. Jag kan helt enkelt inte vara tillsammans med nån som alltid ger med sig. Hon var väldigt varm och kärleksfull och väldigt snäll, samtidigt som hon var väldigt trygg och stark i sin personlighet. Det var inte så att jag utnyttjade henne, kanske det hade varit så om hon inte hade varit lika stark i sig själv.

Hon var helt enkelt lite för snäll och normal och vettig. Jordens salt, som man säger. Jag kommer från lite mer intellektuella och bohemiska kretsar, "normala" människor ger mig inte så himla mycket på det intellektuella och känslomässiga planet. Och jag hade aldrig passat in i hennes släkt och gemenskap, det fanns liksom inga gemensamma beröringspunkter. Men framförallt handlar det om motstånd, jag behöver bråkas med....

       

Du säger många kloka saker som jag håller med om. Det vore dumt av mig att säga det där om att utforska på andra håll när det är tvärtemot vad jag vill. Anledningen till att jag funderat på att säga det är ju bara att han ska "vakna till", men det kan ju lika gärna bli så att han tänker att jag är totalt ointresserad och därför tar ett steg tillbaka. Det vore inte så bra..

Det som är så svårt är att vi inte har pratat om det, bara innan vi sågs. Vi träffades på en internetsida nämligen. Då sa både han och jag att vi inte var ute efter ett förhållande (jag hängde väl mest på och sa "samma här" för att inte skrämma iväg honom om jag verkade för seriös.. inte så smart i efterhand kan jag ju säga). Han är ju nybliven singel och vill såklart utforska. Men just eftersom vi bara pratade om det då så får jag ju hopp om att han ändå, trots det han sa, kan ha fått känslor nu. För han kände ju inte mig när han sa så.

Det sitter långt inne hos mig att ta ett seriöst snack med honom. Det känns som att de killar som jag faller för ofta är lite av den typen att det är svårt att göra det utan att skrämma iväg dem. Det är jävligt jobbigt med spel, men jag är bra på att köra spel just eftersom jag är så rädd för att bli sårad. När jag tänker på hur jag har agerat så tycker jag inte att jag gjort något som tyder på att jag tycker om honom som mer än KK. Så det kan mycket väl vara så att han tror att jag inte är särskilt intresserad av honom och att han därför ligger lågt också. Han kanske tänker precis samma sak, att "tänk om jag skrämmer iväg henne, bäst är att play it cool".

Det lättaste vore såklart att prata med honom, men även det svåraste. När jag varit med honom har jag inte alls känt för att prata seriöst. Vi har ju bara träffats i några veckor. Kan det inte vara smart att avvakta lite och se? Kanske försöka få med honom på nån aktivitet nån gång och se om han vill följa med? Det är ju stor risk att jag blir sårad ju längre tid jag fortsätter träffa honom såhär, men eftersom jag inte vågar prata med honom skulle alternativet vara att bara lägga ner.. och det kan nog vara ganska svårt att leva med också.

Har varit i din sits så förstår dina känslor. Själv tog jag tillslut modet att fråga om bio men då fick jag höra att han hade en dejt då men gärna en annan gång. Jag blev förkrossad och erkände känslor och där tog vår relation slut :/ vi har setts två gånger efter med långa mellanrum men numera har jag gått vidare och kommit över känslorna men absolut kan de göra ont ändå :/ vi var väldigt gulliga mot varandra osv och mer som pojk/flickvän men var bara äkta från mitt håll..

Åh vad trist att det slutade på det sättet :( Samtidigt som det måste ha varit jättejobbigt kanske det dock var som en lättnad att faktiskt ta modet till sig och får svar? Känns så sjukt hur en person kan känna så mkt, medan den andra är "oberörd" eller iaf inte känner likadant.

Det har varit en jobbig natt. Drömde att jag träffade på honom ute på stan och att han var med en annan tjej och sket i mig. Jag är så sjukt svartsjuk av mig och jag märker ju att jag redan börjar må dåligt över sånt. Skulle inte vilja träffa honom om jag fick reda på att han träffade andra :( Så KK är nog inget för mig..

Absolut gjorde det ont att erkänna sina känslor och få tillbaka att vi inte bör ses mer men samtidigt ångrar jag mig inte alls för nu har jag ju gått vidare och är glad över att jag inte slösade mer tid på honom :) för trots att vi träffades säkert 20 gånger så hade han vetat från första början att jag inte var rätt :/

Ja, om det var så så förstår jag verkligen att det kändes "bra" att få veta. Det är riktigt svårt, för ibland vill jag se det som att vår relation är som vanligt dejtande, även om han sagt från början att han inte är ute efter ett förhållande. Jag tänker att med nästan alla killar man träffar så är det ju en viss osäkerhet i början. Jag skulle aldrig fråga en kille direkt om han var intresserad av något mer, för jag tänker att man måste ge det lite tid. Fast jag vet iofs ganska fort om jag kan tänka mig något mer med en kille eller inte. Sånt känner jag nästan direkt.

En sak har jag lärt mig iaf. Jag tänker inte säga "jag är inte heller ute efter något seriöst" eftersom det inte är sanningen. Men tänker inte heller säga "jag vill ha något seriöst" för jag anser att man kan varken säga att jag är ute efter att fortsätta singellivet eller att hitta något, för allt beror ju på vem man träffar. Även om man bestämt sig för att vara singel kan man ju inte rå för om man träffar en person som man verkligen klickar med. Det går ju inte att bestämma NÄR man träffar den personen.

Mina vänner ger mig rådet att "gör vad du vill, vad du mår bra av". Problemet är att jag inte vet vad som är det bästa. Jag VILL ju träffa honom, för jag älskar att umgås med honom. Men jag VILL ju inte träffa honom i rädsla för att han bara "utnyttjar" mig. Snacka om att jag har dubbla känslor....

Jag är i precis samma situation som dig! Har inget tips på vad man ska göra faktiskt men vet hur svårt det är!

Vad jobbigt :/ Vad har du valt för strategi såhär långt?

haha ja du.. Min strategi är att försöka coola ner mina känslor för honom, inte ses lika ofta och försöka att inte lämna ut mig helt och hållet (inget tips, men så jag gör nu).  Om han får känslor för mig i längden så är det ju kul tänker jag och om inte så har vi ju jäkligt bra sex tills jag hittar nån annan. (Men jag är ju hiskeligt kär i honom innerst inne).

Oj, det är precis så jag tänker också :) Fast flera gånger om dagen så ändrar jag mig, haha. Växlar mellan att tänka "jag skiter i honom och drar mig ur illa kvickt" och att tänka "äh, men jag kanske bara kan vara KK med honom" och "nää fan jag vill bara ha något seriöst med honom, annars får det vara". Tusen tankar verkligen!

Hur gör du för att inte ses lika ofta? Tackar du nej ibland till att ses? Tycker du att det verkar som att han gillar dig mer än som KK?

Exakt samma här, ändrar mig heela tiden! Men ska försöka hålla fast vid detta nu...:P
Ibland undrar jag om jag är någon slags martyr som håller på och manipulerar mina känslor såhär, men vill ju helst inte bryta.    
Ja det händer och jag träffar honom inte lika mkt på eget initiativ heller. Funkar väl hyffsat, jag svalnar lite och han verkar längta efter mig mer men jag tror faktiskt inte att han har några djupare känslor för mig
Själv då? Tror du att han vill mer med dig?  

Chester Copperpot tillhör uppenbarligen de män som är
Slavar-Under-Schnabeln och kan Tömma Påzen i Damer som
han skäms för i Lönndom men inte visa/erkänna för andra att
han Doppar Snopp In-Ut-I dom.

Men CCF borde kunna visa sig ute med henne för alla ute
vet ju inte att han Dränerar SpermaPungen i henne - vilket
dock borde vara mer uppenbart för hans hennes grannar.

Personligen ger Markvii inte kärleksupplevelser till dem som
ser så illa ut att jag skulle skämmas att visa mig ute med dem-
och jag avvisar sådana damer.

Ja, alltså problemet blir ju, i alla fall för mig, att jag tänker så mycket tid på honom att jag säkert stänger dörrar till andra relationer som kanske skulle vara bättre. Jag försöker testa mig själv hela tiden och tänka "han då?? skulle jag kunna tycka om honom?" som ett skydd för om jag skulle bli sårad. Vill liksom kunna tänka att det inte är hela världen om det inte skulle bli något, för det finns ju andra jag kan tycka om. Men kommer alltid fram till att nä, det är ju HONOM jag vill ha.. och då blir jag bara ännu mer deprimerad. Alldeles nyss tänkte jag att jag skulle säga "jag vill tyvärr inte vara KK längre, det är inget för mig". Men direkt då tänker jag att så skulle jag bara säga för att jag skulle vilja att han svarade "men!!! jag vill ju fortsätta träffa dig, jag tycker om dig mer än som KK". Jag skulle alltså bli helt ställd om han bara svarade "ok". Och det är så dumt för man tycker ju om personen så mycket att man nästan hellre är KK än inget alls. Det är det som är det farliga.

Hmm.. alltså jag tycker att han beter sig gulligt mot mig. Vårt "kk-förhållande" om det nu är vad det är innefattar att vi myser väldigt mycket. Vi sover tätt ihopslingrade, myser framför film o.s.v. Jag får faktiskt känslan att han saknar mig mer än vad han saknar själva sexet när vi är ifrån varandra. Han har aldrig bråttom härifrån och jag känner mig inte tvingad att gå så fort som möjligt. Vi hörs bara när vi ska bestämma när vi ska ses, vilket jag tänker inte är så positivt, men det har liksom inte blivit naturligt att skicka iväg ett sms och bara skriva något alldagligt. Då tolkar den andra det alltid som "jahapp, nu försöker den andra få igång en konversation så att vi kan bestämma när vi ska ses". Sen hör jag inte av mig så ofta heller just eftersom jag är intresserad och är rätt att vara för på, och dessutom så tänker jag som du att jag inte ska initiativ. Vi har träffats upprepade gånger när jag inte kunnat ha sex och då har han sagt att det "är mysigt att ses ändå". Jag kan inte bestämma mig för om det är positivt eller inte att vi ses ca en gång i veckan. Jag tänker att är man endast KK så kan man ju faktiskt försöka ses oftare, om man endast går efter sina behov. Så jag tycker det känns mer som dejting när man tänker på hur ofta vi ses.

Skulle kunna analysera det här hur mycket som helst....

haha nästan lite läskigt att läsa hur likt det är!
När man bara läser om det så tycker jag ju att det är självklart att du ska berätta för honom hur du känner och om han säger att han bara vill vara kk så ska du gå vidare och glömma honom. Precis så som jag borde också, men vet ju hur svårt det är och när man väl har sagt att man vill mer så känns det ju precis som du sa; att man bränt alla broar, då kan man ju inte ens vara kk längre och blir helt ensam och olycklig.
Är också lite rädd för att inte kunna gå vidare, vissa kanske man aldrig riktigt kan komma över, även om man måste.
Men man vet ju aldrig, han kanske vill samma som du! Svårt att tolka sådant så du borde väl egentligen bara chansa:)

Men är det inte bättre att ta Tjuren vid Hornen och
Bojkotta Schnabeln om det inte blir accept och gå
vidare och leta upp någon annan dåre som verkligen
VILL ha en livskamrat?

Haha, sjukt! ja.. nu har jag läst hur många trådar som helst om KK-förhållanden och jag läser så många kloka saker för ALLA alternativen. Blir verkligen inte klokare tyvärr :/ Visst låter det klokt att ta upp det med honom, men jag tror faktiskt att det kan skrämma honom även om han skulle ha lite känslor för mig. Om han skulle säga till mig "jag vill inte vara kk längre.. det blir för jobbigt :(" så skulle jag ju automatiskt tolka det som att "förhållande eller inget!!!" och även om jag tycker om honom sjukt mycket så är det ju alltid lite läskigt att höra. Det är lätt hänt att man börjar fundera väldigt mkt på vilka känslor man har då, även om man tycker om personen. Då är det som att man måste veta vad man vill, att man vill nåt seriöst, för annars leker man bara med den andre. Och vem är egentligen 100 % säker på vad den vill? Därför tror jag att jag genom att ta upp det kan förstöra det som annars kanske skulle ha utvecklat sig naturligt.

Så just nu i skrivande stund är jag nog lite mer inne på att börja testa honom lite. Kanske ge honom en komplimang som säger något att jag tycker om honom mer än som en KK men ändå inte behöver vara värsta kärleksförklaringen. Då kan jag ju se hur han reagerar på det. Jag kan också försöka få med honom ut på andra grejer än att bara ses hemma. Jag tänker att om han är intresserad men håller tillbaka för att han är rädd för att jag ska bli skrämd, så kanske han vågar visa mer om jag visar lite mer själv. Hur tycker ni det låter?

Det låter väldigt klokt. Det känns som att jag kommer komma till den punkten någon gång, om jag inte lyckas bli klokare på vad han vill med mer "milda" metoder. Läs min kommentar ovan, jag tror att det kan bli för mycket att höra att någon verkligen vill något seriöst även om man själv har känslor.

Vet att tråden är gammal men är i samma situation nu o undrar så hur det gick??

Vi har strulat fram o tillbaka i snart 1,5 år med några pauser där vi inte ses alls, några pauser där vi ses som vänner o just nu "ska" vi inte ens höras av på ett tag på mitt initiativ... Men jag vill ju bara att han ska sakna mig...

Jag vet också att tråden är gammal, men jag skulle bara vela se om Chester svarar

Men då måste du ju ha funderat över hennes släkt?

Vilken ände i Sverige bor denna flicka i?

Ingen action i denna tråden:/

Jag skulle såå gärna vilja veta hur det gått för TS och "en till"

Har träffat min kk länge nu med vissa pauser, oftast på hans initiativ ( säger att det är för min skull) men även dom perioder vi inte ses så hörs vi nån gång i veckan.. o sover alltid över, gör även annat än bara sex, myser, håller handen osv när vi tex går på bio...

Ses ibland en gång på barnfria veckan ibland flera ggr o ibland inte alls...